Syftet med denna undersökning är att utifrån ett exempel på ett kursupplägg för gymnasiets kurs Historia 1A1 som uppfyller alla styrdokumentens krav, visa på en modell för att undervisa utanför klassrummets väggar, ute i samhället, som kan leda till en avsevärt högre måluppfyllelse. Därvid kan detta exempel även föra fram ännu ett bland tidigare fåtaliga exempel för att hävda behovet av vidare studier av utomhus- eller påplatspedagogik även för de högre åldrarna inom skolväsendet.Detta genom att svara följande frågoställnignar: 1.     Är det möjligt att utarbeta ett realistiskt kursupplägg för gymnasiets kurs Historia 1A1 som uppfyller samtliga styrdokumentens krav där man till övervägande del undervisning utanför klassrummet?2.     Leder ett sådan undervisningssätt i sådana fall även till en högra måluppfyllelse hos eleverna, definierad som i medeltal högre satta betyg på kursens delmål utifrån skolans betygsmatris som bygger på Skolverkets uppsatta mål för kursen?3.     Kan en sådan ökad måluppfyllelse sedermera även antas ligga i linje med vedertagen forskning på området? Utomhus- eller påplatspedagogik har sedan ett antal årtionden varit ett brett och tämligen väl utforskat område inom pedagogiken. Man torde i dagsläget kunna hävda att det finns god evidens för denna pedagogiks styrkor och i vissa fall svagheter. En övervägande del av såväl svensk, nordisk och vidare internationell forskning är samstämmig om att undervisning utanför klassrummet, såväl utomhus som ute i samhället har många vittgående och goda effekter. Forskningen är dessutom mycket omfattande och varierande, dock inriktar sig forskningen nästan helt och hållet på förskolan och grundskolans lägre åldrar. Forskning såväl i Sverige som internationellt av dylik pedagogisk praktik inom skolväsendets högre åldrar (ca.13-18års ålder) saknas dock nästan helt.Vi lyckades genom studien genomföra ett kursupplägg, framtaget genom ett slags snöbollsurval av besöksmål inom regionen kring ett naturbruksgymnasium i Västsverige, med att uppnå en betydligt höjd måluppfyllelse för en klass inom naturbruksprogrammet våren 2019. Detta genom ett utvecklingsarbete som kom att ta formen av en slags aktionsforskning bestående en semistrukturerad observationsstudie med komplett deltagande, i enlighet med hur det definieras i Kristian Säfstens Forskningsmetodik från 2019.Vi utgick ifrån en konstruktivistisk syn på lärandeprocessen, där vi konstruerar vår egen förståelse utifrån våra vardagsföreställningar, det vill säga det vi kan och vet, samt våra tidigare erfarenheter.