Arbetets syfte var att undersöka hur de olika aktörerna; förskollärare, rektorer och huvudmän, ser på begreppen risk och riskfylld lek och vilka pedagogiska konsekvenser deras syn har på barns möjlighet till riskfylld lek på förkolans utegård. Kvalitativa intervjuer har gjorts i en kommun, på två förskoleenheter där frågor om risker och säkerhet i förskolans ställts. För att analysera svaren användes det sociokonstruktionistiska perspektivet för att få fram hur aktörernas syn på begreppen skapar en gemensam kunskapssyn som sedan blir rådande i verksamheten. Resultatet visar att begreppen risk och riskfylld lek är relativt oreflekterat och att det associeras med fara och skador men även utveckling och utmaning. Framkommer gör även en ambivalens i att hålla barnen säkra samtidigt som de ska få utmanas och utvecklas. Resultaten visar också att de pedagogiska konsekvenserna av det säkerhetstänk som finns inom förskolans verksamhet är stora, bland annat genom mycket borttaget material och ständiga riskbedömningar.

Skolverket redogör i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011för att undervisning i skolan ska innehålla olika arbetsformer och varierande arbetssättför eleverna att nå samma mål. Ett sätt att variera klassrumsundervisning är genomutomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionell undervisningoch handlar om att undervisning och lärande sker genom upplevelser i utemiljön.Utomhuspedagogik kräver ett växelspel mellan teori, upplevelse och reflektion. Syftetmed denna studie var att utreda huruvida utomhuspedagogik i fysikundervisningen påhögstadiet var ett väl motiverat sätt att variera undervisningen, med avseende på hurelever påverkas av utomhuspedagogik utifrån ett såväl lärar- som elevperspektiv. Förstudien utfördes semistrukturerade intervjuer med två lärare och sex elever från tvåolika skolor i Skåne. Den ena skolan är inte en skola med utomhusundervisning, men dåeleverna hade utfört moment utomhus hade de ändå en uppfattning om hur de upplevdeutomhuspedagogik. Resultatet visade att inre motivation, att använda sinnena, att fåutföra praktiska moment och att få kommunicera med andra är viktiga processer för attlärande ska ske. Lärarna ansåg att utomhusundervisning är det sätt då eleverna fårmöjlighet att använda alla sinnen och därmed få djupare förståelse och kunskap.Utomhuspedagogik främjar även de andra processerna. Eleverna gjorde inte lika starkakopplingar till utomhusundervisning även om de ansåg att praktiska moment i fysik lärsbäst i en utomhusmiljö och att det dessutom är utomhus som sinnena utnyttjas förförståelse och lärande.

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett exempel på ett kursupplägg för gymnasiets kurs Historia 1A1 som uppfyller alla styrdokumentens krav, visa på en modell för att undervisa utanför klassrummets väggar, ute i samhället, som kan leda till en avsevärt högre måluppfyllelse. Därvid kan detta exempel även föra fram ännu ett bland tidigare fåtaliga exempel för att hävda behovet av vidare studier av utomhus- eller påplatspedagogik även för de högre åldrarna inom skolväsendet.Detta genom att svara följande frågoställnignar: 1.     Är det möjligt att utarbeta ett realistiskt kursupplägg för gymnasiets kurs Historia 1A1 som uppfyller samtliga styrdokumentens krav där man till övervägande del undervisning utanför klassrummet?2.     Leder ett sådan undervisningssätt i sådana fall även till en högra måluppfyllelse hos eleverna, definierad som i medeltal högre satta betyg på kursens delmål utifrån skolans betygsmatris som bygger på Skolverkets uppsatta mål för kursen?3.     Kan en sådan ökad måluppfyllelse sedermera även antas ligga i linje med vedertagen forskning på området? Utomhus- eller påplatspedagogik har sedan ett antal årtionden varit ett brett och tämligen väl utforskat område inom pedagogiken. Man torde i dagsläget kunna hävda att det finns god evidens för denna pedagogiks styrkor och i vissa fall svagheter. En övervägande del av såväl svensk, nordisk och vidare internationell forskning är samstämmig om att undervisning utanför klassrummet, såväl utomhus som ute i samhället har många vittgående och goda effekter. Forskningen är dessutom mycket omfattande och varierande, dock inriktar sig forskningen nästan helt och hållet på förskolan och grundskolans lägre åldrar. Forskning såväl i Sverige som internationellt av dylik pedagogisk praktik inom skolväsendets högre åldrar (ca.13-18års ålder) saknas dock nästan helt.Vi lyckades genom studien genomföra ett kursupplägg, framtaget genom ett slags snöbollsurval av besöksmål inom regionen kring ett naturbruksgymnasium i Västsverige, med att uppnå en betydligt höjd måluppfyllelse för en klass inom naturbruksprogrammet våren 2019. Detta genom ett utvecklingsarbete som kom att ta formen av en slags aktionsforskning bestående en semistrukturerad observationsstudie med komplett deltagande, i enlighet med hur det definieras i Kristian Säfstens Forskningsmetodik från 2019.Vi utgick ifrån en konstruktivistisk syn på lärandeprocessen, där vi konstruerar vår egen förståelse utifrån våra vardagsföreställningar, det vill säga det vi kan och vet, samt våra tidigare erfarenheter.