<p>I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren.</p><p>En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna. Metoden består av ett antal steg och innefattar bl a bearbetning av kartorna i bildbehandlingsprogram samt klassning och vektorisering i GIS-programvara. Eftersom batchfunktioner saknas i GIS-programvaran har makron skapats genom programmering i VBA. Metoden har visat sig fungera bra på urvalet och slutsatsen blir att det är fullt möjligt att digitalisera de ritade linjerna med automatik. Dock finns vissa brister avseende noggrannhet och användbarhet. Dessutom är urvalet relativt litet och viss justering av inställningarna för klassning och vektorisering kan vara nödvändig vid tillämpning på större delar av materialet.</p><p>Databasen har normaliserats så långt som ansetts rimligt med tanke på prestanda och användbarhet. För att tillförlitliga sökningar ska kunna utföras har flera attribut tolkats och modifierats genom indelning i kategorier och intervall.</p><p>Arbetet har resulterat i en geodatabas innehållande samtliga enkätsvar samt det utvalda materialet från digitaliseringstestet. För att visa hur databasen kan användas har två enkla analysexempel tagits fram.</p> / <p>This report describes the work with utilizing and adapting data from a visitor poll for use in a GIS. The poll was performed by the Municipality of Karlstad and the Swedish Forest Agency to survey peoples visit patterns in the I2-Forest, a former military training field which is now used as a recreation area. The poll consists of a number of questions about the visitor’s activities, age, opinions etc, and a map on which the visitor has drawn his or her path through the forest. Source data is a database containing poll answers, and the original maps with the drawn information. The task is partly to investigate if the maps can be batch-digitalized through scanning and vectorization, and partly to normalize the database.</p><p>A method for digitalizing has been developed and tested on a selection of the maps. The method consists of a number of steps, including image processing, classification and vectorization. According to lack of batch-possibilities in the used GIS software, macros have been created by programming in VBA. The method works well on the selected maps and the conclusion is that it is possible to digitalize the drawn lines automatically. However, there are some shortages regarding accuracy and usability. Furthermore, the selection is relatively small and some adjustments on the settings for classification and vectorization might be necessary when applying the method on a larger part of the data.</p><p>The database has been normalized as far as reasonable with consideration of performance and usability. To enable reliable searches, several attributes has been interpreted and modified through categorization and classification.</p><p>The result is a geodatabase consisting of all poll answers, and the selected data from the digitalization test. To show how the database can be used, two simple examples of analyses have been made.</p>

I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren. En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna. Metoden består av ett antal steg och innefattar bl a bearbetning av kartorna i bildbehandlingsprogram samt klassning och vektorisering i GIS-programvara. Eftersom batchfunktioner saknas i GIS-programvaran har makron skapats genom programmering i VBA. Metoden har visat sig fungera bra på urvalet och slutsatsen blir att det är fullt möjligt att digitalisera de ritade linjerna med automatik. Dock finns vissa brister avseende noggrannhet och användbarhet. Dessutom är urvalet relativt litet och viss justering av inställningarna för klassning och vektorisering kan vara nödvändig vid tillämpning på större delar av materialet. Databasen har normaliserats så långt som ansetts rimligt med tanke på prestanda och användbarhet. För att tillförlitliga sökningar ska kunna utföras har flera attribut tolkats och modifierats genom indelning i kategorier och intervall. Arbetet har resulterat i en geodatabas innehållande samtliga enkätsvar samt det utvalda materialet från digitaliseringstestet. För att visa hur databasen kan användas har två enkla analysexempel tagits fram. / This report describes the work with utilizing and adapting data from a visitor poll for use in a GIS. The poll was performed by the Municipality of Karlstad and the Swedish Forest Agency to survey peoples visit patterns in the I2-Forest, a former military training field which is now used as a recreation area. The poll consists of a number of questions about the visitor’s activities, age, opinions etc, and a map on which the visitor has drawn his or her path through the forest. Source data is a database containing poll answers, and the original maps with the drawn information. The task is partly to investigate if the maps can be batch-digitalized through scanning and vectorization, and partly to normalize the database. A method for digitalizing has been developed and tested on a selection of the maps. The method consists of a number of steps, including image processing, classification and vectorization. According to lack of batch-possibilities in the used GIS software, macros have been created by programming in VBA. The method works well on the selected maps and the conclusion is that it is possible to digitalize the drawn lines automatically. However, there are some shortages regarding accuracy and usability. Furthermore, the selection is relatively small and some adjustments on the settings for classification and vectorization might be necessary when applying the method on a larger part of the data. The database has been normalized as far as reasonable with consideration of performance and usability. To enable reliable searches, several attributes has been interpreted and modified through categorization and classification. The result is a geodatabase consisting of all poll answers, and the selected data from the digitalization test. To show how the database can be used, two simple examples of analyses have been made.

