The purpose of the study is to investigate how students and educators construct gender through linguistic practices in the after-school center. The focus is how the perception of girls and boys being different express themselves through students' and teachers' linguistic practices, as well as how students and teachers maintain and renegotiate the normative construction of gender through language. In the section on previous research, we present Ulla Forsberg, Bronwyn Davies, Anna Öqvist and Ylva Odenbring, whose research is closely linked to our own empirical study by using their perspectives and concepts in our analysis and discussion. The study's theoretical framework is based on a social constructivist perspective, as well as gender studies theories by Judith Butler, Yvonne Hirdman and Ryan Connell. The study has a qualitative approach using the method structured observation, and the material has been analyzed using thematic analysis. The results of the study show that students are constantly involved in "gendering" and that the teachers partially reinforce different normative gender concepts through their interaction with the students. At the same time students are able to switch between different femininities and masculinities. / Syftet med studien är att undersöka hur elever och pedagoger konstruerar genus genom språkliga praktiker i fritidshemmet. Fokus är hur föreställningar om flickor och pojkar som olika tar sig uttryck genom elever och lärares språkliga praktiker, samt hur elever och lärare upprätthåller och omförhandlar normativa genusföreställningar genom språket. I avsnittet om tidigare forskning presenterar vi Ulla Forsberg, Bronwyn Davies, Anna Öqvist och Ylva Odenbring, vars forskning knyts nära vår egen empiri genom att vi använder deras perspektiv och begrepp i analys och diskussion. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, samt genusvetenskapliga teorier där framför allt Judith Butler, Yvonne Hirdman och Ryan Connells teorier får belysa våra frågeställningar. Studien har en kvalitativ ansats med metoden strukturerad och observation och materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visar att elever är ständigt inbegripna i ett "genusgörande" och att lärarna delvis förstärker olika normativa genusföreställningar genom sina yttranden. Samtidigt pågår gränsöverskridande arbete där elever delvis växlar mellan olika femininiteter och maskuliniteter.

“Can even boys paint their nails?”, is a scientific essay on the importance of gender awareness in the after school activities planning. The purpose of this text is to increase self awareness of gender norms, to reach enough knowledge and get supportive tools for effective action against discriminating gender norms in the after school center. This essay based on dilemma that I have experienced from, by describing it in a story. By studying this dilemma from different angles and different perspectives, to get the comprehension about how my gender identity can influence my work and the activities I plan. I will also check to make sure if a gender awareness can be an effective and useful method to be used in my work and actions. I study all these aspects from a hermeneutic perspective, in other words, by interpreted of scientific literariness, that Fanny Ambjörnsson’s theories and the Government’s investigation (SOU) 2006:75 is considered as a basis in the reflection part in this essay.  The results show that I have been approximately acted and planned my activities like a neutral norm’s bearer. Instead, I should act as a norm’s breaker and insert a gender awareness into in my behavior and into in my work. The best way that can be used to reach this extensive change is that my colleagues and I highlight and discuss these traditional gender norms. To implement this kind of procedure will not be easy, by the commitment at all levels and working cooperatively with the care centers management and the principal, we can together successfully reach this goal. / ”Får ens killar måla sina naglar?”, är en vetenskaplig essä om vikten av genusmedvetenhet i fritidsverksamhetens planering. Syftet med denna essä är att öka självmedvetenhet om genusnormer, nå kunskap och få stödjande verktyg för effektivt agerande mot könsnormer på fritidshemmet. Denna essä utgår ifrån ett egenupplevt dilemma som jag gestaltar i en berättelse. Genom att studera dilemmat ur olika perspektiv får jag inblick i hur min könsidentitet kanpåverka min verksamhet. Jag kommer även undersöka om ett genusmedvetenhetförhållningssätt kan vara ett motverkande sätt att främja verksamheten och mitt agerande ifrågor kring genus. Detta utforskar jag ur ett hermeneutiskt perspektiv, det vill säga tolkning avlitterära texter, där Fanny Ambjörnssons teorier och regeringens utredning (SOU) 2006:75 utgör grunden i reflektionsdelen av denna essä. Resultatet visar att jag i mitt agerande och i min verksamhetsplanering har i princip agerat som neutral normbärare. Jag bör istället verka som normbrytare och föra in genusmedvetenhet i min attityd och i min verksamhet. Ett sätt för att förverkliga en så här omfattande förändring och invanda traditionella genusnormer är att, jag och mina kollegor synliggör och problematiserar dessa normer. Detta arbetssätt är inte lätt att bedriva, men med engagemang på alla nivåer och med stöd av skolledningen kan vi tillsammans lyckas med det målet.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer i fritidspedagogers arbetsmiljö som har betydelse för dennes hälsa och som möjliggör en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet. I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Jag har valt att utgå från en teori kring begreppet hälsa och en teori som handlar om ramfaktorers betydelse för skolans verksamhet. Resultatet av min studie visar att fritidspedagoger definierar hälsobegreppet som att må bra såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en god hälsa upplevdes som en viktig förutsättning för att klara av och orka med arbetet. Trivselfaktorerna och det kollegiala samarbetet ansågs viktiga för en god hälsa på arbetsplatsen. Stöd och tydlig kommunikation från ledningen ansågs bidra till en god arbetsmiljö. Fritidspedagogerna ansåg att det krävs rätt förutsättningar i form av planeringstid och personalresurser för att en kvalitativ och meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet ska kunna bedrivas.

