This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation. / Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt? I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-39837 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lindqvist, Josefin |
| Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds