Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie. Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande. I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält. Det diskuteras även om vilka det är som egentligen tjänar på samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Det finns fritidspedagogiska arbetssätt som kan användas inom skolans fält som ett komplement till skolan. Jag funderar och problematiserar krig samverkan med lärare och tar även upp vikten av ett interkulturellt arbetssätt mellan lärare och fritidspedagoger.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget. Respondenterna upplever att det är individen i sig som kan ha problem med en annan individ, inte att skillnaden mellan en lärare och en fritidspedagog är så stor att det uppstår konflikter mellan yrkesrollerna. Däremot kan det finnas underliggande hierarkiska mönster. För att undersöka detta krävs ytterligare forskning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande. Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns. Alla respondenterna upplevde att de arbetar med elevinflytande i för låg grad, ofta på grund av stora barngrupper och lite personal. Däremot är ambitionen och viljan att främja elevers inflytande hög.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagogernas syn på yrkesrollen har förändrats mellan 1990-2017. Tidigare forskning talar om hur fritidspedagogens yrkesroll har uppfattats som otydlig. Studien visar på förändrade förutsättningar som ett resultat av den integrering med skolan som skedde på 1990-talet. Studien bygger dels på en textanalys av styrdokument för att synliggöra förändringar i uppdraget, men även på intervjuer med nio fritidspedagoger som varit yrkesaktiva under tidsperioden som undersökningen berör. Resultatet av studien pekar på en gemensam grund i styrdokumenten som inriktar sig på värdegrundsarbete och pedagogisk omsorg. Rekommendationer i form av allmänna råd och pedagogiska program har utvecklats till ett eget kapitel i den läroplan som är aktuell idag, som också innebär en större kravbild. Förändringarna har sett olika ut mellan deltagarna, det beror på varierande förutsättningar som skola, lokal och barngrupp. Deltagarna har även påverkats olika beroende på yrkeserfarenhet, kommun och arbetsplats.   Gävle den 31/5-2018 Anders Larsson och Oliver Sjudin.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar kring elevers populärkultur och hur fritidspedagogerna beskriver att de arbetar med populärkulturen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Intervjusvar från fritidspedagoger tolkades och delades in i olika kategorier. Forskningen visar att populärkulturen är ett brett område vilket gör populärkulturen till ett svårtolkat fenomen. Studien indikerar en stor variation i hur fritidspedagoger uppfattar och arbetar med elevernas populärkultur. Utifrån fritidspedagogernas berättelser framkom det att fritidspedagogerna hade svårigheter i att beskriva vad populärkultur är för något. Fritidspedagogerna vid de tre undersökta fritidshemmen beskriver alla olika uppfattningar om barns populärkultur.  I analysen urskiljs följande kategorier som relevanta: fritidspedagogernas uppfattningar om populärkulturen, den digitala världen, den förbjudna världen, populärkulturen som forum för den sociala utvecklingen, det informella lärandet, elevernas populärkultur formar fritidshemmets verksamhet samt nätetiken. Studiens tydligaste resultat visar att fritidspedagogerna ser en stor vinst i att använda sig av populärkulturen på fritidshemmet. Det finns också ett motstånd mot populärkulturen som identifierats i intervjusvaren.

Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhållande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan på yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör även den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vårt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhållande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras. Resultatet vittnar om, i enlighet med forskningsbakgrunden, att fritidspedagogens kompetens och roll under skoltid upplevs som relativt otydlig och ”luddig”. Generellt upptäckte vi dock att fritidspedagogerna spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande, då respondenterna uttryckte att lärarna skulle få det svårt att uppfylla läroplanens mål om inte fritidspedagogerna kompletterade dem med sina särskilda kompetenser. Våra slutsatser är att fritidspedagogen har flera unika kompetenser som kan främja barns utveckling och lärande, vilket gör denne till en av lärarna i skolan. Dock behöver den fritidspedagogiska yrkesrollen förtydligas, vilket vi hoppas att denna uppsats bidrar till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare resonerar kring motivation i fritidshemmet utifrån ett pedagogperspektiv. Vi vill belysa hur fritidslärare resonerar kring begreppet motivation och sitt arbete med att motivera elever att delta i aktiviteter i fritidshemmet. Vi utgår från frågeställningarna: Hur resonerar fritidslärare kring begreppet motivation i fritidshemmet? Hur resonerar fritidslärare kring sitt arbete med att motivera elever att delta i fritidshemmets aktiviteter? Vår studie utgår från en kvalitativ intervjumetod, där intervjufrågorna skickades till respondenterna via mail. Totalt sex respondenter ingår i studien som gjordes i Sverige. Vi har utgått ifrån fyra teoretiska begrepp; inre- yttre- och social motivation, samt relationell kompetens. Resultatet visar att fritidslärarna resonerar kring begreppet motivation utifrån att kunna förmå någon annan att prova något hen inte tror sig klara av eller vågar försöka. De lyfter även att motivation är viljan att delta, våga testa nya saker och känna en drivkraft att nå mål i livet. Fritidslärarna nämnde att de ansåg att motivation går via nyfikenhet och intressen, vilket de anser bidra till att känna glädje i vardagen. När det gäller fritidslärarnas resonemang kring sitt arbete med att motivera elever i fritidshemmets verksamhet kan vi se tre huvuddrag; att motivera eleven att delta i aktiviteter utifrån elevens inre motivation, motivation kring aktiviteten i sig själv och motivation utifrån social motivation.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats undersöka och analysera hur fritidslärare ser på begreppet delaktighet och vilka metoder som används för att främja delaktighet. Fokus är på hur fritidslärarna beskriver delaktighet och vilka metoder de använder. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med fritidspedagoger från en skola. Frågorna som studien utgår ifrån är fritidspedagogernas uppfattningar kring metoder som främjar delaktighet och hur ramfaktorer påverkar detta. Fritidspedagoger valdes då endast två var utbildade fritidslärare. Analysen visar att fritids­pedagogerna arbetar ofta två och två vilket resulterar i att ord som ”vi” eller ”kollegan” framkommer frekvent. Det framkommer även att metoderna skiljer sig åt beroende på elevernas ålder. I inter­­vjuerna syns även svårig­heterna i att balansera mellan frihet hos eleverna och kraven ifrån läroplanen. Resultatet visar att elever ska få påverka verksamheten för att få delaktighet och att fritidsrådet är den metod som främst används. Hur eleverna kan påverka skiljer sig åt beroende på åldern men ofta sker det igenom önskemål ifrån eleverna. Ramfaktorer som lokaler och gruppstorlekar på eleverna har viss påverkan på valet av metoder men den ramfaktorn som har störts påverkan är tid. Sammanfattningsvis belyser resultatet att elevers delaktighet påverkas mest av bristen av tid.