The purpose of this study was to highlight and analyze the interaction between recreation instructors and class teachers during ordinary school time. The study is based on a qualitative method in form of semi-structured interviews and observations in three different schools. We have used the positioning theory and complemented it with Goffman´s theory and professionalization theory for analysis of interviews. One of the conclusions of the study was that the recreation instructor often ends up in a subordinate position towards the class teacher. However, there was a difference regarding the professional role of the experienced towards unexperienced recreation instructor. This happened both intentionally and unconsciously from roles that can be difficult to break out from.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor:</p><p>– Vad innebär ledarskapet?</p><p>– Vad är det som påverkar ledarskapet?</p><p>– Hur kan man utveckla sig själv som ledare?</p><p>– Vilken sorts ledare behöver barn idag?</p><p>Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen.</p> / <p>The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been:</p><p>- The meaning of the leadership?</p><p>- The factors which affect the leadership?</p><p>- How can one develope ones leadership?</p><p>- What kind of leader do children of today need?</p><p>The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. / The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

Bakgrunden till studien är dels att förstå vilken betydelse känslan av delaktighet har för ungdomar, dels hur fritidsverksamheter kan utgöra en social arena som främjar delaktighet hos ungdomar. Jag vill få kunskap om fritidsgården kan vara en accepterande miljö där fler ungdomar kan känna gemenskap samt vilken roll fritidsledare och deras samverkan med andra aktörer har i arbetet med att få fler ungdomar att känna delaktighet. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken betydelse de kommunala fritidsgårdarna som mötesplats har för att främja delaktighet och motverka utanförskap bland ungdomar.Jag har genomfört en mikroetnografisk studie där jag i min empiriska del använt mig av en kombination av intervjuer samt deltagande observationer på en fritidsgård på en mindre ort. Detta i syfte att fånga upp karaktäriseringar som skulle kunna visa fritidsgårdens betydelse som en gränslandsarena. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv samt Erving Goffmansdramaturgi har jag beskrivit begreppet delaktighet och har tillsammans med studiens empiri och tidigare forskning växt fram till en analys och ett resultat. Resultatet i studien visar att fritidsgården har möjlighet till att vara en arena för delaktighet, men att de måste ha viss struktur och innehåll för att kunna gynna ungdomarna. Vidare visar den vilken betydelse fritidsledaren har i arbetet med ungdomar, relationen mellan dem är den största faktorn till om ungdomen kan känna delaktighet. Samverkan mellan aktörer i ungdomarnas vardag kan vara en möjlighet till att fler ungdomar fångas upp, särskilt utmärkande för att samverkan ska fungera är god kommunikation och tydlig rollfördelning. / The background to the study is to understand the importance of the sense of belonging is for young people, and how leisure activities can constitute a social arena that promotes social inclusion of adolescents. I want to gain knowledge of the recreation center and if it can be an accepting environment where more young people can feel solidarity. And also what the recreationleader and their interaction with other actors can manage in the process of getting more young people to feel involved.The purpose of the study is to describe and analyze the significance of the recreation centers have to promote social inclusion and work against social exclusion among young people. I have made an ethnographic study in which I used a combination of interviews and participant observations at a recreation center in a small town, in order to capture characterizations that would demonstrate leisure's importance as a transitional arena. With the help of a socio-cultural perspective, and Erving Goffman's dramaturgy I have explained the concept of participation and, together with the study's empirical data and previous research evolved into an analysis and result. The result of the study shows that the recreation center has a chance to be an arena for social inclusion, but they need to have a specific structure and contents in order to benefit young people. Furthermore, on the importance of leadership is in work with young people, the relationship between them is the main factors for youth to feel social inclusion. Cooperation between the recreationleader and other actors who works with young people can together help more adolscents, by a holistic perspective on the adolscents everydaylife.

