Syftet med här studien är att undersöka hur fritidspedagoger tolkar sin yrkesroll och samtidigt uppfattar sitt yrkesuppdrag. Metoden som har använts är tolkande fenomenologisk analys, förkortat IPA. Genom denna metodansats har kvalitativa intervjuer genomförts med fritidspedagoger på olika skolor i en större stad i Sverige. Resultaten från studien visar att yrkesrollen som fritidspedagog både är mångfacetterad och komplex. I skolverksamheten används fritidspedagogen som en resurs till läraren och den kompetens som kan sägas vara speciell för fritidspedagogen lämnas ofta outnyttjad. Fritidspedagogens yrkesuppdrag presenteras som att uppfostra elever, skapa medborgare och främja relationer. Samtidigt som yrkesrollen och yrkesuppdraget avhandlas, synliggörs också förutsättningar för att skapa en tydlig yrkesroll. Trots stora förändringar i skola och fritidshem under de senaste decennierna verkar yrkesrollen som fritidspedagog förbli otydlig. Förverkligandet av en tydlig yrkesroll för fritidspedagogen, som samtidigt kan realisera sitt yrkesuppdrag, begränsas ofta av skolledning och en maktasymmetri som finns mellan lärare och fritidspedagog. En ömsesidig förförståelse av yrkesuppdraget hos respektive yrkeskategori skulle kunna ge grund för tydligare yrkesroller.

Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.

In Sweden, many children in compulsory school attend after-school recreation centres. All children are offered local after-school recreation centre attendance in the age 6-12 during their parents’ work hours. Our aim with this Master thesis is to investigate how after-school recreation centres can use libraries to stimulate children’s own interest to read. The method employed is qualitative interviews with two recreation leaders and their collaborated librarian at an integrated school and public library. An additional interview was carried out with a librarian at a larger public library, who has created activities for after-school recreation centres. The theoretical background is a combination of Michael Buckland’s six aspects of access and Aidan Chambers theories about conditions for reading environment. Chambers theories about conditions for reading environment have proved to be the most applicable on the examined group. The study shows that there are several possibilities for after-school recreation centres to stimulate children’s interest in reading. Reading interest is stimulated through everyday situations, such as e.g. storytelling or play. It is also discussed that children’s interest in reading can be stimulated with different media, which libraries have possibilities to offer. A barrier is that after-school centres are interpreted as hidden by research and in practice. Like the after-school centre, the public library is also a place where children can develop their own interests. It is therefore important that the public library is made known and familiar to children as a part of the local cultural society.

<p>Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.</p>

<h1>Abstract</h1><p>This paper is about how recreational pedagogues need to do their work to be a good support for children who comes from families that have social problems. The paper is based on a life story method with a recreational pedagogue who has worked at a recreational center her whole career. The purpose of the paper is to contribute with knowledge about the experiences of working with socially vulnerable children as a recreational pedagogue. The investigation that took place in the home-environment of the pedagogue was then typed out and rewritten by me to a narrative story where the most relevant pieces have been pointed out. The subject of the investigation is about being a child in a family with a problem of abuse and the significance of working with the children from those families. The story also includes the duty to report and how you as a recreational pedagogue do the appraisal if the child is being treated badly in their home. The result of the interview has then been held up against the literature about the social services work, a scientific rapport in form of a quantitative investigation that shows facts of how the duty of reporting incongruity to social services is being handled in real life, other scientific research of socially vulnerable children and youth and a book made by family therapists and is about the roles of the pedagogues. The conclusions that I could show from the investigation was that there has not been much research done about the recreational centers and socially vulnerable children together. That the most important toll that a pedagogue has got to help these children is our language, our experiences and our commitment. Another conclusion I have made is that we are all individuals. Teachers, parents and pupils, we all have different needs and different basic conditions and therefore we have to have that in mind while we do our work.</p>

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas. Det framkommer också att de två fritidspedagogerna arbetar en stor del av sin schemalagda tid i skolan. Avslutningsvis så problematiseras och diskuteras den insamlade empirin. Två ämnen som nämns i diskussionen är otydligheten i läroplanen om ansvarsfördelningen mellan lärare och fritidspedagog, samt även den samverkan som skall äga rum mellan skola och fritidshem.

