Syftet med studien är att undersöka hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegåvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill även belysa vilka sorters åtgärder som finns samt granska vilka åtgärder som är framgångsrika för att hjälpa de svagbegåvade eleverna.Frågeställningar: • Hur definierar specialpedagoger svagbegåvade elever? • Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegåvades behov? • Vilka åtgärder finns för att hjälpa de svagbegåvade eleverna? • Vilka åtgärder sätts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta? • Vilka är framgångsfaktorerna? Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegåvning. Studien ger även en inblick gällande olika perspektiv som råder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgångspunkten har jag hämtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stämplingsteorin. Genom att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har jag försöktbidra med kunskap och ökad förståelse för hur de svagbegåvade elevernas skolsituation ser ut.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att svagbegåvning inte är enallmängiltig definition som används ute på skolorna. De flesta av specialpedagogerna anser att lärarna inte har tillräckligt med kunskap om svagbegåvning. Däremot visar specialpedagogerna upp att de har kunskap om de svagbegåvades behov och problemområde.Åtgärder som sätts in för att stödja de svagbegåvade skolsituation finns på organisation, gruppoch individnivå. Hur svagbegåvades skolsituation ser ut beror mycket på hur lärarenskompetens är samt vilka rutiner skolan har byggt upp gentemot de elever som inte når målen. Skolans ekonomi har också en avgörande faktor enligt specialpedagogerna. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att öka specialpedagogernas påverkanoch hjälp till lärarna så att de kan bedriva en mer konkret undervisning. Det är av yttersta viktatt en noggrann pedagogisk utredning görs för att rätt hjälp ska sättas in. Studien poängterarvikten av att det finns ett samarbete mellan modersmålslärare och specialpedagoger vid utredning av tvåspråkiga svagbegåvade elever. Enligt resultaten från studien har svagbegåvade elever ofta svårt med abstrakta uppgifter men har lättare för att ta till sig konkret undervisning. En mer praktisk undervisning är därmed att rekommendera.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-10966 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Ljunggren, Josefhine |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds