Syftet med studien var att förstå hur medarbetare har påverkats av en digitalisering i en verksamhetoch att öka förståelsen för vad medarbetarna har lärt sig av förändringen. Två forskningsfrågor formulerades; hur har digitaliseringen påverkat medarbetarna? och vad har medarbetarna lärt sig av förändringen? Med en abduktiv ansats studerades två olika organisationer som har gjort olika digitala förändringar. Ett logistikföretag som har uppgraderat ett affärssystem och en kommun som har infört integrerade e-tjänster. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ analys med en hermeneutisk tolkningsansats. Det teoretiska perspektivet var Schöns lärandeteori om reflektion i praktiken och den tidigare forskningen berörde digitaliseringens organisatoriska förändringar, påverkande faktorer vid förändring och lärande i förändring. Resultatet visade att digitaliseringen påverkade medarbetarna och det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och rutiner standardiserades och anpassades utifrån systemets funktionalitet och externa samarbetspartners. Tidig delaktighet främjade lärande om systemet och förändringen vilket skapade en trygghet inför förändringen och att hantera den. Att ha nytänkande medarbetare som såg möjligheter och behov, med viljan att lära om och lära nytt, underlättade den digitala förändringen.

I denna fallstudie undersöks hur ett multinationellt företag kan anpassa eller standardisera sina försäljningsstrategier utifrån nationell kultur på den tyska, amerikanska och kinesiska marknaden. Teorier av Hofstede et al. (2010) och Gesteland (2012) gällande nationell kultur används för att illustrera kulturella skillnader. Dessa skillnader har sedan applicerats på Kotler et als. (2018) marknadsmix och analyserats genom en modell som avser förklara hur skillnader i nationell kultur leder till anpassning eller standardisering i företagets försäljningsprocess. Studiens insamlade data baseras på tre djupgående intervjuer med representanter från det svenska medicinteknikföretaget Alfa AB. Studiens resultat, analys och slutsats visar att det är av stor betydelse för Alfa AB att ta hänsyn till skillnader i nationell kultur och anpassa sin försäljningsprocess efter rådande kultur.

Syftet med studien är att beskriva hur lärare i årskurs 6 anpassar sin matematikundervisning till olika elever samt vilket inflytande eleverna har över dessa anpassningar. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med vederbörande lärare. Utifrån detta analyserades data med hjälp av Smith och Steins (2014) fem undervisningspraktiker. Resultatet visar att lärare gör olika anpassningar där läraren behöver en överblick av elevernas matematikkunskaper. Specifika anpassningar kan vara att anpassa läromedlet på olika sätt. Generella anpassningar kan vara hörselkåpor, stressbollar, skärmar och placeringen i klassrummet. Vid val som påverkar undervisningen tar lärarna hänsyn till både sociala och matematiska aspekter. Det kan vara vid val av vilken elev som ska redovisa sitt svar. Då reflekterar läraren utifrån elevens perspektiv men även de andra elevernas förståelse av innehållet. Att använda olika representationsformer kan underlätta för elever på olika sätt.  Studiens resultat visar också elevernas inflytande över olika anpassningar. Anpassningarna bestäms i samråd mellan elever och lärare. Eleverna får bland annat vara med och utforma lektionens innehåll inför matematikprov. Även vid placeringen i klassrummet ges det möjlighet till elevinflytande. Med hjälp av elevernas självreflektioner över vad som gynnar deras lärande bäst bestäms placering. Studien kan ge lärare förslag och fler sätt att tänka på gällande anpassningar i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka om hur sex pedagoger i grundskolan anpassar sin undervisning i ämnet svenska då nyanlända elever är inkluderade i ordinarie klass. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på vilka strategier och metoder samt vilka hinder och möjligheter som kan inträffa. Metoden för studie är kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger i tre olika kommuner har intervjuats. Studiens resultat visar att pedagogerna använder likvärdiga strategier och metoder i undervisningen. Däremot anser pedagogerna att de inte hinner ge lika mycket tid till alla elever. De tillönskar mer resurser för att kunna individanpassa undervisningen.

No description available.