Abstract This paper is about how recreational pedagogues need to do their work to be a good support for children who comes from families that have social problems. The paper is based on a life story method with a recreational pedagogue who has worked at a recreational center her whole career. The purpose of the paper is to contribute with knowledge about the experiences of working with socially vulnerable children as a recreational pedagogue. The investigation that took place in the home-environment of the pedagogue was then typed out and rewritten by me to a narrative story where the most relevant pieces have been pointed out. The subject of the investigation is about being a child in a family with a problem of abuse and the significance of working with the children from those families. The story also includes the duty to report and how you as a recreational pedagogue do the appraisal if the child is being treated badly in their home. The result of the interview has then been held up against the literature about the social services work, a scientific rapport in form of a quantitative investigation that shows facts of how the duty of reporting incongruity to social services is being handled in real life, other scientific research of socially vulnerable children and youth and a book made by family therapists and is about the roles of the pedagogues. The conclusions that I could show from the investigation was that there has not been much research done about the recreational centers and socially vulnerable children together. That the most important toll that a pedagogue has got to help these children is our language, our experiences and our commitment. Another conclusion I have made is that we are all individuals. Teachers, parents and pupils, we all have different needs and different basic conditions and therefore we have to have that in mind while we do our work.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval. Resultatet visade att en fritidspedagog är en person som arbetar med det den är bra på och tycker är roligt. Resultatet visade även att en fritidspedagog arbetar med grupprocesser och att utveckla barnens sociala färdigheter samt erbjuder olika aktiviteter som barnen inte får tillgång till i hemmet. Fritidspedagogen var enligt resultatet både i klasser under förmiddagen och hjälpte läraren samt på fritidshemmet under eftermiddagen och höll i fritidsverksamheten. Det man önskade ändra på vad gäller yrkesrollen var dels statusen, dels planeringstiden. Bara två av de intervjuade hade diskute-rat yrkesrollen i sina arbetslag på arbetsplatsen. De som jag intervjuade hade valt yrket av olika anled-ningar, allt från att de tyckte om att arbeta med barn till att de önskade få sig ett yrke. Resultatet visade att fem av de sju informanterna var nöjda med sitt yrkesval medan två inte helt var det. De två som inte var nöjda, såg dels en negativ förändring som har skett med yrkesrollen genom åren men hade även andra intressen som lockade mer att arbeta med.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer. Relationen mellan praktisk och teoretisk kunskap diskuteras samt hur känslor kan användas som kunskapskälla. Jag för också en diskussion om de egenskaper jag anser vara viktiga hos lärare och fritidspedagoger, för att ha förmågan att hjälpa barn i svåra livssituationer. Jag undersöker vad som står i skolans styrdokument om det här problemområdet och hur det enligt dessa kan eller bör behandlas. Slutsatsen är att det många gånger är ett svårt arbete att hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer och att lärare och fritidspedagoger ständigt behöver reflektera över och diskutera möjliga metoder i arbetet. / The purpose of this experience-based scientific essay is to reflect on the experiences, relevant literature and research to examine different approaches for teachers and leisure pedagogues to help and support children in difficult life situations. The essay begins with three stories about children in difficult life situations, after that follows a clarification of the dilemma in the stories. The study links the problems in the stories with different approaches on how teachers and leisure pedagogues can help children in difficult life situations. The positive and negative aspects of the different methods are also discussed. By reflecting on the problem area knowledge and awareness arises which is useful for teachers and leisure pedagogues to support and help children in difficult life situations. The relation between practical and theoretical knowledge is discussed as well as how emotions can be used asa source of knowledge. I also discuss the features I think are important to teachers and leisure pedagogues, to have the ability to help children in difficult life situations. I investigate if the national curriculum says anything about this problem area and how it describes that it should be addressed. The conclusion is that it often is a difficult job to help and support children in difficult life situations and teachers and leisure pedagogues constantly need to reflect on and discuss possible methods of work.

Studiens syfte är att försöka förstå uppfattningar kring medvetenheten om det normativa beteendet kring genus som pedagogerna har, samt hur dessa framkommer i fritidshemmens verksamhet. Undersökningens frågeställningar blir följande: Vad finns det för intresse hos pedagogerna att arbeta med genus och hur arbetar pedagogerna efter styrdokumenten? Bidrar eller motverkar pedagogernas tal och handlande till uppbyggnaden av de stereotypa könsrollerna? Den här undersökningen bygger på fyra verksamma fritidspedagogers syn på sin egen genusmedvetenhet i fritidshemsverksamheten, varav tre av pedagogerna har fritidspedagogsutbildning och en är utbildad fritidsledare. Den teoretiska grunden i studien utgår från ett normativt genusperspektiv, som diskuterar samhällets uppbyggnad av kön och genus, inslag av ett sociokulturellt perspektiv samt förslag på en dialogpedagogik som praktisk tillämpning i det pedagogiska arbetet i fritidshemsverksamheten. Studien består av enskilda intervjuer med pedagogerna i verksamheten utifrån en kvalitativ metod som fokuserar på ett inifrånperspektiv, studien bygger på tolkningsmönstrets teman som strukturerars till underrubriker, vilket presenteras i resultatet. Undersökningen i studien visar att det råder osäkerhet kring genusbegreppen och hur det pedagogiska arbetet kring genusfrågor utformas, det råder olika åsikter kring vikten av att arbeta med genus och styrdokumentens uppdrag med att motverka traditionella könsmönster i verksamheten, dock visar studien att majoriteten av pedagogerna anser att barnens inte ska känna sig könsbundna i sitt intresse och identitetssökande.