The purpose of my scientific essay is to examine how children with special needs should be included in school and after school center and which preconditions i have as a pedagogue to work with this. During my writing process, I have made my own thoughts and experiences visible by reflecting on them, and put them against other educationalists’ thoughts, discussed with other students and looked back through my own work experiences. The problem of inclusion is too common in our school and it has been interesting to work with what the literature has to say about the subject, and what experiences colleagues and co-students have had. Through the writing process I have examined the notion of inclusion, especially inclusion concerning children with special needs. The pupils behavioral problems affects classmates and me as a pedagogue at the after school center. In my work role in school and at the after school center i face inclusion processes with children with special needs, where my strategies do not work and where my reception does not have any effect. In the inclusionwork at a school, many different knowledge, properties and prerequisites are required in order for the educationalists to make the day bearable for the pupils, which the management has to give them. My conclclusion is that there is not one way to interact with people, the interaction needs to be formed individually. Every now and then I meet pupils where the way throught the school systems is not straight forward. To assist every pupil the teamwork among pedagogues key to reach the goal. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka hur elever med särskilda behov ska inkluderas i skolan och på fritidshemmet. Samt vilka förutsättningar har jag som blivande fritidshemslärare i mitt arbete med detta? Under min skrivprocess har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, samtalat med studiekamrater och gått tillbaka till mina yrkeserfarenheter. Dilemmat jag beskriver är ett alltför vanligt exempel i verksamheten. Det har varit intressant att utforska vad som sägs i litteraturen, vad studiekamrater samt vad kollegor haft för upplevelser om inkludering. Genom skrivprocessens gång har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Beteendeproblem hos eleven påverkar klasskamrater samt påverkar mig som fritidshemslärare. I min yrkesroll i skolan och på fritidshemmet står jag inför inkluderingsprocesser med barn i behov av särskilt stöd där mina strategier inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. I arbetet med inkludering på en skola, krävs det många olika kunskaper, egenskaper och förutsättningar hos pedagogerna för att få till en bra vistelsetid för eleverna och det måste skolans ledning se till att ge. Jag har kommit fram till att det finns inte enbart finns ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver utformas för varje elev. Då och då möter jag en elev där vägen mot målet inte är så enkel att gå. Men samarbetet och förutsättningarna i arbetslaget är kärnan för att försöka nå målet.

Abstract "I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection.   I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. / Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion.   Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

In 2014 came new guidelines for after-school centers. These guidelines clarifies that it is the principal who is pedagogically responsible for the after-school centers. Due to that fact we became interested in investigating how principals describe their educational leadership for after-school centers.   With qualitative interviews as a method we have investigated how four principals describe their educational leadership for the after-school center based on the new guidelines and how they talk about their employees and the after-school centers.   Our results are based on the empirical material we received from these interviews. By analyzing this empirical material, based on the theory of situational leadership, we received answers to our research questions.

