Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka huruvida fritidshemslärares kompetens tas tillvara under barns raster under skoltid. För att få en bild av fritidshemslärarens inställning till att vara rastvakt samt vilket arbets- och förhållningssätt hon tillämpar har vi använt oss av enkäter som skickades ut till tolv skolor i Jönköpings kommun. Studien bygger på ett obundet slumpmässigt urval som innefattar fyrtio fritidshemslärare och fyriotre tidigarelärare. Genom att ställa fritidshemslärares arbete i relation till tidigarelärares har vi fått en bild av vad fritidshemslärare faktiskt utför för arbete under barns raster. I resultatet kan vi se att det finns skillnader mellan yrkeskategorierna då det handlar om inställning till arbetsuppgiften och även i frågor som rör tidfördelningen. Vi kan även se att fritidshemslärare och tidigarelärare arbetar lika ute på barns raster och förhåller sig lika till arbetsuppgiften.</p>

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet på fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever. Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsättningar och behov. Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsättningar vilket ställer krav på fritidspedagogen.   Syftet med denna studie är att få en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut på fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete.   Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de förespråkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle känna sig sedda och lyssnade på. Inte minst ansåg de att ett individuellt bemötande gynnade både det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade även att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen.

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori. Det framkom att fritidspedagogerna hade liknande åsikter av relevanta färdigheter och kunskaper, social förmåga, omsorgsförmåga och flexibilitet var några av dem. Detta var även något som fritidspedagogerna uppfattade att många av lärarna och föräldrarna höll med om. I sin planering och genomförande av sina arbetsuppgifter upplever flera av fritidspedagogerna att de är rädda att skolans verksamhet tar över för mycket och de är oroliga att bli reducerade till hjälplärare. Näst intill alla av fritidspedagogerna anser att de inte är berörda av legitimationsfrågan då den inte avgör hur de utförsina arbetsuppgifter. Dock resonerar flera av dem att det kan komma att påverka synen på deras yrke samt kårens professionaliseringssträvan.

No description available.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas. Undersökningen visar att de intervjuade har uppmärksammat detta som ett problem för att målen som fritidshemmen ska kunna uppnås. Undersökningen visar att det finns en problematik att följa målet att "ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande" (Skolverket 2011 LGR 11: 14) i och med de stora barngrupperna som finns på fritidshemmen. Resultatet visar däremot att detta inte är generellt för alla skolor. I studien framgår hur mycket fritidspedagogerna främjar delaktighet och dialog i fritidshemmen. I resultatet visar det sig att både fritidspedagoger och forskare utrycker vikten av att arbeta med dialog och delaktighet.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om synen på bedömning hos personal i fritidshem samt vilken inverkan bedömningsprocesser har på verksamheten i relation till pedagogens utbildningsbakgrund. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där 9 personer intervjuades; fyra fritidslärare, fyra fritidspedagoger samt en ämneslärare. Ett resultat som redovisas i studien är att bedömning är någonting förvirrande och svårgripbartför personal i fritidshem, begreppet bedömning är någonting som i första hand tillskrivs klasslärare. En viktig slutsats från studien är att pedagogens egna tidigare upplevelser avbedömning spelar stor roll för hur de senare ser på fenomenet.

Abstract   The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children’s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject.   The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning. It is important that the correct conditions exist for them to be able to see each child's needs and interests. The conditions are that the presence of trained staff, adequate staff and a good working relationship with the school. However, all respondents believe that there is insufficient knowledge of principals and school management. They argue that we need more knowledge about their professional role in child development and learning. This is to carry out a solid work with the children.   Keywords: leisure centers, leisure educator, development of children´s learning

Studiens syfte var att bidra med kunskap kring hur yrkesverksamma fritidspedagoger ser på elevernas lärande i fritidshemmet samt undersöka fritidshemmets och skolans kompletterande roller ur fritidspedagogernas perspektiv. Studiens forskningsfrågor var: 1) vad ser yrkesverksamma fritidspedagoger som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet? 2) hur uppfattar yrkesverksamma fritidspedagoger att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra när det gäller elevernas lärande? En kvalitativ undersökning har genomförts där fyra fritidspedagoger intervjuats. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmetod. Det resultat som presenteras i studien pekar på att eleverna främst lär sig av varandra under sociala, praktiska och spontana former i fritidshemmet. Ett annat resultat som framkommer i studien är att fritidspedagogerna i hög utsträckning talar om fritidshemmets och skolans kompletterande roller med utgångspunkt i det som sker i skolan. I studien dras slutsatsen att fritidspedagogerna ser lärandesituationer som inte sammankopplas med skolan som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet. En annan slutsats som dras är att fritidshemmet, gällande det kompletterande uppdraget, i praktiken anpassar sig till skolan och att fritidspedagoger bör bli bättre på att framhålla fritidshemmets särart för klasslärare och rektorer vad gäller olika former av lärande och elevernas utvecklande av flera olika sorters kunskaper.

Studiens syfte är att vidga kunskaper om vårdnadshavares och fritidspedagogers uppfattningar om kommunikationens roll i samverkan mellan fritidshemmet och hemmet. Studien har använt enkät som metod för sin datainsamling, där 22 stycken fritidspedagoger och 33 stycken vårdnadshavare medverkar. I resultatet framgår det att i en god kommunikation ska det vara ett öppet klimat byggt på tillit, förtroende, ärlighet, förståelse och respekt. Studien visar att tamburkontakten är en väsentlig del i kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, då det är en av de få fysiska kontaktmöjligheter vårdnadshavare och fritidspedagoger har med varandra, samt att den är det viktigaste kontaktsätt som finns i nuläget för att skapa en god relation. En viktig slutsats från studien är att det finns många faktorer som påverkar samverkan men i resultatet mynnar det mest ut i kommunikation. Dess funktion, innehåll, fokus, frekvensen av den och möjlighet att ha ett personligt träfftillfälle är aspekter som nämns av respondenterna i samband med kommunikation.