Bakgrunden till studien är dels att förstå vilken betydelse känslan av delaktighet har för ungdomar, dels hur fritidsverksamheter kan utgöra en social arena som främjar delaktighet hos ungdomar. Jag vill få kunskap om fritidsgården kan vara en accepterande miljö där fler ungdomar kan känna gemenskap samt vilken roll fritidsledare och deras samverkan med andra aktörer har i arbetet med att få fler ungdomar att känna delaktighet. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken betydelse de kommunala fritidsgårdarna som mötesplats har för att främja delaktighet och motverka utanförskap bland ungdomar.Jag har genomfört en mikroetnografisk studie där jag i min empiriska del använt mig av en kombination av intervjuer samt deltagande observationer på en fritidsgård på en mindre ort. Detta i syfte att fånga upp karaktäriseringar som skulle kunna visa fritidsgårdens betydelse som en gränslandsarena. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv samt Erving Goffmansdramaturgi har jag beskrivit begreppet delaktighet och har tillsammans med studiens empiri och tidigare forskning växt fram till en analys och ett resultat. Resultatet i studien visar att fritidsgården har möjlighet till att vara en arena för delaktighet, men att de måste ha viss struktur och innehåll för att kunna gynna ungdomarna. Vidare visar den vilken betydelse fritidsledaren har i arbetet med ungdomar, relationen mellan dem är den största faktorn till om ungdomen kan känna delaktighet. Samverkan mellan aktörer i ungdomarnas vardag kan vara en möjlighet till att fler ungdomar fångas upp, särskilt utmärkande för att samverkan ska fungera är god kommunikation och tydlig rollfördelning. / The background to the study is to understand the importance of the sense of belonging is for young people, and how leisure activities can constitute a social arena that promotes social inclusion of adolescents. I want to gain knowledge of the recreation center and if it can be an accepting environment where more young people can feel solidarity. And also what the recreationleader and their interaction with other actors can manage in the process of getting more young people to feel involved.The purpose of the study is to describe and analyze the significance of the recreation centers have to promote social inclusion and work against social exclusion among young people. I have made an ethnographic study in which I used a combination of interviews and participant observations at a recreation center in a small town, in order to capture characterizations that would demonstrate leisure's importance as a transitional arena. With the help of a socio-cultural perspective, and Erving Goffman's dramaturgy I have explained the concept of participation and, together with the study's empirical data and previous research evolved into an analysis and result. The result of the study shows that the recreation center has a chance to be an arena for social inclusion, but they need to have a specific structure and contents in order to benefit young people. Furthermore, on the importance of leadership is in work with young people, the relationship between them is the main factors for youth to feel social inclusion. Cooperation between the recreationleader and other actors who works with young people can together help more adolscents, by a holistic perspective on the adolscents everydaylife.