Syftet med undersökningen är att ta reda på vad fritidspedagoger vill nå med sitt arbete i halvklass. Vi vill veta vad som styr fritidspedagogernas val av aktiviteter och hur fritidspedagoger och klasslärare samarbetar. Vi vill även ta reda på om utbildningen har någon betydelse när det gäller synen på samverkan och hur fritidspedagogen respektive klassläraren ser på sin yrkesroll.För att få svar på våra frågeställningar har vi skickat ut enkäter till fritidspedagoger och genomfört intervjuer med fritidspedagoger och klasslärare. För att få en större insyn i fritidspedagogernas yrke har vi samlat in vår empiri från fyra olika skolor i olika kommuner. För att analysera empirin och se mönster har vi använt oss av historik kring fritidspedagogyrket, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), lärarens yrkesetik, beskrivningar av yrkesroll och yrkesidentitet, samt några av Bourdieus teoretiska begrepp.Genom undersökningen fick vi fram att det fritidspedagogerna vill nå med sina aktiviteter är att få bra sammanhållning i gruppen och att eleverna ska känna glädje och trygghet i skolan. Vi fick fram att fritidspedagoger saknar planeringstid för arbetet i skolan. Vi kunde även se att fritidspedagogens utbildning hade betydelse för valet av aktiviteter och hur man ser på sin yrkesroll.

Den här undersökningen behandlar ämnet gruppstorlek och hur musiklärares didaktisk val påverkas av gruppstorlekarna hel- och halvklass. Undersökningens underlag bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med musiklärare verksamma i grundskolan som arbetar eller har arbetat både i hel- och halvklass. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en hermeneutisk arbetsgång för att belysa olika ramfaktorer, faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar denne i dess profession, och hur dessa ramfaktorer står i relation till undersökningens ämne, hel- och halvklassundervisning. Resultatet visar på att de praktiskt musicerande delarna i läroplanen blir problematiska att genomföra när undervisningen sker i helklass. Det största hindret i helklassundervisning blir att organisera undervisningen på så vis att en rättvis bedömning av elevernas kunskaper möjliggörs, eftersom många av betygskriterierna skall bedömas utifrån kvalité. Här spelar tidsaspekten roll eftersom de intervjuade musiklärarna upplever att tiden inte räcker till för att se och bedöma samtliga elever i en helklass. I diskussionskapitlet behandlas klasstorlekens påverkan på musiklärares didaktiska val samt svårigheten med att hitta enkla svar på dessa frågor. Vidare beskrivs det i diskussionen hur klassens storlek påverkar lärarnas möjlighet att se eleverna och kunna ge dem formativ feedback men även hur klasstorleken påverkar lärarnas planeringsarbete och lektionsupplägg. Därefter diskuteras huruvida ramfaktorerna verkar möjliggörande eller begränsade samt hur ramfaktorn gruppstorlek inverkar på möjligheten att uppnå kursplanens mål.