Background. Many video games allow for creative expression. Attractive Interactive AB is developing such a game, in which players draw their own levels using pen and paper. For such a game to work, collision geometry needs to be generated from photos of hand-drawn video game levels. Objectives. The main goal of the thesis is to create an algorithm for generating collision geometry from photos of hand-drawn video game levels and to determine whether the generated geometry can replace handcrafted geometry. Handcrafted geometry is manually created using vector graphics editing tools. Methods. A method for generating collision geometry from photos of drawings is implemented. The quality of the generated geometry is evaluated and compared to handcrafted geometry in terms of vertex count and positional accuracy. Ground truths are used to determine the positional accuracy of collision geometry by calculating the resemblance of the created collision geometry and the respective ground truth. Results. The generated geometry has a higher positional accuracy and on average a lower vertex count than the handcrafted geometry. Performance measurements for two different configurations of the algorithm are presented. Conclusions. Collision geometry generated by the presented algorithm has a higher quality than handcrafted geometry. Thus, the generated geometry can replace handcrafted geometry. / Bakgrund. Många datorspel möjliggör kreativa yttringar. Attractive Interactive AB utvecklar ett sådant spel, i vilket spelare ritar sina egna nivåer med hjälp av papper och penna. För att ett sådant spel ska vara möjligt måste kollisionsgeometri genereras från foton av handritade spelnivåer. Syfte. Syftet med examensarbetet är att skapa en algoritm för att generera kollisionsgeometri från foton av handritade datorspelsnivåer och fastställa om den genererade geometrin kan ersätta handgjord geometri. Handgjord kollisionsgeometri skapas manuellt genom använding av redigeringsverktyg för vektorgrafik. Metod. En metod för att generera kollisionsgeometri från foton av ritade datorspelsnivåer implementeras. Kvaliteten av den genererade geometrin evalueras och jämförs med handgjord geometri i fråga om vertexantal och positionsnoggrannhet. Grundreferenser används för att fastställa positionsnoggrannheten av kollisionsgeometri genom att beräkna likheten av den skapta kollisionsgeometrin och respektive grundreferens. Resultat. Den genererade geometrin har en högre positionsnoggrannhet och i genomsnitt ett lägre vertexantal än den handgjorda geometrin. Prestandamätningar för två olika konfigurationer av algoritmen presenteras. Slutsatser. Kollisionsgeometrin som genererats av den föreslagna algoritmen har en högre kvalitet än handgjord geometri. Därmed kan den genererade geometrin ersätta handgjord geometri.

Digital Signal Processing(DSP) algorithms are widely implemented in real time systems.In fields such as digital music technology, many of these said algorithms areimplemented, often in combination, to achieve the desired functionality. When itcomes to implementation, DSP algorithms are performance critical as they havetight deadlines. In this thesis, performance optimization using Single InstructionMultiple Data(SIMD) vectorization technique is performed on the ARM Cortex-A15 architecture for six commonly used DSP algorithms; Gain, Mix, Gain and Mix,Complex Number Multiplication, Envelope Detection and Cascaded IIR Filter. Toensure optimal performance, the instructions should be scheduled with minimalpipeline stalls. This requires execution time to be measured with fine time granularity.First, a technique of accurately measuring the execution time using thecycle counter of the processor’s Performance Management Unit(PMU) along withsynchronization barriers is developed. It was found that the execution time measuredby using the operating system calls have high variations and very low timegranularity, whereas the cycle counter method was accurate and produced reliableresults. The cost associated with the cycle counter method is 75 clock cycles. Usingthis technique, the contribution by each SIMD instruction towards the executiontime is measured and is used to schedule the instructions. This thesis also presentsa guideline on how to schedule instructions which have data dependencies usingthe cycle counter timing execution time measurement technique, to ensure that thepipeline stalls are minimized. The algorithms are also modified, if needed, to favorvectorization and are implemented using ARM architecture specific SIMD instructions.These implementations are then compared to that which are automaticallyproduced by the compiler’s auto-vectorization feature. The execution times of theSIMD implementations was much lower compared to that produced by the compilerand the speedup ranged from 2.47 to 5.11. Also, the performance increaseis significant when the instructions are scheduled in an optimal way. This thesisconcludes that the auto-vectorized code does poorly for complex algorithms andproduces code with a lot of data dependencies causing pipeline stalls, even with fulloptimizations enabled. Using the guidelines presented in this thesis for schedulingthe instructions, the performance of the DSP algorithms have significant improvementscompared to their auto-vectorized counterparts. / Digitala signalbehandlingsalgoritmer(DSP) implementeras ofta i realtidssystem. Inomfält som exempelvis digital musikteknik används dessa algoritmer, ofta i olika kombinationer,för att ge önskad funktionalitet. Implementationen av DSP-algoritmerär prestandakritisk eftersom systemen ofta har små tidsmarginaler. I det härexamensarbetet genomförs prestandaoptimering med Single Instruction MultipleData(SIMD)-vektorisering på en ARM A15-arkitektur för 6 vanliga DSP-algoritmer;volym, mix, volym och mix, multiplikation av komplexa tal, amplituddetektering,och seriekopplade IIR-filter. Maximal optimering av algoritmerna kräver ocksåatt antalet pipeline stalls i processorn minimeras. För att kunna observera dettakrävs att exekveringstiden kan mätas med hög tidsupplösning. I det här examensarbeteutvecklas först en teknik för att mäta exekveringstiden med hjälp aven klockcykelräknare i processorns Performance Management Unit(PMU) tillsammansmed synkroniseringsbarriärer. Tidsmätning med hjälp av operativsystemsfunktionervisade sig ha sämre noggrannhet och tidsupplösning än metoden medatt räkna klockcykler, som gav tillförlitliga resultat. Den extra exekveringstidenför klockcykelräkning uppmättes till 75 klockcykler. Med den här tekniken är detmöjligt att mäta hur mycket varje SIMD-instruktion bidrar till den totala exekveringstiden.Examensarbete presenterar också en metod att ordna instruktioner somhar databeroenden sinsemellan med hjälp av ovanstående tidsmätningsmetod, såatt antalet pipeline stalls minimeras. I de fall det behövdes, skrevs koden till algoritmernaom för att bättre kunna utnyttja ARM-arkitekturens specifika SIMDinstruktioner.Dessa jämfördes sedan med resultaten från kompilatorns automatgenereradevektoriseringkod. Exekveringstiden för SIMD-implementationerna varsignifikant kortare än för de kompilatorgenererade och visade på en förbättring påmellan 2,47 och 5,11 gånger, mätt i exekveringstid. Resultaten visade också på entydlig förbättring när instruktionerna exekveras i en optimal ordning. Resultatenvisar att automatgenererad vektorisering presterar sämre för komplexa algoritmeroch producerar maskinkod med signifikanta databeroenden som orsakar pipelinestalls, även med optimeringsflaggor påslagna. Med hjälp av metoder presenteradei det här examensarbete kan prestandan i DSP-algoritmer förbättras betydligt ijämförelse med automatgenererad vektorisering.

