Sammanfattning:Hot och våld riktat mot lärare är ett förekommande fenomen ute i verksamheterna och enligtStatistiska Centralbyrån (2018) är detta något som ökar allt mer inom utbildningssektorn.Examensarbete syfte var att studera huruvida hot och våld påverkar fritidspedagoger i derasyrkesutövning, hur man arbetar förebyggande mot hot och våld och skolledningens närincidenter inträffat. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där åtta intervjuer liggertill grund för det empiriska materialet som sedan har sedan analyserats i förhållande tillbegrepp, teori och tidigare forskning. I resultatet framkom det att flera av fritidspedagogernavarit utsatta för hot och våld av elever på sin arbetsplats och detta har bidragit till en negativpåverkan på den fysiska och psykiska hälsan men även i det pedagogiska arbetet. Något somockså framkom i resultatet var att det preventiva arbetet främst bedrivs genomvärdegrundsarbete och att fritidspedagoger som upplevt stöd från skolledningen när incidenterinträffat känner en trygghet i sin arbetsmiljö till skillnad från dem som inte upplevt detta stöd.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och sitt samarbete med lärare. Fritidspedagogens yrkesidentitet kan vara både tydlig och otydlig. Detta beror på vilken yrkesbefattning pedagogen har på den verksamma skolan. Fritidspedagoger har under åren fått ombilda sin yrkesidentitet eftersom barngrupperna ökat, utbildningen ändrats, policydokument uppdaterats och många fritidspedagoger har fått allt fler arbetsuppgifter (Dahl & Karlsudd, 2015). Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer på tre skolor. Sammanlagt har 8 fritidspedagoger blivit intervjuade. Analytiska begrepp som använts i arbetet är yrkesidentitet, kunskapsbas och samarbete. Resultatet visar att beroende på vilken skola fritidspedagogen idag arbetar på och vilket samarbete pedagogen har med läraren, så är läraren med och påverkar i vilken riktning fritidspedagogens yrkesidentitet går. Samarbetet mellan lärare och fritidspedagog har en inverkan på fritidspedagogens arbete. Empirin visar att det finns stora skillnader mellan fritidspedagoger när det gäller innehållet i deras arbetsuppgifter. Studien vilar på fritidspedagogers upplevelse av sin yrkesidentitet idag och en historisk utveckling av yrket samt deras samarbete med lärare ur ett fenomenologiskt perspektiv (Denscombe 2009).

AbstractDetta examensarbete handlar om fritidspedagogernas upplevelser och förväntningar på det egna yrket och hur de förhåller sig till de olika förväntningar som riktas mot deras yrke, och om dessa förväntningar har motsvarats när de väl började arbeta, samt om hur de ser på framtiden gällande yrket som fritidspedagog. Vi ville i likhet med andra tidigare studier men även utifrån våra egna upplevda erfarenheter, ta reda på varför fritidspedagoger upplever svårigheter med att tolka sina arbetsuppgifter under skoltid, men även varför detta fenomen hindrar dem från att hävda sin profession. Utöver detta ville vi också ta reda på varför fritidspedagoger upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. För att kunna utforska detta fenomen har vi intervjuat sex fritidspedagoger på tre olika skolor i Skåne. Vidare har vi i studien använt oss utav av professionsteoretiska perspektiv, rollteorier, maktteorier samt Wengers sociala lärandeteori. Dessa teoretiska perspektiv har hjälpt oss att analysera vårt empiriska material, för att ta reda på hur fritidspedagogerna förhåller sig till professionen och de olika roller som de ställs inför i det dagliga arbetet, samt hur de förhåller sig till maktfördelningen i organisationen. Det har även hjälpt oss att lyfta fram den pedagogiska dimensionen, genom att bland annat synliggöra fritidspedagogernas syn på lärande. Utifrån vårt empiriska material och den tidigare forskningen framgår det att fritidspedagoger än idag upplever att det finns en oklarhet kring deras arbetsuppgifter under skoltid och att de fortfarande upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. Vi har därför kommit fram till att fritidspedagogernas förväntningar har motsvarats till viss del men att det finns en del utmaningar kvar för att de ska kunna hävda sin profession. Samverkan mellan klasslärare och fritidspedagoger behöver bli bättre och samtidigt behöver rektorer, bildningsförvaltningen och högskolorna arbeta mer långsiktigt och hitta olika strategier för att fritidspedagoger ska få bättre förutsättningar att hävda sin profession i likhet med andra lärarkategorier. Nyckelord: Fritidspedagog, profession, yrkesroll, uppdrag, yrkesidentitet, fritidshem

