The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.

The purpose of this study is to contribute to research relating to the perspective of what students consider important to conduct the leisure-time centre so as to ensure a meaningful leisure time. The focus of the study in in highlighting the views and opinions of the students. Earlier research is based on different studies, which focus on questions such as students development, students views on transitions and students social experiences. In this study the result is analyzed through a theoretical framework based on various theories of play. The three main theories consist of didactic positions, the effects of the environment on students' state of being, and the purpose of play. The method used for this study consisted of eight qualitative, semistructured interviews conducted in groups of three students from the third grade, performed at two schools. By analyzing the result, three aspects could be discerned as important for the students, which forms the basis for the studies discussion. These three aspects are the importance of an inviting and appealing environment, the possibilities for a social community, and the role of the teacher as a figure for safety in the everyday running of the leisure-time center. Furthermore, it can be discerned that play is a central aspect, which permeates everything which the students request from the leisure-time center.

This study is based on previous quality reviews of the afterschool program and previous research that points to a problem in the businesses. The problem consists of deficiencies in planning, developing and evaluating the activities of the afterschool program, which means systematic quality work. An ongoing state investigation describes continued problems with quality work in afterschool programs. The purpose of this study is therefore to investigate the extent of the systematic quality work in the afterschool program and the conditions for the work, which must be carried out in accordance with the Education Act. To get answers to our questions, we have departed from John Dewey's theory of education and democracy and interviewed two researchers with experience in the subject as well as a former principal in compulsory school to obtain evidence of the systematic quality work. In addition, reports of systematic quality work in various municipalities in Sweden have been analyzed. The results of our survey show that there are often no conditions for conducting systematic quality work. Principals have a primary role for systematic quality work to be carried out, but at the same time, there seems to be a need for skills development for principals regarding systematic quality work in the afterschool program. In addition, more and more competent and legitimate staff are needed to achieve the goals and requirements set by the curriculum, and then supporting principals who are familiar with the afterschool program's mission are also needed. / Denna studie grundar sig på tidigare kvalitetsgranskningar av fritidshemmet och tidigare forskning som pekar på en problematik i verksamheterna. Problematiken utgörs av brister i att planera, utveckla och utvärdera fritidshemmets verksamhet, vilket betyder systematiskt kvalitetsarbete. I en pågående statlig utredning beskrivs fortsatta problem med kvalitetsarbetet i fritidshem. Syftet med denna studie är därför att undersöka omfattningen av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet och förutsättningarna för arbetet, vilket ska genomföras enligt skollagen. För att får svar på våra frågor har vi utgått från John Deweys teori om utbildning och demokrati och intervjuat två forskare med erfarenhet av ämnet samt en före detta rektor i en grundskola för att få evidens för det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill har rapporter av systematiskt kvalitetsarbete i olika kommuner i Sverige analyserats. Resultatet i vår undersökning visar att det ofta saknas förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har en huvudsaklig roll för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska kunna bedrivas, men samtidigt tycks det finnas ett behov av kompetensutveckling för rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet. Därtill behövs det i högre grad behörig och legitimerad personal för att verksamheten ska uppnå de mål och krav som läroplanen föreskriver och då behövs även stödjande rektorer som är förtrogna med fritidshemmets uppdrag.

This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation. / Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt?  I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.

Detta utvecklingsinriktade arbete fokuserar på elevers lunchraster. Rasten tolkar vi som barnens fria tid under deras skoltid där vårt syfte med arbetet har bland annat varit att skapa en tryggare lunchrast för eleverna och öka deras inflytande över rastaktiviteterna. Genom att organisera strukturerade rastaktiviteter för eleverna vill vi även erbjuda eleverna en bredare variation av aktiviteter under deras rast som utgår från deras egna intressen och behov. Genom att strukturera rastaktiviteter under elevernas rast, som utgår från elevernas egna förslag men som är planerade och organiserade av lärare, så får eleverna möjlighet till ett ökat inflytande över deras rast. Den strukturerade rastaktiviteten är en frivillig aktivitet för eleverna att delta i. Den erbjöds under elevernas lunchrast. Eftersom aktiviteterna har varit frivilliga att delta i, så utgår vi från att lärandet från aktiviteterna har varit situationsstyrt men också grupporienterat då eleverna väljer att delta samt lär dem sig tillsammans med andra genom lek. Inledningsvis knyter vi an till hur elevernas raster kopplas till fritidshemspedagogiken. Eleverna anses som centrala deltagare under arbetets gång då de bland annat varit med och fått bestämma innehållet av de rastaktiviteter som genomförts. För att identifiera vår utvecklingsbara fråga i verksamheten har samtal förts med fritidspedagogerna på fritidshemmet. Vi har fått ta del av skolans trygghetsenkät samt gjort en egen nulägesanalys över fritidshemmet som detta utvecklingsinriktade arbete har genomförts på. I arbetets syfte och mål förklarar vi vad syftet med arbetet är och vilka mål vi försökt arbeta mot under arbetets gång. Vi har genom tidigare forskning inom området fått fram väsentligt material som vi använde oss av under arbetets gång som utgångpunkter. Forskningen vägledde arbetet genom att kunna analysera och reflektera över de begrepp som var väsentliga till de aktioner som vi genomfört. Aktionsforskning var vårt val av metod som kom att knyta an det abstrakta med praktisk handling. De aktioner som genomfört är Trygghetkartor, Capture the flag, Fotbollsmatch samt Under hökens vingar. Resultaten av utfallen kopplade till trygghet ansågs som positivt då bland annat majoriteten av eleverna kände sig tryggare på flera platser på skolgården.