In this study, we examine how leisure- time teachers in Swedish School age educare centre experience the effect of social media on students. We also discuss the impact of social media on the creation of the students' identities. The research is based on data collection through qualitative interviews in two different municipalities, Botkyrka and Södertälje. We interviewed six licensed leisure-time teachers and four students from lower and middle grades. The purpose was to examine similarities and differences in how social media influences students in these schools. The collected data is then refined, examined and analyzed to draw the conclusion. The analysis of the collected data is approached using two theories, Vygotsky's socio-cultural theory and the Childhood Sociology as it is described in Halldèn’s book (2007) Den moderna barndomen och barns vardagsliv and Linnéa Holmberg’s (2020) book Perspektiv i fritidshem. The result of the study showed that both schools experienced both advantages and disadvantages of social media. It also shows that here is a lack of education about social media in the leisure centers, the cause is that leisure-time teachers do not have the space or opportunity to educate about social media and its limitations. Students are strongly influenced by social media and have the tendency to compare their appearances and lifestyles with friends and public figures from around the world. However, the research also shows that the use of social media also has positive effects, such as increased social interaction and communication with different types of people around the world. Despite choosing two different schools, we found that booth schools had similarities. One difference we noticed is that one school gathered small groups so that the leisure-time teacher could explain to the students that websites with negative content that are not suitable for students of their age, such as websites with sexual content may occur, while the other school addressed the problem with the students individually.

The aim of this work is to investigate what after-school teachers from various schools and after-schools feel about the importance of physical activity. But also how they work to stimulate and support children/pupils physical activity development in the after-school center. The work also highlights health from a physical perspective. The study provides a historic look of the conditions for the after-schools. Through qualitative interviews I want to find out how the after-school pedagogue thinks of physical activities importance for the health and development of the children. How they work with their new assignment Lgr11 to be a supplement to school. In summary the results indicate that all the respondents think that it is important to work with physical activity. Childrens interest have decreased in physical activities while the mobile, the Ipod and the computer have become more interesting hobbies. The leisure pedagogue likes to offer a “smorgasbord” to the children/pupils that contain various activities. It is very important that they are allowed to choose activity themselves. The physical activity should be done in an enjoyable way. Some leisure- pedagogues thought that by being flexible in their planning, they could stimulate childrens interest in physical activity and also social interaction at the after-school center. Keyword, Leisure-pedagogue, after-school center, physical activity

Forskning visar att utevistelse har en positiv inverkan på elevers lärande och kan vara länken mellan teori och praktik. Genom att vara utomhus och vistas i olika utemiljöer påverkas både vårt fysiska och psykiska välmående positivt, vilket vidare påverkar vår inlärning. Enligt läroplanen ska fritidshemmet komplettera skolan genom att erbjuda eleverna undervisning i olika utemiljöer och genom upplevelsebaserade lärandesituationer. Syftet med denna studie är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar av utemiljöns pedagogiska möjligheter. Studien grundar sig på två frågeställningar: Vilka möjligheter kan fritidslärare se i olika utemiljöer som pedagogiska arenor? Hur uppger fritidslärarna att de använder utemiljöer i den fritidspedagogiska verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten i studien grundar sig utifrån teorin om affordance. I vår undersökning används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där sex fritidslärare deltog. Utifrån den kvalitativa analysmetoden resulterade detta till studiens fyra olika huvudteman: Utemiljö- en viktig lärmiljö, Skogen som upptäcksplats, Vatten- ett viktigt element och Skolgård- en planerad och spontan arena. Resultatet visar att fritidslärarna ser utemiljön som en självklar och viktigt lärmiljö i undervisningen på fritidshemmet. Fritidslärarna lyfter fram pedagogiska möjligheter på skolgården, skogen samt platser där det finns tillgång till vatten. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att olika utemiljöer används för att utveckla elevernas kognitiva, sociala och fysiska förmågor. Utemiljön kan vidare användas för att eleverna ska få uppleva ett mer praktiskt och utforskande arbetssätt, vilket kan förstärka elevernas teoretiska kunskaper. / Research shows that the outdoor environment has a positive impact on students learning and can be a supporting link between theory and practice. Being outdoors and visiting different outdoor environments, both human physical and mental well- being are positively affected, which supports learning. According to the curriculum, the after school program should supplement the school by offering students teaching in different outdoor environments and through experience-based learning situations. The aim of this study is to examine after school teachers experiences and perspective of the educational opportunities of the outdoor environment. The study is based on two questions: What opportunities can after school teachers see in different outdoor environments as educational arenas? How do afterschool teachers state that outdoor environment are used in after school programs? The study is based on the theory of affordance. In our study, qualitative methodology was used in the form of six semi-structured interviews with after school teachers. Based on a qualitative method of analysis, this resulted in four main themes: The outdoor environment – an important learning environment, The forest as a place of discovery, Water – an important element and The schoolyard – a planned and spontaneous arena. The result shows that the after school teachers see the outdoor environment as an obvious and important learning environment in the education at the after school program. The after school teachers highlight educational opportunities in the school yard, the forest and places where there is access to water. Conclusions that can be drawn from the study are that different outdoor environments are used to develop students cognitive, social and physical abilities. Furthermore, the outdoor environment can be used to allow students to experience a more practical and exploratory way of working, which can strengthen the student’s theoretical knowledge.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fritidslärare kartlägger sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete och hur lärare i fritidshem beskriver sitt arbete, vilka erfarenheter fritidslärare har av systematiskt kvalitetsarbete. För att kunna besvara frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta fritidslärare som arbetar på fritidshem där systematiskt kvalitetsarbete används. Därefter har den insamlade data analyserats med stöd i policy enactment teorin.Resultaten indikerar att fritidslärare aktivt strävar efter att skapa en stimulerande lärmiljö som främjar elevernas utveckling och lärande. En systematisk kvalitetssträvan betonas av lärarna som avgörande för att uppnå dessa mål. Genom regelbunden planering, dokumentation, utvärdering, kan man identifiera och åtgärdar de eventuella brister i verksamheten. Detta innefattar en årlig utvärdering av måluppfyllelse enligt läroplanen samt elevundersökningar för att samla in feedback, även om det finns vissa begränsningar i elevernas dagliga respons. Fritidslärarna understryker vikten av noggrann planering och strukturering av processerna för att möta kvalitetsmålen i läroplanen. Genom att använda ett årshjul för planering säkerställer de att alla delar av läroplanen behandlas under året, vilket bidrar till en kontinuerlig förbättring av undervisningen på fritidshemmet. Genom återkommande utvärderingar och anpassningar baserade på insamlad feedback kan de kontinuerligt förbättra verksamheten och anpassa den efter elevernas behov och förväntningar.Fritidslärarna betonar att kontinuerlig utvärdering är central för att säkerställa att undervisningen är relevant och engagerande. Genom att kombinera intern självvärdering med extern feedback från elever skapas en gedigen grund för att bedöma och förbättra kvaliteten på fritidshemmen.