Hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar genom åren och är idag en central del av vårt välfärdssamhälle. Utvecklingen går mot en mer primärvårdscentrerad vård vilket gör att hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar gällande bland annat resursfördelning och prioriteringar. Idag styrs hälso- och sjukvården i allt större utsträckning av ekonomiska incitament där kopplingen till ersättning utgår från bland annat måluppfyllelse, prestation och resursinsatser. Hur ersättningsmodellerna utformas skiljer sig åt mellan olika huvudmän och varje huvudman utformar sin vårdvalsmodell efter sina prioriteringar av primärvårdsmålen.   Syftet med studien är att analysera om de olika ersättningsmodellerna i primärvården understödjer de mål man arbetar mot samt vilka erfarenheter aktörerna inom hälso- och sjukvården, dvs. politiker, administrativ ledning och profession, har av ersättningsmodellernas effekter.   För att studera hur ersättningsmodellen understödjer verksamhetsmålen i primärvården har två fallorganisationer valts ut, Landstinget Blekinge och Region Jönköpings län, där en komparativ forskningsdesign tillämpats. Data för den teoretiska referensramen utgår från publicerade artiklar, böcker och övrigt informationsmaterial från myndigheter. Primärdata har inhämtats från sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata för studien består av insamlad data från respektive region/landsting.   Att använda en ersättningsmodell för resursfördelning i primärvården anses vara ett bra styrmedel då monetära ersättningar motiverar. Målen tillgänglighet, jämlik vård, hög kvalité, personcentrerad vård, patientsäkerhet tillsammans med kostnadseffektiv vård kan ibland motverka varandra. God kostnadskontroll prioriteras ofta i styrningen samtidigt ger uppföljning och kontroll behov av mycket administration, vilket motverkar målet kostnadseffektiv vård.   Att styra primärvården med ersättningsmodeller är effektivt då monetär ersättning är inblandad men modellen används inte i första hand att styra mot mål utan för kostnadskontroll. Erfarenheterna av ersättningsmodellens effekter är att de ibland motverkar målen för hälso-och sjukvården och får oönskade effekter såsom manipulation av data och fokus på att det man utför genererar högre ersättning. Uppföljningen av ersättningsmodellerna kräver också mycket administration. / The health care system has undergone major changes over the years and is today a central part of our welfare society. The trend is to direct citizens towards the Primary Health Care sector, making the health care system face new challenges.  The primary challenges are related to the allocation of resources and guiding priorities for this. Today, health care is increasingly controlled by economic incentives, where the link to compensation is based on, compensation models. How the compensation model is designed varies between different principal stakeholders whom are designing their care choice model after its own priorities of primary health care objectives.   The aim of the current study is to analyse whether the different compensation models in primary care supports the goal to work towards and what experience the different operators, politicians, administrative management and profession, have of compensation models ' effects.   To study how the compensation model supports business goals in primary care two organizations has been selected, County Council of Jönköping and Blekinge on which a comparative research design has been applied. Data for the theoretical frame of reference is based on published articles, books and other information material from the authorities. Primary data has been gathered from six qualitative, semi-structured interviews. Secondary data for the study consists of data collected from each region/County Councils.   To use a compensation model for the allocation of resources in primary health care is considered to be a good instrument in which monetary remuneration justifies. Objectives as availability, equal treatment, high quality care, person-centred care, patient safety, along with cost-effective care can sometimes counteract with each other. Good cost control is often a priority when governing health care operations, monitoring and control the business needs much administration, thus undermining the objective of cost effective care.   Compensation model is effective way to control primary health care since monetary compensation is involved but the model is not used primarily to steer towards the target but for cost control. The experience of the effects of the compensation model is that they sometimes act counterproductive towards goal for the health care system and you might receiving unwanted effects as manipulation of data and focus what you can do to generate more compensation.  A vast amount of administration is needed to follow up compensation models.

Over the past few decades, the Swedish welfare system has undergone a process of marketization, characterized by the implementation of choice reforms. In order for citizens to be able to utilize their freedom of choice, a set of requirements have to be met. However, while it is argued in the literature that the conditions for choice reforms are worse in rural areas compared to urban areas, there is a lack of empirical studies examining these requirements in a rural Swedish context. Therefore, this study aims to investigate the market diversity requirement and the overproduction requirement in rural Swedish municipalities that have set up a system of choice for home care services in accordance with The Act on Systems of Choice (LOV). The results show that out of the sixteen municipalities included in the study, both requirements for functioning freedom of choice were fulfilled in four rural municipalities. Most commonly, the market diversity requirement was violated because of the absence of multiple established home care service providers. In some municipalities, the same requirement was also violated because providers failed to offer a variety of services. Further, the study shows that because some providers have restricted their operations to certain geographical areas within some municipalities, the ability for rural citizens to utilize their freedom of choice can differ within a municipality. All providers were able to accept new elderly clients, meaning that the overproduction requirement was fulfilled in all sixteen rural municipalities.