Syftet med studien är att beskriva hur lärare i årskurs 6 anpassar sin matematikundervisning till olika elever samt vilket inflytande eleverna har över dessa anpassningar. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med vederbörande lärare. Utifrån detta analyserades data med hjälp av Smith och Steins (2014) fem undervisningspraktiker. Resultatet visar att lärare gör olika anpassningar där läraren behöver en överblick av elevernas matematikkunskaper. Specifika anpassningar kan vara att anpassa läromedlet på olika sätt. Generella anpassningar kan vara hörselkåpor, stressbollar, skärmar och placeringen i klassrummet. Vid val som påverkar undervisningen tar lärarna hänsyn till både sociala och matematiska aspekter. Det kan vara vid val av vilken elev som ska redovisa sitt svar. Då reflekterar läraren utifrån elevens perspektiv men även de andra elevernas förståelse av innehållet. Att använda olika representationsformer kan underlätta för elever på olika sätt.  Studiens resultat visar också elevernas inflytande över olika anpassningar. Anpassningarna bestäms i samråd mellan elever och lärare. Eleverna får bland annat vara med och utforma lektionens innehåll inför matematikprov. Även vid placeringen i klassrummet ges det möjlighet till elevinflytande. Med hjälp av elevernas självreflektioner över vad som gynnar deras lärande bäst bestäms placering. Studien kan ge lärare förslag och fler sätt att tänka på gällande anpassningar i matematikundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare i att undervisa matematisk problemlösning. Studien använder en kvalitativ ansats och de fem undervisningspraktikerna: förutse, överblicka, välja ut, ordna och koppla ihop har använts som utgångspunkt för att skapa ett analysverktyg. Fyra olika lärarhandledningar har analyserats och resultatet visar att olika lärarhandledningar ger lärare olika typer av stöd när det gäller att planera och genomföra matematisk problemlösning utifrån de fem undervisningspraktikerna. Studien visar vidare att det finns tendenser i en av de analyserade lärarhandledningarna att lotsa elever till en lösning när de arbetar med problemlösande uppgifter. Resultatet visar vidare att lärarhandledningarna stödjer genomförandet av klassrumsdiskussioner för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Ingen av lärarhandledningarna uppfyller alla de fem undervisningspraktikerna, därmed är en slutsats att det i lärarhandledningar tycks finnas stöd för lärare att planera och genomföra matematisk problemlösning, men det ser olika ut i olika lärarhandledningar och att det därmed är viktigt att lärare är uppmärksamma på det.