Denna vetenskapliga essä är skriven utifrån att jag som fritidshemslärare vill undersöka och få större förståelse för det komplexa samarbetet mellan föräldrar och fritidshemspersonal. Jag vill genom denna uppsats ta reda på hur jag som fritidshemslärare kan bygga upp ett förtroendekapital hos föräldrarna, få ett väl fungerande samarbete och ta reda på var gränsen går mellan att kränka eller fostra en elev. Jag har använt mig av processkrivande samt ett hermeneutiskt arbetssätt, där jag har pendlat mellan olika synsätt samt perspektiv och tolkat dessa. Jag har tittat närmare på de informella regler vi har på fritidshemmet och hur vi förmedlar dessa till föräldrar samt elever. Jag har också undersökt om det finns tydliga regler för när och var överlämning av ansvar för eleverna sker från fritidshemmet till vårdnadshavare. Med hjälp av Uri Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt perspektiv har jag tydliggjort hur samarbetet mellan vårdnadshavare och fritidshem påverkar eleven. Bronfenbrenners modell visar hur elever påverkas av olika kringliggande faktorer och sammanhang. Jag har även undersökt hur samspelet kring föräldrarnas partikulära intressen samspelar med skolans universella. De teorier och begrepp som har varit centrala i min analys är; partikulära samt universella intressen, mikro-, meso-, exeo- och makrosystem. / This scientific essay is written on the basis that I, as an after-school center teacher, want to investigate and gain a greater understanding of the complex collaboration between parents and after-school center staff. I want to find out how I, as an after-school center teacher, can build up an amount of trust with the parents, get a well-functioning collaboration and come to a better understanding of where the line goes between offending or educating a student.  I have used process writing and a hermeneutic approach, where I have commuted between different approaches and perspectives and interpreted these. I have taken a closer look at the informal rules we have at the after-school center and how we convey these to parents and students. I have also investigated whether there are clear rules for when and where the submission of responsibility for the students takes place, from the after-school center to the guardians. With the help of Uri Bronfenbrenner's developmental ecological model and perspective I have clarified how the collaboration between guardians and after-school centers affects the student. Bronfenbrenner's model shows how the students are affected by various surrounding factors and contexts. I have also investigated how the interaction around the parents' particular interests interacts with the school's universal interests.   The theories and concepts that have been central to my analysis are particular and universal interests, micro, meso, exeo and macro systems

The purpose of this study was to investigate how the after-school center teachers experience the principal as the leader of the after-school center. The study is based on a survey that reached out to 60 educated after-school teachers around Sweden. The study addresses three main areas within the principal´s leadership and these are their insight into the after-school center functions, how the principals lead the systematic quality work and how the after-school center teachers think that the principal's functions as a leader for them. The results have been analyzed on the basis of Lars Svedberg´s pedagogical leadership theory and the analysis shows a fragmented picture of the principals leadership. What seem to be synonymous with the principal's pedagogical leadership of the after-school center is knowledge of the subject. The study highlights previous research in the field, concrete examples from the survey and statistics on how the teachers answered the survey. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärarna upplever rektorn som fritidshemmets ledare. Undersökningen grundar sig på en enkät som nått ut till 60 utbildadef ritidshemslärare och fritidspedagoger runt om i Sverige. Studien tar upp tre huvudområden inom rektorns ledarskap och dessa är deras insyn i fritidshemmets verksamhet, hur rektorerna leder det systematiska kvalitetsarbetet samt hur fritidshemslärarna anser att rektorn fungerar som ledare för fritidshemmet. Resultaten har analyserats utifrån Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori och analysen visar på en splittrad bild av rektorernas ledarskap. Det som är synonymt för rektorns pedagogiska ledarskap över fritidshemmet är kunskap omverksamheten. I studien lyfts tidigare forskning inom området, konkreta exempel från enkätenoch statistik över hur fritidshemslärarna besvarat enkäten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärare upplever inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem. Utifrån detta syfte har formulerats två frågeställningar: Hur upplever fritidshemslärare användningen av rum och lokaler och deras lämplighet i relation till undervisning i fritidshem? Vad beskriver fritidshemslärare som ändamålsenliga lokaler och rum för undervisning i fritidshem? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för insamling av empiriskt material för studien vilken utgörs av intervjuer med nio fritidshemslärare från sex olika skolor. Studiens empiriska material har analyserats genom tematisk kvalitativ analys som verktyg och rumsligt perspektiv har använts som teoretisk ansats. Studiens resultat visade att fritidshemslärares upplevelse om inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem var varierande. De fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum är lämpliga för undervisning i fritidshem menade att det berodde på fungerande arbetslag, samverkan och inflytande över planeringen av lokalerna. Fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum inte lämpar sig för undervisning i fritidshem grundar den uppfattningen på brist på utrymme och rum, bristen på personal, åtstramad budget, avsaknaden av variation av rum, tema-rum, lugna rum, IKT-rum, och rum för värdegrundsarbete. Variation och fler antal rum samt en egen lokal var något som var eftersträvansvärt enligt fritidshemlärare. Sammanfattningsvis visar denna studie att den fysiska inomhusmiljön, materiella och fysiska förutsättningar och främst organisatoriska faktorer i form av samverkan kring samma lokaler med andra verksamheter, som ryms i samma lokaler, upplevs påverka rum och lokalernas lämplighet för fritidshemmets didaktiska praktiker enligt.