The purpose of our study has been to see how communication is used and how messages to students are conveyed at the after-school center. We observed at two different schools located in the Stockholm area and supplemented with interviews. We wanted to get an idea of how the educators at the after-school center use communication and how they themselves consider how they use communication. We also asked about the relationships that the educators have with the students and colleagues during the interviews as we believe it can make communication more difficult if you don’t have a relationship with those you want to get a message to. To achieve a result, we used different communication models and communication theories when we made our observations and interviews. We also used previous research about communication and relationship with children. Our results show how the educators used the communication in a glancingly and stressful way. The results also show that it is the non-verbal communication that is mostly used in these transient communicative situations. The educators experienced that it is hard to make time to communicate in a good way and make relationships with the students because of time constraints. Something that our observations contradicted since there were times where the educators only stood still or was “guarding” the students. / Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur kommunikation används och hur budskap till eleverna förmedlas i fritidshemmet. Vi har genomfört observationer av pedagoger på två olika skolor belägna i Stockholmsområdet och även kompletterat med intervjuer. Vi ville få kunskap om hur pedagogerna i fritidshemmet använder kommunikation och hur de själva anser sig använda kommunikation i den dagliga verksamheten i fritidshemmet. I intervjuerna frågade vi även om relationerna som pedagogerna hade till elever och kollegor, vilket vi anser kan försvåra kommunikationen om inte en relation finns till de som budskapet ska nå fram till. För att nå ett resultat utgick vi under observationer och intervjuer från olika kommunikationsmodeller och kommunikationsteorier. Vi använde även tidigare forskning om kommunikation och relationer med barn. Resultatet visar hur pedagogerna använde sig av kommunikation på ett flyktigt och stressigt sätt. Resultaten visar även att det oftast var den icke-verbala kommunikationen som pedagogerna använde i de flyktiga kommunikationssituationerna. Pedagogerna upplevde att det är svårt att hinna kommunicera på ett effektivt sätt och skapa relationer med eleverna på grund av att det saknas tid till det. Det motsäger dock våra observationer, det fanns tid men pedagogerna använde den till att vara stillastående eller ”vaktade” elever.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare i fritidshemmet beskriver det arbete som sker med det sociala lärandet i fritidshemmet och vad lärarna ser som viktiga faktorer inom detta. Frågeställningarna som har använts i studien är: ·Vilka faktorer anser lärare i fritidshemmet är viktiga i arbetet med det sociala lärandet? · Hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med det sociala lärandet i den dagliga verksamheten? Studien baseras på kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer där sex respondenter har medverkat och tidigare forskning använts som underlag för vår studie. Resultatet visar att lärarna i fritidshemmet anser att faktorer som kan påverka socialt lärande i fritidshemmet är bland annat personalens utbildning, personaltäthet, samspel med klasslärare och vårdnadshavare, lokaler och rektor. Vidare visar resultatet att lärarna i fritidshemmet beskriver arbetet som viktigt för eleverna. I studien framgår det utifrån resultatet att det sociala lärandet är en stor del av livet och det förklaras av respondenterna att det blir svårt att fungera som människa i ett samhälle utan detta lärande. Resultatet visar även att det sociala lärandet ofta sker i spontana situationer, för lärare kan det vara bra att ta vara på dessa situationer för att sedan utveckla lärandet vidare.Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att det sociala lärandet fyller en viktig funktion inom fritidshemmets verksamhet samt i det vardagliga livet som majoriteten av respondenterna menar är ett lärande för livet.

The study focuses on how different after-school centers in Stockholm work with the school's basic subjects, Swedish, mathematics and English, within their activities, as well as how the after-school teachers view it. The study was done using a qualitative method and semistructured interviews with four different after-school teachers from four different schools. The schools are strategically selected using statistics from the Swedish National Agency for Education based on students in year 3 and their results in the national exams from the school year 2022. The purpose of the study was to check how different after-school teachers view working with the school's basic subjects in the after-school center and how they do it. The study's previous research highlights relevant phenomena that can be linked to the study. Among other things, the previous research deals with how collaboration takes place on the class teacher's terms, how the after-school environment can affect students, and how after- school teachers today can be considered difficult. The results from the interviews showed that all four teachers value the work highly, but they have different approaches that are both similar and different from each other.

No description available.