The purpose of this study is to examine some after-school teachers’ perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment. Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area. In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers’ professional identity. The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach. The questions are: • What is outdoor education according to the after-school teachers? • According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment? • How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment? The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre. / Syftet med denna studie är att undersöka några fritidspedagogers uppfattningar om fritidshemmets utomhusvistelse på skolgården och i närmiljön. Studien avgränsas till fem fritidshem i Stockholmregionen.  Denna studie utgår från tre frågeställningar. Dessa är:  • Vad är utomhuspedagogik enligt fritidspedagogerna? • Vilka förutsättningar ger skolgården och närmiljön enligt fritidspedagogerna? • Hur använder fritidspedagogerna skolgården och närmiljön? I det teoretiska avsnittet redogörs för fritidshemmets styrformer och aktuell forskning som berör utomhuspedagogik, forskning, hur skolgården och fritidshemmet närmiljö påverkar barnens utveckling, lärande samt fritidspedagogens yrkesidentitet. Den teoretiska grunden utgår från den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan vara ett kunskapsstärkande komplement till inomhusundervisningen och ett sätt för fritidshemmet att komplettera skolan. Leken utomhus kan bidra till att öka barnens sociala utveckling, kreativitet och fantasi. Fritidspedagogerna använde skolgården och närmiljön för olika ändamål som kan bero på olika förutsättningar, kunskaper och erfarenheter av att utföra pedagogisk verksamhet utomhus. Men det kan även bero på om fritidspedagogen lägger fokus på den ordinarie skoldagen eller på eftermiddagarna på fritidshemmet.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår. En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.

Denna C-uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie som har utförts bland personalen inom ett fritidshem och i samarbete med lärare och skolledare. Tio personer med olika utbildningar och uppdrag har intervjuats för att identifiera hur konflikter inom ett arbetslag kan uppstå och te sig. Syftet har varit att finna förståelse för hur man på bästa sätt kan tillvarata allas kunskaper trots olika synsätt och utbildningar. Det insamlade materialet har analyserats genom den tematiska analysmetoden, för att finna mönster och teman. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv då utgångspunkten varit att synliggöra och förstå människors handlande och beteende i interaktion med varandra. I resultatet framkom att trots att skolan genomgått ett förändringsprogram som delvis effektiviserat arbetet för alla anställda och därmed höjt fritidsverksamhetens status, så finns konflikterna där, ibland under ytan. Olika anledningar till att konfliktsituationer uppstår kunde delas upp under sex olika huvudteman där det största handlade om samarbetet mellan fritidshemspersonal och lärare. Fritidshemmet och skolan är två verksamheter som varit integrerade i ca 20 år, där samarbeten och samverkan fortfarande inte är helt lätt. Inom den egna arbetsgruppen handlar konflikterna om olika utbildningar, bakgrund, erfarenheter och därmed olika synsätt, vilket leder till att missförstånd och konflikter uppstår En av slutsatserna är att fritidshemspersonalens uppdrag behöver tydliggöras och förstås av alla parter.

No description available.

The title of our essay is I wonder who I am at work. It is a qualitative study about the descriptions of leisure teachers and leisure educators of their dual mission and the dilemmas of the dual mission. The purpose of this study is to examine the dilemmas after-school teachers and after-school educators encounter in their professional role. We also look into the experiences of four after-school teachers and two after-school educators regarding the support they receive from their supervisor who is an assistant principal in after-school education. We also investigate how three deputy head teachers in leisure time centres describe the tasks of leisure time teachers and leisure time educators and the support they provide to them as a group of teachers and for the leisure time centre activities. In the study, we use concepts from the framework factor theory and the theory of KASAM. We also make use of some previous research in the field. After analyzing our interviews, we concluded that all after-school teachers and leisure time educators have common responsibilities in their mission and these are recess activities, leisure time supervisor and interaction during school hours. Unlike after-school teachers, recreation teachers had instruction during school hours while after-school teachers had interaction in the classroom. All interviewees felt that planning time was a major issue. It is difficult to plan for their assignments which are both during school, and after. Therefore, our interviewees chose to focus on the area that they felt was most important to them. The after-school teachers have chosen to focus on planning for school teaching while the after-school educators for after-school activities. Our study results showed that assistant principals in after-school programs were knowledgeable in their field because they have both training and experience in after-school programs. Both the after-school teachers and the after-school educators we interviewed emphasized the importance of having an assistant principal who has training in after-school education. The assistant principals in after-school care were very careful to have at least one FL or FP in each after-school department.