“Whose needs come first?” is a scientific essay based on a self-experienced story about astudent in difficulties in school. It leads us to a dilemma about which students me as a youthworker in school and the after-school center should prioritize – a child in difficulties who is inneed of a lot of extra help and support but who also is very disturbing to others, or the rest ofthe students. The purpose of this scientific essay is to investigate who you judiciously shouldact towards the individual student and towards the whole class. Furthermore, the purpose isalso to examine how the schools' resources are generally distributed in school, how they aredistributed to children in need, which effect a diagnosis on a child could have on theallocation of resources, and how the parents' involvement could influence these decisions. The methods used to write the scientific essay are both the essay-writing itself, and also withrelevant literature present information from previous research, which connects to the purposeand the question formulations which are based on the purpose. Then, via a discussion andreflection highlight both the relevant and applicable on the self-experienced story, but alsocriticize the literature, because it is not often as applicable in the school’s reality as it soundseasy in the literature. Ethical and moral discussions are also an important aspect of the essay. This essay illuminates the difficulties of putting all the situations and all the students underthe same roof facing a dilemma, and that a lot of different factors could influence the outcomeof the situation, such as the environment, socioeconomic factors, background, culturalpreferences, and allocation of resources. / ”Vems behov kommer först?” är en vetenskaplig essä med utgångspunkt i en berättelse om enelev i svårigheter. Den leder oss fram till ett dilemma som handlar om vilka elever jag som fritidshemslärare i klassrummet och på fritidshemmet ska prioritera – ett barn i svårigheter som är i behov av mycket extra hjälp och stöd men som även stör klassen, eller resten aveleverna? Essäns syfte är att undersöka hur man omdömesfullt agerar gentemot den enskilda eleven och gentemot hela klassen. Syftet är även att undersöka hur skolans resurser fördelas generellt samt till barn i behov av extra stöd, och vilken påverkan en diagnos kan ha på resursfördelningen, samt hur föräldrarnas delaktighet i dessa beslut kan påverka. Metoden som använts till essäskrivandet är, förutom essäskrivandet i sig, att med relevant litteratur presentera information från tidigare forskning kopplat till syftet och frågeställningarna, vilka är baserade på syftet, och sedan med hjälp av diskussion och reflektion lyfta fram både det relevanta och tillämpbara på berättelsen, men även kritiseralitteraturen då det inte är lika tillämpbart i verkligheten i skolan som de får det att låta i teorin. Etik och moral är även en viktig aspekt som tas upp och diskuteras. Denna essä belyser svårigheterna med att dra alla situationer och elever över samma kam – att bland annat omgivning, socioekonomi, bakgrund, kultur och resursfördelning kan ha stor påverkan på situationers utfall.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

This is an essay about pupil’s need for movement and physical activity in school and in afterschool centers. My story is about an afternoon at the after-school center where the pupil’s possibilities to move is severely limited, even though some pupils show an obvious need to move. The purpose of the essay is to examine how the school and the after-school center can establish conditions to support the pupils in the best way regarding physical activity. I start from questions about how the school can design the activities to meet all different needs and about where the responsibility lies to create conditions for everyone to have the opportunity to move daily. I use scholarly essay writing as a research method. A method where I start from a self-experienced event and where I then examine and reflect on my experience with the helpof different theoretical perspectives. By examining the different parts of the curriculum and which positive health effects physical activity has, I discuss why and how schools can work with it. The most important conclusion I can draw from my essay is that the school can and should take great responsibility for the pupil’s physical activity. The positive health effects that physical activity results in, both physical and mental, should make it important for the whole school to work with. I see great opportunities to make physical activity and movement a natural part of the daily activities in both school and in the after-school center. / Denna uppsats behandlar elevers behov av rörelse och fysisk aktivitet i skola och fritidshem. Min berättelse handlar om en eftermiddag på fritidshemmet där elevernas möjligheter tillrörelse begränsas kraftigt, trots att vissa elever visar ett tydligt behov av att få röra på sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolan och fritidshemmet kan skapa förutsättningar för att stötta eleverna på bästa sätt när det kommer till fysisk aktivitet. Jag utgår från frågeställningar om hur skolan kan utforma verksamheten för att möta alla olika behov och om var ansvaret ligger att skapa förutsättningar för att alla ska få möjligheten att röra på sig dagligen. Jag använder mig av vetenskapligt essäskrivande som undersökningsmetod. En metod där jag utgår från en egenupplevd händelse och där jag sedan undersöker och reflekterar över min erfarenhet med hjälp av olika teoretiska perspektiv. Genom att undersöka läroplanens olika delar och vilka positiva hälsoeffekter fysisk aktivitet har, diskuterar jag varför och hur skolor kan arbeta med detta. Den viktigaste slutsatsen jag kan dra av min essä är att skolan kan och bör ta ett stort ansvar över elevernas fysiska aktivitet. De positiva hälsoeffekter som fysisk aktivitet resulterar i, både fysiska och psykiska, bör göra detange läget för hela skolan att arbeta med. Jag ser stora möjligheter att göra fysisk aktivitet ochrörelse till en naturlig del av den dagliga verksamheten i både skola och fritidshem.