Denna studie har undersökt hur lärare på gymnasiet anpassade sin undervisning till elever med ADHD. Genom intervjuer med fyra lärare och analys av dessa intervjuer, har studien kommit fram till att dessa lärare anpassade sin undervisning på olika sätt, beroende på hur lärarna själva var och hur deras elever var. Allmänna strategier som användes var struktur och tydlighet i instruktioner, vilket applicerades på hela klassen då det gynnade alla elever. Strukturen skapade en trygghet som de tyckte delvis motverkade den oro som de identifierade hos flera av sina elever med ADHD. En av lärarna använde sig av fasta placeringar i hela klassen, då hon såg förbättrade resultat från alla sina elever genom detta. De flesta andra lärare brukade endast erbjuda eleven med ADHD som hade svårt att koncentrera sig att byta plats. Lärarna upplevde att många elever med ADHD hade svårt att komma igång med sina uppgifter, samt fortsätta och avsluta dessa uppgifter, vilket ledde till att lärarna ofta var tvungna att ge ett konstant stöd till dessa elever. Motivation var något som alla lärarna fann utmanande att jobba med, och även om det var individuellt vad som fungerade för olika elever så nämndes intressanta ämnesval och uppmuntran som framgångsrikt motiverande funktioner. Lärarnas förståelse av respektive elev blev en viktig faktor i att veta hur undervisningen kunde individualiseras.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen. Forskning har visat att brister i den medföljande partnerns anpassning är den enskilt största orsaken till att så många expatrieringar avbryts i förtid. Vårt undersökta problem har därför varit: Hur upplever den medföljande partnern anpassningen vid expatriering? Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vårt fokus har varit att försöka förstå och tolka partnernas upplevelser. I vårt fall innebar detta att vi genomförde fysiska intervjuer. Sex intervjuer utfördes i USA (Portland) under en vecka i månadsskiftet april-maj 2008. Intervjuerna antog huvudsakligen en semi-strukturerad form kring tre teman som var; Personlig anpassning, Interpersonell anpassning och Omgivningsanpassning. Intervjuerna baserades i huvudsak på partners till anställda inom Adidas, en intervju genomfördes dock med en HR ansvarig på Adidas och en annan med en psykolog som arbetar med anpassningsfrågor. Slutsatserna vi kom fram till var att samtliga tre ovan nämnda aspekter av anpassning visade sig spela roll för hur partnern upplevde anpassningen. De främsta positiva sambanden för den personliga anpassningen erhölls genom underkategorin språk. Positiva samband i den andra aspekten av anpassning, interpersonell anpassning, var exempelvis betydelsen av att vara förälder, support från storfamilj och sociala nätverk. Tredje aspekten av anpassning behandlade underkategorin kulturella nyheter. Den var också den enda av våra kategorier som visade sig ha ett negativt samband med partnerns upplevda anpassning. Visshet om uppdragets varaktighet, som också var en underkategori till denna aspekt, visade sig, å andra sidan, ha en positiv effekt för partnerns anpassning.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>en amputation innebär inte enbart en förlust av en kroppsdel utan kan innebära att människans livsvärld förändras. En människa som förlorat en kroppsdel kan bli en lidande människa och resultatet kan bli att anpassningsförmågan förhindras. Att vara en lidande människa kan innebära att individen känner sig kränkt och integriteten kan hotas. <strong>Syfte: </strong>Syftet med litteratur studien är att få en ökad förståelse för hur Roys anpassningsmodell kan integreras i personers upplevelser av att ha genomgått en benamputation. <strong>Metod: </strong>den här litteraturstudien har genomförts med inspiration av Evans analys metod integrerad med Roys anpassningsmodell av vårdvetenskapliga artiklar som sökts i olika databaser. <strong>Resultat: </strong>utifrån personers upplevelser av amputation integrerat med Roys anpassningsmodell blev resultatet att fyra teman kunde skapas som bygger på Roys anpassningsmodell. Slutsats<strong>: </strong>Roys anpassningsmodell kan användas som en modell för sjuksköterskor vid omvårdnad av personer som genomgått en amputation.</p>

<p>Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar – märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans. I den avslutande diskussionen relaterar jag mitt resultat till den tidigare forskningen och Antonovskys KASAM begrepp samt knyter resultatet till ett samhälleligt perspektiv.</p><p>Nyckelord: sorg, förlust av barn, anpassning, upplevelse och fenomenologi.</p>