Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, 35% av samtliga kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Sjuksköterskans ansvar syftar till att identifiera behov och erbjuda god omvårdnad till kvinnan utsatt för våld utifrån rådande situation. En bristande sjukvård leder till sjuksköterskor som tvivlar på sin förmåga och patienter som känner sig otrygga till att avslöja våldet. Identifieras inte kvinnans utsatthet föreligger det en risk att hon kvarblir i en osund relation och i värsta fall dör till följd av våldet. Syfte: Att beskriva hindrande och möjliggörande faktorer för att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Identifierade utmaningar var vårdpersonalens bristande kunskap, känslor och attityder samt organisatoriska brister. Vikten av identifiering och den betydelsefulla vårdrelationen identifierades som möjligheter till upptäckten av kvinnor utsatta för våld. Både utmaningar och möjligheter hade anknytningar till sjuksköterskans kunskap, attityd, identifiering, bemötande och ansvar. Slutsats: Slutsatsen tyder på att bristfällig kunskap, organisatoriska brister såväl som känslor och attityder hos vårdpersonal står till grund för en del svårigheter såsom att inte veta hur de ska förhålla sig, inte veta var de ska vända sig och obehagskänslor. Bättre identifieringsstrategier och en betydelsefull vårdrelation visade påverka sjuksköterskans förhållningssätt till det bättre vilket kunde leda till fler avslöjanden från kvinnor. / Background: Violence against women is a global health problem, of which 35% of all women in the world sometime during their lifetime has experienced. The nurse has a significant part in the encounter with women exposed to violence due to the nurses responsability of identification and providing of a tailor-made nursing. An inadequate healthcare leads to nurses who discredit themselves and patients who feel unsafe to disclose the violence. If the nurse doesn’t identify battered women there is a risk that she stays in the abusing relationship and in worst case, dies. Aim: Was to describe obstructive and enabling factors for identifying women who were exposed to domestic violence. Method: A litterature study was applied based on ten articles that were of both quantitative and qualitative approach. Results: Identified challenges were the lack of knowledge, feelings and attitudes of healthcare professionals and organizational deficiencies. The importance of identification and the important care relationship were identified as opportunities for the discovery of women subjected to violence. Both challenges and opportunities had links to the nurse's knowledge, attitude, identification, treatment and responsibility. Conclusion: The conclusion suggests that insufficient knowledge is the basis for both organizational deficiencies but also feelings and attitudes among healthcare personnel, this was also the area that was most in need of development. Better identification strategies and a meaningful relationship to the patients turned out having positive effects on nurses approach, which could lead to more disclosures from women.