Being engaged can look different for each individual. So what does it mean to be a committed pedagogue at the after-school center today and how are students given a meaningful leisure time? The purpose of this study is to investigate how the student is affected by the pedagogue's commitment to the after-school center and what the reason may be to why the commitment is lacking. Our study is qualitative and the methods we have used are both structured and participatory observations together with subsequent group discussions with students. Our conclusion is that the pedagogue's commitment affects the student and has a great importance for motivation and the student's further desire to learn. It is the pedagogue who should be the confident, supportive, inspiring and motivating adult role model who gives the student the right conditions for further development and learning with regard to each student's individual characteristics. However, we see that the commitment can be difficult to maintain due to the framework factors that often set limits in leisure activities. Therefore, we hope, with our study, to highlight the importance of being engaged as an pedagogue and to give an eye-opener to what should be changed for the after-school centers to be of the best quality. / Att vara engagerad kan se olika ut för varje individ. Så vad innebär det att vara en engagerad pedagog på fritidshemmet idag och hur ges eleverna en meningsfull fritid? Syftet med denna studie är att undersöka hur eleven påverkas av pedagogens engagemang på fritidshemmet samt vad det är som kan vara anledningen till att engagemanget brister. Vår studie är kvalitativ och de metoder vi har använt oss av är både strukturerade samt deltagande observationer tillsammans med efterföljande gruppsamtal med elever. Vår slutsats är att pedagogens engagemang påverkar eleven och har en stor betydelse för motivationen och elevens vidare lust att lära. Det är pedagogen som ska vara den trygga, stöttande, inspirerande och motiverande vuxna förebilden som ger eleven de rätta förutsättningarna till vidare utveckling och lärande med hänsyn till varje elevs individuella egenskaper. Dock ser vi att engagemanget kan vara svårt att hålla vid liv på grund av de ramfaktorer som ofta sätter begränsningar i fritidsverksamheten. Därför hoppas vi, med vår studie, belysa vikten av att vara engagerad som pedagog samt att ge en ögonöppnare till vad som bör förändras för att verksamheten ska bli av bästa kvalitet.

