Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.

<p>Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.</p>

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.

<p>Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.</p>

Persson, Kristina (2019). ”Jag lär mig mer när jag kommer ihåg”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragExamensarbetets kunskapsbidrag är att visa och ge en inblick i att elevernas skrivförmåga kan utvecklas genom att eleverna får möjlighet att använda skolans närmiljö som lärmiljö. Kunskapsbidraget är även att elevernas beskrivningar och erfarenheter av utomhusundervisning synliggörs. Studien bidrar till ökad kunskap om varierad lärmiljö i allmänhet och utomhusundervisning i synnerhet när det gäller att utveckla elevernas förmåga att skriva.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om utomhusmiljön kan användas för att utveckla elevernas förmåga att skriva faktatexter. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i elevers faktatexter vad gäller antalet meningar, antalet ord samt adjektivanvändningen beroende på om lärarna använder skolans utomhusmiljö eller skolans klassrumsmiljö som lärmiljö i sin undervisning. Syftet är också att utifrån elevperspektiv beskriva erfarenheter av utomhusundervisning.Frågeställningarna är:•Vilka skillnader i elevernas texter kan upptäckas i textanalysen, beroende på om undervisningen sker inne i klassrumsmiljö eller i skolans utomhusmiljö?•Hur beskriver eleverna sin erfarenhet av utomhusundervisning?TeoriExamensarbetets teoretiska förankring utgår från variationsteorin som har sin utgångspunkt i fenomenografin samt upplevelsebaserad lärandeteori.MetodExamensarbetets empiriska material består av två delar. Den ena delen består av en textanalys som baseras på 34 elevskrivna texter där varje elev har skrivit två texter. Den ena texten skrevs vid studiens början och en vid dess slut. Resultatet sammanställdes i tabeller. Den andra delen består av två semistrukturerade gruppinterjuver. Intervjuerna spelades in och analyserades.ResultatResultatet av textanalyserna visar på att alla elever utvecklar sitt skrivande oavsett om undervisningen sker enligt traditionell undervisning inomhus eller med utomhusundervisning. I analysen syns att elever som vid studiens början presterade lågt, visade på större progression än elever som vid studiens start hade godtagbara kunskaper. Elever i intervjun beskriver att de tycker utomhusundervisningen ofta skapar ett lustfyllt lärande. Genom variation och aktivt lärande skapas goda förutsättningar för lärande, både när det gäller kunskap och förmågan att skriva.Specialpedagogiska implikationerAlla i skolan, i synnerhet speciallärare, ska verka för att eleven ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar oavsett behov. Alla elever har rätt att lyckas i skolan. Speciallärarens roll är att stödja både elever och pedagoger med strategier och verktyg så att undervisningen blir så gynnsam som möjligt. Det handlar inte om att finna den enda rätta vägen utan snarare erbjuda mångfalden. Som blivande speciallärare är det viktigt att se behoven. Det handlar inte om att hitta anpassningar till specifika elever utan snarare visa på vilka lärmiljöer som är bra för alla elever. Speciallärare behöver se till att elevernas glädje och lust att lära bibehålls under hela deras skolgång. Jag ser framemot, som skolans speciallärare, att få vara delaktig i att dra upp riktlinjer för skolans utvecklingsarbete och då förespråka och värna om varierade lärmiljöer, gärna utomhus.NyckelordLärmiljö, Närmiljö, skriva, utepedagogik, variation

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.

Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningar för fritidspedagogers mål och syften med utevistelse på fritidshem/i fritidsverksamhet. Vi vill även ha elevers och rektorers syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten.Arbetet ger en överblick över historia och tidigare forskning om fritidshemmet, fritidspedagog som yrke, rektors uppdrag, lek och utepedagogik. Genom observationer och enkäter har vi undersökt elevernas syn på fritidsverksamheten/utomhusverksamheten. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fritidspedagoger och rektorer för att få reda på deras mål och syften med utevistelsen samt förutsättningar för densamma.Resultatet visar att den fysiska miljön ser ungefär likadan ut på de fyra skolorna, dock finns det vissa undantag. Alla rektorer och fritidspedagoger anser att det är viktigt med elevdemokrati på fritidshemmet. Det finns en viss skillnad i hur rektorer och fritidspedagoger ser på att styra upp och delta i olika aktiviteter. En av fyra fritidspedagoger har en pedagogisk tanke angående uteverksamheten, de övriga tre uttalar inga pedagogiska syften. Det finns inga direkta krav från rektorernas sida om hur utomhusverksamheten ska bedrivas. Dock finns det förhoppningar om att barnen ska aktiveras. Barnens svar stämmer relativt bra överens med det pedagogernas uttalande.

