Abstract This study analyzes an attempt at integration of a pre-school class, a leisure-time center and an elementary school in Sweden. The integration was organized in the form of Vertical Track which implies a successive development of groups comprising children between six and twelve years old, pre-school teachers, recreation pedagogues, and schoolteachers. The integration was prompted by state governed reforms such as the 1992 law allowing six-year olds to start compulsory school. The study is based on cultural-historical activity theory and was carried out as participant observation and action research. The study addresses the question of the potentials and alternative goals for change and development of the present school pedagogy and classroom practice that integration implies. Special attention has been paid to what tools might potentially mediate in processes of integration. A research and educational program, the 5thD, was jointly created between researchers and teachers and located in a Vertical Track. The capacity of this complex tool as a mediator in the multicultural Vertical Track structure was explored. It is argued that the Vertical Track as an instantiation of the integration reform represents an arena for potential expansive transformation. However, in order for integration to have an impact on the pedagogical practice in schools, teacher interactions need to be mediated by communicative and conceptual tools. It is suggested that the 5thD program is an example of such tools. Keywords: Integration, pre-school teacher, recreation pedagogue, schoolteacher, contradiction, expansive learning, mediation, and tool. / <p>Framlagd vid Helsingfors universitet, pedagogiska institutionen.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval. Resultatet visade att en fritidspedagog är en person som arbetar med det den är bra på och tycker är roligt. Resultatet visade även att en fritidspedagog arbetar med grupprocesser och att utveckla barnens sociala färdigheter samt erbjuder olika aktiviteter som barnen inte får tillgång till i hemmet. Fritidspedagogen var enligt resultatet både i klasser under förmiddagen och hjälpte läraren samt på fritidshemmet under eftermiddagen och höll i fritidsverksamheten. Det man önskade ändra på vad gäller yrkesrollen var dels statusen, dels planeringstiden. Bara två av de intervjuade hade diskute-rat yrkesrollen i sina arbetslag på arbetsplatsen. De som jag intervjuade hade valt yrket av olika anled-ningar, allt från att de tyckte om att arbeta med barn till att de önskade få sig ett yrke. Resultatet visade att fem av de sju informanterna var nöjda med sitt yrkesval medan två inte helt var det. De två som inte var nöjda, såg dels en negativ förändring som har skett med yrkesrollen genom åren men hade även andra intressen som lockade mer att arbeta med.