SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna. Eftersom det saknas en gemensam definition kring begrepp kopplade till genus i styrdokumenten kan detta leda till en stor tolkningsfrihet hos gemene pedagog. Informanterna saknar teoretiska kunskaper om genus och detta kan förklaras med bristande utbildning och kompetensutveckling.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt. Några av intervjuade fritidspedagoger tyckte att genom att variera och vara flexibel stimuleras barns intresse till att vara fysisk aktiva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skolor och fritidshem samarbetar med Malmös kulturliv, genom att kartlägga vilket kulturutbud som finns i Malmö. Vi sätter barnperspektivet i centrum för att ta reda på om kulturaktiviteter gynnar barns utveckling.Vi hoppas kunna bidra till ökad kunskap om hur skolan och fritidshemmet och även Malmö stads kulturverksamheter jobbar med Skolverkets rekommendationer och de riktlinjer som finns i Skollagen för barns lärande, utveckling och välbefinnande på fritidshem. Vi utgår ifrån tre frågeställningar: Hur ser kulturutbudet ut i Malmö? Hur sker samverkan mellan fritidshem och kulturinstitutioner? Vad anser barn, skolpersonal och kulturarbetare att barn får ut av kulturaktiviteter? Undersökningen består mestadels av intervjuer. Intervjumaterialet består av information från elva informanter varav fyra fritidspedagoger, två rektorer, en kulturutvecklare på grundskoleförvaltningen, en kultursekreterare på kulturförvaltningen och tre kulturarbetare på olika kulturinstitutioner i Malmö. Utöver denna information har vi även träffat en barngrupp på ett fritidshem med sju barn i åldern nio till tolv år. Resultaten av våra undersökningar har bland annat visat att Malmö stad har ett brett kulturutbud. Det finns ett utvecklat samarbete mellan skolor och kulturinstitutioner, däremot finns det inget direkt samarbete med fritidshem. Det har framkommit att detta kan bero på tidsbrist och personella resurser samt stora barngrupper på fritidshemmen. Undersökningen visar hur kulturutövande kan fungera som ett lärande ur ett annat perspektiv, som ett språk, ett uttryckssätt och som en kompensation för det barn inte får hemifrån.

Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriseradeefter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idagpå deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren förfritidspedagoger.

Meningsfull fritid förekommer som begrepp i skollagen för att definiera fritidshemsverksamheternas arbete, men samtidigt är det något som vi inte tycker lyfts fram tillräckligt mycket ute i verksamheterna och i utbildningen. Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med utgångspunkt i fritidspedagogers och rektorers synsätt på begreppet. Haglunds (2009) studie om fritid, Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) studie om fritidshemsverksamhet, samt Franzéns (2005) studie om ledarskap har använts som vetenskaplig grund för analysen. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och rektorer på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Resultatet av vår analys visar att barnen osynliggörs när en meningsfull fritid ska planeras på fritidshemmen, det finns en enighet av vad en meningsfull fritid är på skolorna och att en tydlig rektor gör att fritidspedagogerna känner sig säkrare i sitt arbete.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar. Hur och vad för sorts samverkan sker ute i verksamheten mellan fritidspedagoger och lärare, vilka för och nackdelar ser fritidspedagoger och lärare med samverkan mellan skola och fritidshemmet samt hur tycker lärare och fritidspedagoger att en samverkan ska se ut eller fungera. Detta är beroende på vilka yrkeskunskaper som ingår i arbetslaget, gemensam planering och olika anställningsavtal mellan lärare och fritidpedagoger utifrån ett synsätt som belyser de yrkesroller pedagogerna har och vad de olika yrkesrollerna står för. För att kunna analysera och se mönster i pedagogernas svar har vi använt oss av en yrkesrollsteori och Lpo 94 mål och riktlinjer för samverkan.

Syftet med arbetet var att undersöka hur yrkesrollen uppfattas när det gäller dess förutsättningar liksom även hur stor möjlighet det finns till självbestämmande som fritidspedagog. Undersökningen gjordes i två kommuner, Malmö och Eslöv, där fyra fritidspedagoger fick svara på hur det ser ut idag men också för tio år sedan. Resultatet visade på en brist när det gäller planeringstid för både fritidsverksamhet och skola. De intervjuade uttryckte frustration att planeringstiden inte räcker till. Bristen på tid för reflektion och planering innebär en risk att yrkesrollen inte förbättras.En slutsats i undersökningen är att fritidspedagoger agerar fler yrkesroller nu mot förr och att definitionen på fritidspedagog tycks mer komplicerad. Det uttrycktes att fritidspedagoger agerar mer kuratorer för barnen än pedagoger. Läroplanen har fått tydligare mål vilket lett till ändrad syn på aktiviteter och som fritidspedagog funderar man nu mer på vilka kunskapsmål en aktivitet uppfyller innan den planeras.

Detta är en intervjustudie om fritidspedagogers yrkesroll i skolan med fokus på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Resultatet av studien visar att den aktuella skolan uppvisar grund för goda samarbeten mellan samtliga medverkande yrkesroller. Efter flertalet år av samarbete har personal från olika yrkeskategorier utformat ett väl fungerande arbetssätt. Det finns en gemensam syn på fritidspedagogens roll i skolan, samt att fritidspedagogen och dess kompetens behövs under skoldagen. En önskan från samtliga medverkande är avsatt tid för gemensam planering för lärare och fritidspedagoger.

Hur uppmuntrar vi eleverna till rörelseglädje? Är dagens elever mer fysiskt inaktiva än vad de är aktiva? I följande studie undersöks hur elever är fysiskt aktiva idag och hur fritidspedagoger ser på fysiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar om fysiska aktivitet och rörelse i fritidshemmets verksamhet. För att kunna belysa detta används en kvalitativ intervjustudie med fritidspedagoger på sex olika fritidshem i en kommun i sydöstra Sverige. I litteratursökningen inför studien framkommer det att elever idag är mer stillasittande än tidigare och att det fysiskt inaktiva aktiviteterna har allt större plats i elevernas liv. Fysiska aktiviteter är till fördel för koncentrationen hos elever och lärarnas intresse för fysiska aktiviteter motiverar och uppmuntrar eleverna till ett mer fysiskt aktivt liv. Slutsatsen av forskningen är att fritidspedagogerna gärna ser att de fysiska aktiviteterna blir fler i undervisningen, samt att det är viktigt att ibland tvinga eleverna till rörelse för att utmanas och motiveras till rörelseglädje.