Syftet med detta forskningsarbete var att belysa hur fritidspedagogernas förutsättningar att arbeta med fysiska aktiviteter på fritidshemmet ser ut. Utöver det undersökte vi även om det fanns strukturella och individuella faktorer som kunde påverka fritidspedagogers förutsättningar att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmets. Vårt ändamål var inte att finna en allmängiltig sanning kring fritidspedagogers situation utan vi vill få en större förståelse av intervjupersonernas upplevelser av förutsättningarna att arbeta med fysisk aktivitet i fritidshemmet. I vårt forskningsarbete utgick vi utifrån den sociokulturella teorin.   I vårt forskningsarbete har vi redogjort och presenterat tidigare forskning som berör vårt forskningsområde. Den tidigare forskningen lyfter fram olika faktorer när det gäller förutsättningarna att arbeta med fysiska aktiviteter i skolans värld som vi anser har varit relevanta.   Vår datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex utbildade fritidspedagoger och yrkesverksamma fritidspedagoger i fritidshemmet på två olika grundskolor i Malmö. De arbetar alla med fysiska aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Urvalet av intervjupersoner baserades på ett homogent urval där intervjupersonerna är både män och kvinnor med olika långa arbetslivserfarenheter. Vi kontaktade fritidspedagoger på två skolor i Malmö genom e-post där vi presenterade oss och syftet med vårt forskningsarbete.   Informanterna i undersökningen upplever att de har förutsättningar för att arbeta med fysiska aktiviteter i fritidshemmet. I fritidsverksamheten bedrivs det dagligen fysiska aktiviteterna där kroppen är i rörelse i olika former och situationer. Den fysiska aktiviteten och arbetet kring det kan se olika ut på olika fritidsverksamhet på grund av olika strukturella och individuella förutsättningar. Faktorer som kunskap, behörighet och avsatt planeringstid (motivation) är tydliga individuella faktorer som framkommer i undersökningen som kan påverka arbetet med fysisk aktivitet. Vidare framkom det även att strukturella förutsättningar också styr arbetet med fysisk aktivitet.

I denna studie undersöker vi hur fyra fritidspedagoger, fyra klasslärare och två specialpedagoger upplever samverkan mellan olika professioner på de skolor de arbetar. Den insamlade datan analyseras och diskuteras mot relevant litteratur och tidigare forskning inom detta ämne. Vårt empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer och samtal med verksamma klasslärare och fritidspedagoger samt två kompletterande intervjuer med specialpedagoger. Vi vill få inblick i lärarnas, specialpedagogernas och fritidspedagogernas upplevelser om hur de olika yrkesprofessionerna påverkar varandra, hur samverkan bedrivs för elever i behov av stöd, om det upplevs finnas möjligheter att bedriva en fungerande samverkan och vilka förutsättningar som pedagogerna upplever vara nödvändiga för detta. Resultatet av vår studie visar att lärare och fritidspedagoger samverkar på olika sätt. Fritidspedagogerna har olika roller under skoltid och samarbetet mellan lärare och fritidspedagoger upplevs fungera mycket bra på vissa skolor och mindre bra på andra. Specialpedagogernas delaktighet i undervisningen och utformningen av anpassningar ser olika ut på skolorna och samverkan för elever i behov av stöd ser även den olika ut på skolorna. Resultatet visar även vilka utmaningar och framgångsfaktorer som respondenterna upplever med samverkan. Studien bidrar till att visa hur samverkan kan uppfattas på olika sätt av de olika professionerna. / <p>2019-10-21</p>

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten.Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma.Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet. Det finns en viss skillnad i hur rektorer och fritidspedagoger ser på att styra upp och delta i olika aktiviteter. En av fyra fritidspedagoger har en pedagogisk tanke angående uteverksamheten, de övriga tre uttalar inga pedagogiska syften. Det finns inga direkta krav från rektorernas sida om hur utomhusverksamheten ska bedrivas. Dock finns det förhoppningar om att barnen ska aktiveras. Barnens svar stämmer relativt bra överens med det pedagogernas uttalande.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a). Studien vilar på en teoretisk grund som används vid analysen av respondenternas svar tillsammans med tidigare forskning och ovan nämnda styrdokument. Vi har genom vår studie dragit slutsatsen att utbildning är viktigt för arbete inom fritidshemsverksamheten. Den högskoleutbildade personalen kan ha en större förmåga att tolka uppdragen än den outbildade personalen. Detta gör att den outbildade personalen klarar sitt arbete genom fritidspedagogers kompetens och hjälp. Samtidigt är vi medvetna om att en lång arbetserfarenhet kan göra en person säker i sin yrkesroll oavsett utbildning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vad som är mest betydelsefullt i de praktiska aktiviteterna är motorikens utveckling, social - emotionell utveckling och erfarenheter som förstärker lärandet. Lärarnas och fritidspedagogernas goda samarbete är nödvändiga aspekter som ger barnen de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll.För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp.Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan. Vi fick fram att fritidspedagoger saknar planeringstid för arbetet i skolan. Vi kunde även se att fritidspedagogens utbildning hade betydelse för valet av aktiviteter och hur man ser på sin yrkesroll.

Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer somfritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är attfå syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet påfritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så storplats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olikafritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyserfritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut.Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiskauttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiskauttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag.