No description available.

No description available.

This thesis aims to provide a deeper understanding of how collaboration between different authorities and organizations works in the capacity of solving problems. The empirical example that the study is based on is the collaborative process that aims to work with and improve the mental health of children and young people. The focus is on understanding the conditions and challenges that can occur within this type of work. Furthermore it strives to seek answers to how the theoretical dimension of collaboration relates to reality. To answer the research questions, the study uses concepts such as collaboration theory and qualitative method in the form of interviews.  Results show several prerequisites and challenges within the collaboration process that affects the mental health of children and young people. Communication is for example a tool that is used extensively, but which can also cause some difficulties within the joint work. It can also be stated that the collaboration process that has been investigated as a whole has a close connection to the theoretical account of how collaboration works. However, the interviewees' stories highlight some practical elements that are not part of the theoretical understanding of how collaboration works, for example that it can be challenging to create a routine and independent collaboration.

Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts. Dessa har bestått av lärar- och föräldraenkäter samt av elevintervjuer. Resultatet visar att elever och för-äldrar upplever stor delaktighet kring arbetet med IUP. Studiens resultat visar även att eleverna genom IUP fått en större medvetenhet över sitt lärande. Beträffande lärarper-spektivet visar vårt resultat att lärarna anser det viktigt att involvera elever såväl som föräldrar. Lärarnas motiv för att involvera eleven i arbetet med IUP är att skapa delak-tighet, motivation och ansvarstagande hos eleven för en ökad måluppfyllelse. Samman-taget visar vår studie att en god samverkansprocess kan leda till ökad måluppfyllelse för eleven. / Since January 2006, an individual development plan (IUP) should be prepared for every pupil in comprehensive school. The aim of development plan is to support pupils’ pos-sibilities to fulfil the goals of the National curriculum. General counsels of the National Board of Education (2005) states that both pupils and parents should be given the pos-sibility to influence on and participate in the work with IUP. We articulate that the co-operation process between teacher, pupil and parents concerning IUP, is of importance for pupils’ goal fulfilment. Therefore, the aim of the study was to elucidate how stu-dents and parents consider their participation in the cooperation process with IUP, and how the teacher involves students and parents in the process. In order to find out how the cooperation process concerning the individual development plan is considered by teachers, students, and parents, both qualitative and quantitative methods have been used. These consist of teachers’- and parents’ inquiries, and by pupils’ interviews. The result shows that both pupils and parents experience a great deal of participation con-cerning the work with IUP. The result also shows that the students through IUP have improved their awareness of the learning process. Regarding the teachers’ perspective, our study illuminates that teachers consider it important to involve both pupils and par-ents. Teacher’s reason for involving pupils in the work with IUP is to create participa-tion, motivation, and responsibility among pupils for an increased goal fulfilment. All in all, our study shows that a good cooperation process increases pupils’ goal fulfil-ment.

<p>Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte främst är att stödja elevers måluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmänna råd (2005) anges att elever såväl som föräldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lärare, elev och föräldrar, kring arbetet med IUP är av vikt för att eleven ska nå ökad måluppfyllelse. Därför var syftet med studien att belysa hur elever och föräldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lära-ren gör för att involvera elever och föräldrar i det arbetet. För att få en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lärare, elever och föräldrar har såväl kvalitativa som kvantitativa metoder använts. Dessa har bestått av lärar- och föräldraenkäter samt av elevintervjuer. Resultatet visar att elever och för-äldrar upplever stor delaktighet kring arbetet med IUP. Studiens resultat visar även att eleverna genom IUP fått en större medvetenhet över sitt lärande. Beträffande lärarper-spektivet visar vårt resultat att lärarna anser det viktigt att involvera elever såväl som föräldrar. Lärarnas motiv för att involvera eleven i arbetet med IUP är att skapa delak-tighet, motivation och ansvarstagande hos eleven för en ökad måluppfyllelse. Samman-taget visar vår studie att en god samverkansprocess kan leda till ökad måluppfyllelse för eleven.</p> / <p>Since January 2006, an individual development plan (IUP) should be prepared for every pupil in comprehensive school. The aim of development plan is to support pupils’ pos-sibilities to fulfil the goals of the National curriculum. General counsels of the National Board of Education (2005) states that both pupils and parents should be given the pos-sibility to influence on and participate in the work with IUP. We articulate that the co-operation process between teacher, pupil and parents concerning IUP, is of importance for pupils’ goal fulfilment. Therefore, the aim of the study was to elucidate how stu-dents and parents consider their participation in the cooperation process with IUP, and how the teacher involves students and parents in the process. In order to find out how the cooperation process concerning the individual development plan is considered by teachers, students, and parents, both qualitative and quantitative methods have been used. These consist of teachers’- and parents’ inquiries, and by pupils’ interviews. The result shows that both pupils and parents experience a great deal of participation con-cerning the work with IUP. The result also shows that the students through IUP have improved their awareness of the learning process. Regarding the teachers’ perspective, our study illuminates that teachers consider it important to involve both pupils and par-ents. Teacher’s reason for involving pupils in the work with IUP is to create participa-tion, motivation, and responsibility among pupils for an increased goal fulfilment. All in all, our study shows that a good cooperation process increases pupils’ goal fulfil-ment.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Studien är kvalitativ i sin form och grundar sig på ett abduktivt synsätt och en hermeneutisk tolkningslära. Studiens empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra stycken socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten, två stycken lärare samt två skolkuratorer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval har använts i studien och en tematisk analysmetod har använts för att analysera empirin. Empirin har även analyserat med hjälp av två teoretiska ansatser: systemteori och Bourdieus teori om maktens fält samt kunskapsöversikten. Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan, faktorer som handlingsutrymme, makt, sekretess, okunskap och resurser. Det finns en önskan hos båda parterna om mer samverkan mellan verksamheterna för att ungdomar med drogproblematik skall kunna upptäckas i ett tidigt skede och få de insatser som de behöver. Konsekvenserna av en icke fungerande samverkan kan leda till att ungdomar med drogproblematik missas och faller mellan stolarna vilket leder till att de inte får den hjälp och stöd som de behöver. / The aim of this study is investigate how social services and school experience how the collaboration process works between them when it comes to youth in high school with drug- related problems. The study is qualitative in its form and is based on an abductive approach and a hermeneutic interpretive theory. The empirical material includes semi-structured interviews collected through a goal oriented convenience sample. The interviews include four social workers in the child and youth unit on social services, two teachers and two school counsellors. A thematic analysis method has been used to synthesize data. Two theoretical approaches were used in the analysis of the results; systems theory and Bourdieus field theory of power, as well as previous research. The results show that there are many factors that affect the collaboration process between the social service and the school, factors like scope of actions, authority, secrecy, lack of knowledge and resources. There is a desire among both parts to create more collaboration between them so that the young people with drug-related issues could be detected at an early stage and get the interventions they need. The consequences of a non-functioning collaboration can lead to young people with drug-related problems being missed and falling between the cracks, which leads to them not receiving the help and support they need.

Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:137) om mottagandet av asylsökande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fråga. Men den 1 juli 2006 trädde en reform av lagen i kraft gällande mottagandet, i syfte att förbättra processen. Lagändringen innebar att kommunerna istället skulle tillhandahålla boendet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige på grund av att den kompetens, erfarenhet och stöd som krävs för att möta barn i sådana här situationer finns hos socialtjänsten inom kommunerna. Tidigare forskning har kartlagt och identifierat möjligheter och utmaningar gällande att arbeta i denna samverkansprocess. En av möjligheterna är den samlade kunskapen och en av utmaningarna är den brist på kompetens som finns i olika delar av processen.Denna uppsats tar avstamp i de resultat som tidigare nämnd forskning har resulterat i. Vi kan dock inte anta och utgå ifrån att samma utmaningar och möjligheter som identifierades i tidigare forskning förekommer i det studieobjekt som vi ska undersöka. Därför ämnar denna uppsats att beskriva den samverkansprocess som sker mellan aktörerna, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Malmö Stad, transitboende, Region Skåne samt Sveriges Kommuner och Landsting vid mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. Detta för att ta reda på om samma eller eventuellt andra utmaningar och möjligheter upplevs och hur de hanteras. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 7 aktörer, 9 respondenter. Intervjumaterialet har kodats och teman har identifierats ur detta material som sedan analyserats och diskuterats. Uppsatsens resultat visar att liknande möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats råder även i denna samverkansprocess. Kunskap och brist på kompetens är ett genomgående tema som kan grunda sig i flertalet orsaker. En tydligare gemensam målformulering, strukturerad uppföljning och större fokus på de kommuner som tar emot ensamkommande barn är några av de saker som skulle kunna underlätta och förbättra mottagandet. / A study on how seven participants are experiencing challenges and opportunities in the cooperation process at the reception of unaccompanied refugee children and how these are handledOn 1 of July 1994 the law (1994:137) of reception of asylum-seeking children was instituted. The law regulated the Migration Board's primary responsibility in this matter. But the 1 of July 2006 an amended law in force regarding the reception of unaccompanied refugee children was instituted, in order to improve the process. The change in the law meant that municipalities should instead provide accommodation for unaccompanied refugee children who come to Sweden because of the skills, experience and support necessary to meet the children in these situations is situated at the social services within municipalities. Previous research has identified opportunities and challenges of working in such a cooperation process. One of the possibilities is the collective knowledge and one of the challenges is the lack of competence that exists in some organizations.This paper builds on the results previously mentioned research has resulted in. However, we cannot assume that the same challenges and opportunities identified in previous research appear in the study, which we will investigate. Therefore, this paper intends to describe the cooperation process that takes place between the participants, when unaccompanied refugee children arrives to Sweden, to find out whether the same or any other challenges and opportunities are perceived and how they are handled. Qualitative interviews were conducted with seven participants, nine respondents. The interviews were coded and themes were identified from this material which is then analyzed and discussed. The results of the paper show that similar opportunities and challenges identified earlier also exist in this cooperation process. Knowledge and lack of competence are a recurring theme that can be carried out in several causes. A distinct collective goal setting, more structured follow- up and more focus on the municipalities, which already receive unaccompanied refugee children, are some of the things that could facilitate and improve the reception.