Frågan om digitala detaljplaner är mer relevant än någonsin i Sverige efter nya direktiv från svenska myndigheter som ålägger kommunerna att digitalisera delar av sina planarkiv. Att digitalisera redan existerande detaljplaner är en tidskrävande process, vilket innebär att effektiva automatiserade metoder kan bli värdefulla för att kunna spara tid. Men för att att veta om en metod kan sägas vara effektiv behöver den först utvärderas. Denna studie syftar till att utvärdera en nyligen presenterad metod för automatiserad digitalisering av detaljplaner, och är den första kvantitativa undersökningen av metoden. De frågeställningar som undersöks är huruvida metoden är effektiv och om den har några svagheter. Dessutom analyseras resultatet utifrån ett antal egenskaper hos detaljplanerna, för att se om dessa egenskaper påverkar kvalitén. Eftersom kvalitén på digitala detaljplaner inte har studerats systematiskt i något tidigare sammanhang har ett av studiens bidrag också varit att ta fram ett ramverk för hur detta kan mätas och bedömas. Metoden består av totalt tre steg och de två första stegen som innefattar automatiserad georeferering samt automatiserad vektorisering har applicerats på totalt 75 detaljplaner. En kvantitativ utvärdering av metodens två första steg har sedan genomförts med hjälp av jämförelsedata i form av manuellt digitaliserade detaljplaner. Studien visar att ungefär 70% av detaljplanerna i testen kunde georefereras, och 44% av bestämmelseytorna kunde vektoriseras med hjälp av metoden. Resultaten har dock stor spridning i fråga om kvalitét, med felvärden på 5 meter för de mest lyckade resultaten och över 100 meter för de sämsta. Svagheterna som identifierades för metoden handlar främst om att georefereringsprocessen krävde omfattande manuell granskning och att den var begränsad till detaljplaner med plankarta i fyrfärg. Dessutom hade de vektorer som genererades ingen självklar tillhörighet till något bestämmelseområde. Gällande vilka egenskaper som påverkade resultatet fann studien att det framför allt var en liten detaljplanearea som hade ett negativt inflytande. De huvudsakliga slutsatserna från studien var att metoden till viss del kunde anses digitalisera detaljplanerna på ett effektivt sätt, och att utvärderingsmetoden kan byggas vidare på i framtida studier genom att ta hänsyn till ytterligare faktorer såsom form på- och avstånd mellan polygonerna. / With new directives from Swedish authorities imposing municipalities to digitize sections of their plan archives, the question of digital detailed plans is becoming more relevant than ever in Sweden. Digitizing already existing detailed plans is time consuming, so effective automated digitizing methods will be valuable to save time in this process. However, in order to know if a method is effective it first has to be evaluated. This study aims at evaluating a recently introduced method for automated digitizing of detailed plans, and it is the first one evaluating this method in a quantitative manner. The questions to be answered within the study is whether the implemented method is effective and if it has any weaknesses. Additionally, whether a number of defining characteristics of the detailed plan maps influence the quality of the result. As the quality of digitized detailed plans have not been subjected to systematic evaluation before, a novel contribution of this study is also suggesting a framework for how this can be measured and evaluated. The method consists of 3 steps and the first 2 steps, namely automated georeferencing and automated vectorization, have been performed on a set of 75 detailed plans. Using manually digitized versions of the same detailed plans as ground truth, the results of these two steps have been compared and evaluated using a set of quantitative measures.  Findings from this study have shown that about 70% of the detailed plans tested can be georeferenced, and 44% of relevant areas in the plan maps can be vectorized using the method. However, the results have displayed a significant disparity of quality, with error values for georeferencing ranging between under 5 meter for the best results and over 100 meters for the worst. The weaknesses that have been identified for the method are mainly that the georeferencing procedure requires extensive manual supervision, that the vectorization produces polygons of ambiguous belonging, and that the method is limited to multicolor detailed plans. Furthermore, a small plan area has been identified as the most influential factor for a low quality result. Main conclusions of this study have been that the method can be considered effective for digitizing detailed plans to some extent. Additionally, the method for evaluating the quality of digitizing could be expanded by reviewing more factors such as shape and gaps between polygons in future work.