AbstractJärvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola.I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förändrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. Frågor som arbetet avser att besvara är: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gällande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framträder dessa diskurser? Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är socialkonstruktivism, som anser att den sociala världen är socialt konstruerad. Arbetet består i att ta reda på vilka sociala konstruktioner som finns om integreringen, samt vilka diskurser som kan identifieras gällande integreringen. Den textanalys som arbetet är baserat på är Faircloughs kritiska diskursanalys. Arbetet avser att först och främst analysera studier och avhandlingar, men även en del andra skrifter finns med i analysen. Citaten har valts efter relevans och förmåga att belysa diskurserna. I arbetet drogs slutsatsen att skolan har gjort stora vinster, på bekostnad av fritidshemmet, där negativa förändringar, både ekonomiska och pedagogiska, har blivit följden av integreringen.

No description available.

För att kunna besvara våra frågor har vi med hjälp av tidigare forskning fått fram att yrkesrollen har varit svårdefinierad och att genom åren har uppdraget förändrats. Fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts på två fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vår studie. För att besvara vår första frågeställning om fritidshemmet som plats har vi använt oss av observationer. Vi avser att betrakta fritidshemmet som institution i generaliserad bemärkelse även om studien är avgränsad kring två fritidshem. Vi har valt att intervjua tre fritidspedagoger och dokumenterat med hjälp av ljudupptagningar och anteckningar som vi har analyserat och presenterar i studien. Vi har presenterat hur de två fritidshemmen som vi har besökt ser ut. Skillnaden på de två fritidshemmen som vi observerade var storleken på fritidshemmen och även att det skiljer sig från verksamhet till verksamhet hur ett fritidshem kan se ut. De tre informanter som vi har intervjuat är nöjda och känner sig trygga i sin yrkesroll, och anser att fritidshem är ett viktigt komplement till skolan. Vi har även uppfattat att trotts detta har informanterna svårt att specificera sin roll och sitt uppdrag tydligt.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är, vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån våra intervjuer har vi också kommit fram till att fritidspedagoger innehar vissa specifika kompetenser, som ibland bör utnyttjas mer.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva. Utifrån fritidspedagogernas svar har vi sett en tydlig fokusering på barnens sociala kompetens. Med detta menar de att barnen ska kunna umgås socialt med andra barn och vuxna.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar om lärande i fritidshemmen och deras uppfattningar om hur fritidspedagoger kan bidra till elevers lärande. Därmed är det också intressant att undersöka rektorers uppfattningar om fritidspedagogers möjligheter till fortbildning. Studien bygger på semistrukturerade intervjustudier med åtta stycken verksamma rektorer i två kommuner. Resultatet visar att rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande i fritidshemmen och att fritidspedagoger ska arbeta utifrån styrdokumenten i fritidhemsverksamheten. I analysarbetet framgick det att det skiljde sig åt mellan kommunerna hur möjligheterna såg ut med fortbildning för fritidspedagoger. Rektorerna hade också skilda uppfattningar om utbildad- och outbildad personal i fritidshemmen. Studien visar att rektorerna hade lättare att beskriva det lärande som sker i skolan, det formella lärandet, än det informella lärandet som mestadels sker i fritidshemmen. Slutsatser ifrån studien är att rektorerna vill förtydliga styrdokumenten för fritidshemmen. En annan slutsats vi gjort av studien är att det skiljer sig åt mellan rektorerna hur betydelsefullt de anser att det är med utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen. Vi drar slutsatsen att rektorerna hade lättare att sätta ord på det formella lärandet då skolan har tydligare mål som de ska arbeta mot. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Neuropsykiatriska diagnoser blir allt vanligare i dagens samhälle. Elever i skolan och på fritidshemmet kan behöva särskilt stöd för att klara av sin vistelse vid dessa instutitioner. Under vår verksamhetsförlagda utbildeng har vi sett att elever med diagnosen ADHD ofta för stöd i form av elevassistent under skoltid, men inte under fritidstiden. I denna studien undersöker vi hur resursfördelningen mellan skolan och fritidshemmet ser ut på en skola. Vi har intervjuat rektorn, samt utformat två fokusgrupper med tre fritidspedagoger och tre grundlärare, med syftet att få fram vad de olika yrkeskategorierna upplever vilket stöd som erbjuds för att kunna bemöta elever med ADHD. Studien har en fenomenologisk ansats och analysen bygger på sociokulturell och relationell teori.  Resultatet av vår fallstudie visade att behovet får styra vilket stöd fritidspedagoger och grundlärare får för att bemöta elever med ADHD. Både grundlärare och pedagoger belyser vikten av en lyhörd ledning för att få det stöd som behövs i de olika verksamheterna. De uttrycker även en önskan om fortbildning, för att kunna bemöta elever med ADHD på bästa sätt, samt utbildade elevassistenter.

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed &amp; Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll. I studien undersöks även hur de uppfattar att andra personer ser på deras yrkesroll. Knutet till detta har studien också som syfte att ta reda på vad ett större antal slumpvis utvalda personer vet om den fritidspedagogiska yrkesrollen.MetodStudien har genomförts i två delar. Den metod som använts vid båda delarna är intervju. Hur metoden har tillämpats skiljer sig dock för de olika delarna.Resultat I resultatet framgår det att pedagogerna, som medverkat i studien, inte alltid är eniga i sina svar. De är dock eniga i frågan om hur andra personer utanför skolans värld ser på deras yrkesroll, och beskriver hur de ofta får förklara sitt yrke. Samtliga tycker också att legitimation i fritidspedagogik borde vara en självklarhet. Studiens andra del visar att kunskapen om den fritidspedagogiska yrkesrollen är begränsad. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrån olika aspekter. Däribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vår teoretiska utgångspunkt är två delar som även presenteras närmare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad några fritidspedagoger och några barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. Intervju-erna gjordes i tre olika kommuner och innefattar både barn och fritidspedagoger som re-spondenter. Resultat: I vår studie framkom det att barnen uppfattar fysisk aktivitet som en idrott me-dan fritidspedagogerna förknippar det med fysiologiska effekter av en aktivitet. Det visade sig finnas en stor okunskap bland fritidspedagogerna gällande innehållet i styrdokumenten, i förhållande till fysisk aktivitet. Dock fanns en ambition om förbättring och utveckling. Det visade sig finnas ett stort missnöje med de lokaler som fritidshemmen får nyttja. Utomhus-miljön ses som ett extra rum som kompletterar lokalerna i fritidsverksamheten. Lokalerna ses inte som ändamålsenliga för verksamheten. Barnen uppfattar vissa fritidspedagoger som slöa och anser att de sällan deltar i fysiska aktiviteter. Vissa barn tycker att det blir lugnare inne på fritidshemmet om de först får vara ute och aktivera sig fysiskt.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur fritidspedagogerna säger sig arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet samt vad det är som påverkar deras arbete. Vi valde att använda kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer. Vi intervjuade sex fritidspedagoger och observerade sex fritidshem i södra Sverige. Under resultatdelen presenterar vi fritidspedagogens arbetssätt med lugna platser och rekreation på fritidshemmet, avgränsade platser för rekreation, fritidspedagogernas synsätt på olika begrepp samt lärande i planerade rekreationsaktiviteter. Rekreation är enligt de intervjuade fritidspedagogerna olika för olika individer och det handlar om att det är ett personligt val som eleverna gör själva, till exempel att vila i soffan eller att spela fotboll. Därför är det viktigt att fritidspedagogen arbetar med valmöjligheter och erbjuder eleven till exempel en styrd rekreationsaktivitet. Slutsatsen som vi kan dra genom intervjuerna och observationerna är att rektorerna behöver ge fritidspedagogerna bättre förutsättningar att arbeta med att skapa rekreationsmöjligheter på fritidshemmet.