Denna vetenskapliga essä syftar till att undersöka läsning på fritidshemmet, vi har i våra berättelser skildrat situationer om hur läsning och läsaktiviteter kommer till uttryck på våra fritidshem och de dilemman som kan uppstå i arbetet med läsning. I elevernas vardag på fritidshemmet så prioriteras inte läsning av vare sig pedagogerna eller eleverna samtidigt ser vi hur läsningen upplevs som en lust- och meningsfull aktivitet när vi besöker biblioteket med eleverna. Vi ställer oss frågorna varför och hur fritidshemmet ska arbeta med läsning och läsaktiviteter samt om det är det kloka överhuvudtaget. Med en hermeneutisk utgångspunkt och utifrån begreppen bildning, narrativ fantasi samt kunskapsteori söker vi i uppsatsen legitimeringsgrunder till varför läsning bör prioriteras i fritidshemmets verksamhet. Empirin i uppsatsen består av observationer i vår vardag på våra respektive fritidshem och även deltagande observation i ett skolbibliotek. Våra observationer samt litteratur kring läsning och fritidshemmet används för att få en fördjupad förståelse av de handlingar som gestaltas i de två berättelserna. / This scientific essay aims to examine reading at after-school centers. In our stories, we have described situations in which reading and reading activities are expressed at our after-school centers and the dilemmas that may arise in the work with reading. In the daily lives of the students at the after-school center, reading is not prioritized by either the educators or the students, yet we see how reading is experienced as a pleasurable and meaningful activity when we visit the library with the students. We ask ourselves why and how the after-school center should work with reading and reading activities, and whether it is wise to do so at all. With a hermeneutic starting point and based on the concepts of education (bildning), narrative imagination, and knowledge theory, we seek legitimizing grounds in the essay for why reading should be prioritized in the after-school center's activities. The empirical part of the essay consists of observations in our daily lives at our respective after-school centers and also participating observations in a school library. Our observations and literature on reading and after-school centers are used to gain a deeper understanding of the actions that are shaped in the two stories.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fritidslärare kartlägger sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hur lärare i fritidshem beskriver sitt arbete, vilka erfarenheter fritidslärare har av systematiskt kvalitetsarbete. För att kunna besvara frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta fritidslärare som arbetar på fritidshem där systematiskt kvalitetsarbete används. Därefter har den insamlade data analyserats med stöd i policy enactment teorin.Resultaten indikerar att fritidslärare aktivt strävar efter att skapa en stimulerande lärmiljö som främjar elevernas utveckling och lärande. En systematisk kvalitetssträvan betonas av lärarna som avgörande för att uppnå dessa mål. Genom regelbunden planering, dokumentation, utvärdering, kan man identifiera och åtgärdar de eventuella brister i verksamheten. Detta innefattar en årlig utvärdering av måluppfyllelse enligt läroplanen samt elevundersökningar för att samla in feedback, även om det finns vissa begränsningar i elevernas dagliga respons. Fritidslärarna understryker vikten av noggrann planering och strukturering av processerna för att möta kvalitetsmålen i läroplanen. Genom att använda ett årshjul för planering säkerställer de att alla delar av läroplanen behandlas under året, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av undervisningen på fritidshemmet. Genom återkommande utvärderingar och anpassningar baserade på insamlad feedback kan de kontinuerligt förbättra verksamheten och anpassa den efter elevernas behov och förväntningar.Fritidslärarna betonar att kontinuerlig utvärdering är central för att säkerställa att undervisningen är relevant och engagerande. Genom att kombinera intern självvärdering med extern feedback från elever skapas en gedigen grund för att bedöma och förbättra kvaliteten på fritidshemmen.

The aim of this study was to get a greater understanding of children´s approach to each other in the after school center. We used a qualitative method consisting of interviews to collect the material to our study. We interviewed five educators that worked in the after school center and focused on their child perspective. The outset for our study was a gender perspective as well as an intersectional perspective. In recent years gender norms have got a lot of attention in media and The National Agency for Education (Skolverket) has come up with policydocuments that intend to make the schools a more equal and accepting place. In our examination we asked the educators about their view on gender- intersectional areas and how they have changed and developed in the last few years. The result in our study showed that it has been a change in equality and gender norm areas at the after school center. According to the educators, the schools have become a more accepting environment and the schools work a lot with having the children to form their identities and that they should be able to be themselves. Another result of our study was that boys and girls play with each other more nowadays than they did before. The educators think that this is because it is more accepted to break and question the gender patterns. Group pressure among children has according to the educators a large role in the selection of friends, games, activities and who should be the leader of the peer group. / Syftet med vår studie var att få en förståelse för barns förhållningssätt till varandra på fritidshemmet. För att samla in empirin till vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi intervjuade fem pedagoger som arbetar på fritidshemmet och utgick från deras barnperspektiv. Vår studie utgick från ett genus- och intersektionellt perspektiv. Genusnormer har på senare år fått mycket uppmärksamhet i media samt att Skolverket har utformat styrdokumenten för att skolorna ska sträva efter en jämställd och accepterande skolmiljö. I vår studie frågade vi pedagogerna om deras syn på hur genus och intersektionella områden har utvecklats och ändrats i skolans värld under de senaste åren. Utifrån vår studie blev resultatet att det har skett en förändring när det kommer till jämställdhet och genusnormerna på fritidshemmet. Skolan har blivit en mer accepterande miljö och pedagogerna vi intervjuade menar att man arbetar mycket med att eleverna ska få forma sina identiteter och kunna vara sig själva. Vi kom även fram till att pojkar och flickor leker mer tillsammans nu än för några år sedan. Enligt pedagogerna har det att göra med att det är mer okej nu än då att bryta och ifrågasätta genusmönster. Grupptrycket bland barnen spelar enligt pedagogerna en stor roll i val av kamrater, lek, aktivitet och vem som ska vara ledare i kamratgruppen.