<p>The purpose of this essay is to examine how out-pedagogy, drama and art can be used as means of promoting language development of bi-and multi-language learners, and to show what benefits these three methods offer to children of year three of an elementary school in Stockholm City. This is a small survey of work-style and the results are based on observations and interviews with five teachers which included three class teachers, one resource teacher and one other language teacher and it was carried out two full days of observations in both classroom and outdoor environment. In this work, I note how out-pedagogy, drama and art can help bi- and multilingual children develop language. My study shows, in accordance with the respondents interviewed, as well as research in general that out-pedagogy, drama and art is language development practices. They argue that out-pedagogy and the aesthetic elements promote language development of bi- and multilingual children in different ways and complements the traditional approach. Through my observation and interview with the teachers, I came to know that they were implementing integrated teaching (though they do not realise, they follow it). Gibbons in his book "Stärk språket stärk lärandet" emphasizes the importance of working on an integrated approach and in particular the meeting the demands of multilingual children. (Gibbons, 2009). There is no doubt that these three methods are language-development practices in the meeting with more language bars. But some of the interviewees expressed negative opinion about drama and art. However I could not find any research indicating negative opinion about out-pedagogy. My results shows that out-pedagogy and its aesthetic elements integrated language and linked several of the child's senses, emotions and thinking in a natural and enjoyable way and promoted language development of bi- and multilingual children.</p>

The purpose of this essay is to examine how out-pedagogy, drama and art can be used as means of promoting language development of bi-and multi-language learners, and to show what benefits these three methods offer to children of year three of an elementary school in Stockholm City. This is a small survey of work-style and the results are based on observations and interviews with five teachers which included three class teachers, one resource teacher and one other language teacher and it was carried out two full days of observations in both classroom and outdoor environment. In this work, I note how out-pedagogy, drama and art can help bi- and multilingual children develop language. My study shows, in accordance with the respondents interviewed, as well as research in general that out-pedagogy, drama and art is language development practices. They argue that out-pedagogy and the aesthetic elements promote language development of bi- and multilingual children in different ways and complements the traditional approach. Through my observation and interview with the teachers, I came to know that they were implementing integrated teaching (though they do not realise, they follow it). Gibbons in his book "Stärk språket stärk lärandet" emphasizes the importance of working on an integrated approach and in particular the meeting the demands of multilingual children. (Gibbons, 2009). There is no doubt that these three methods are language-development practices in the meeting with more language bars. But some of the interviewees expressed negative opinion about drama and art. However I could not find any research indicating negative opinion about out-pedagogy. My results shows that out-pedagogy and its aesthetic elements integrated language and linked several of the child's senses, emotions and thinking in a natural and enjoyable way and promoted language development of bi- and multilingual children.

I denna studie undersöks högstadieelevers kunskap om och intresse av biologisk mångfaldoch naturvård. Undersökningen utfördes genom en digital enkät som skickades ut till totalt 44elever i två sjätteklasser på skolor i Halmstad kommun. En av klasserna har under 2020deltagit i projektet LIFE-Goodstream med fältexkursion där eleverna fick prova på håvningsom inventeringsmetod samt samtala om nyttan med anlagda våtmarker för biologiskmångfald. Enkäten bestod av dels slutna frågor som besvarades med ett eller flera alternativ,dels öppna frågor där eleverna gavs möjlighet till egna kommentarer. De fick också graderasin inställning till biologi som skolämne. Frågorna berörde både elevernas teoretiskakunskaper om och relation till biologisk mångfald. Eleverna som deltagit i LIFE-Goodstreamfick även kommentera sin upplevelse av det. Utifrån svaren kunde sedan slutsatser omkunskap och intresse dras. Eleverna hade generellt svårt att definiera begreppet biologiskmångfald och var osäkra på vad naturvård innebär. De flesta svarade dock att det var viktigtoch att de själva var intresserade av att få mer kunskap om naturvård. Undersökningenpåvisade inget signifikant samband mellan deltagande i fältexkursionen och intresse, däremottenderade eleverna med regelbundna fritidsaktiviteter utomhus uppskatta naturen mer ochvara mer nyfikna på vidare studier. Studien indikerar ett behov av mer utbildning med fokus på biologisk mångfald och merlättillgänglig information om enkla naturvårdande åtgärder. Nuvarande läroplan böreventuellt kompletteras mer fler praktiska moment för att sätta enskilda fakta i ettsammanhang, skapa en djupare förståelse och motivera eleverna till ytterligare inlärning såatt de själva kan verka för en hållbar framtid. / This study aims to investigate the knowledge and interest in biodiversity and conservationamong sixth graders. The inquiry was made through a digital survey that was sent out to 44pupils in total from two different schools in the muncipality of Halmstad. One of theresponding classes participated in the project LIFE-Goodstream with a field excursion,inventory of aquatic organisms by heaving and discussion about the ecological benefits ofartificial wetlands during 2020. The survey consisted partly of questions with one or severalalternatives, partly of open questions with possibility to write own answers. Additionally, thestudents were asked to grade their attitudes towards biology as a school subject. Thequestions concerned both the students’ theoretical knowledge and their relation tobiodiversity. Participants in LIFE-Goodstream did also comment on their experiences of theexcursion. From these answers, conclusions about knowledge and interest could be drawn.The students generally found it difficult to define biodiversity and were unsure of themeaning of conservation. Nevertheless, the majority consider it as important and want toknow more about conservation biology. The study shows no significant correlation betweenparticipation in the field excursion and knowledge or interest. However, the students with more regular outdoor activities tend to appreciate nature more and be more interested infurther education. The study indicates a need for more education in biodiversity and more information aboutfeasible measures for conservation. The current curriculum should possibly involve morepractical moments and put the education of single concepts in a context, which could create adeeper understanding and a motivation to learn more about how they can act forsustainability.