Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts. Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 – 10 år. Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning. Däremot ansåg samtliga lärare att populärkulturen är något mycket positivt och värdefullt för eleverna. Resultaten visade även att lärarna själva i hög grad utövar populärkulturella aktiviteter i privatlivet men begränsar den i stor mån när dem befinner sig på sin arbetsplats Vidare visade resultaten att eleverna ansåg att de populärkulturella influenserna är tillåtande men önskar sig mer av dessa. Till skillnad från den tidigare forskningen som har gjorts inom området visade resultaten i denna studie att lärare idag är mer positiva till populärkulturen än tidigare. Däremot har det kritiska förhållningssättet mot populärkulturen i undervisningen inte helt och hållet upphört.

Denna uppsats undersöker koreansk populärmusiks explosiva framfart från slutet av 1990-talet och framåt. Den försöker svara på vad K-pop och dess idoler mer specifikt har representerat och erbjudit fans att konsumera och koppla detta till dess växande popularitet i ett historiskt perspektiv. Vidare försöker uppsatsen svara på varför K-pop gradvis har vuxit markant från slutet av 2000-talet i perifera regioner som Sverige. Uppsatsen analyserar ett urval av idolers representation i olika medier och källor som behandlar hur svenska fans förhåller sig till K-pop. Resultaten visar att idoler historiskt och med tid mer frekvent medverkat i många olika medieformat där de byggt upp en performativ image i relation till den rådande diskursen som en form av skådespeleri. Samtidigt har de idoler som följt kopierat originalkonceptet till det yttersta, vilket då också inbegriper plastkirurgi. Detta har resulterat i en ökning av ofta oskiljbara men visuellt vackra idoler. För många fans så ligger här en stor del av attraktionen; möjligheten att konstruera sin egen avgränsade konception av idoler för att fylla olika behov. För svenska fans så verkar det som att detta likaså är en del av anledning till dess växande popularitet när gränsen mellan det verkliga och fiktiva suddas ut. Det är också en möjlighet att anamma ett annat figurativt universum där exotiska idoler i sin allomfattande roll fritt kan konsumeras inom K-pop diskursen.

This work is about popular culture in leisure. Teachers at leisure, on the basis of Education's governing documents working with developing an activity for students when applying the students' own interests. Although these councils are posted, several teachers around the country rejects certain activities or products that the students want to do or play with during their free time at the leisure time. Therefore the purpose of this study is to try to understand what teachers in leisure attitude to popular culture is and if they integrate the popular culture in there activities. To understand this, a qualitative study of interviewed teachers in various leisure was used. The study took place in a small town in Sweden. Both men and women of varying ages participated. The result proved that the teacher’s attitudes to popular culture was relatively negative and it also reflected the content of the activities through a rejection of materials and activities. Why popular culture often opts out of the activities is because leisure teachers relate to their own taste, lifestyle and social background but also that they fear and criticism how it will affect students. Leisure Teachers also mentioned that there is no time to work with students' popular culture interests.

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser ut till populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt på vilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet är dessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen och användandet. METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genom en enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit i studien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41 stycken sig för att vara förskollärare. RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del av barnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek. Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare är mer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan. Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturen gör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturens påverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ett samband mellan förskollärares inställning till och användande av populärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen i förskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de som medvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur gymnasieelevernas världsbild påverkas av erfarenheterna som erhålls genom det egna resandet, skolans geografiundervisning samt populärkulturens påverkan på elevernas uppfattning av världen. Med hjälp av följande tre frågeställningar har syftet uppfyllts. Vad beskriver eleverna att de lärt sig av skolans geografiundervisning? Hur framträder erfarenheter från egna resor i ungdomars världsbild? På vilket sätt påverkas ungdomars världsbild av inflytandet från populärkultur?  Studien kommer delvis använda samt utgå från tidigare forskning som har gjorts inom ämnet för att sedan kombinera detta med en egen kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har gjorts med tre gymnasieelever. Resultatet redogörs sedan genom en tematisk analys. Tidigare forskning inom geografididaktik påvisar att populärkulturella fenomen som TV, film, populärmusik och internet är viktiga element i elevers lärande. Genom att integrera dessa element i lärandet och klassrummet skapar man förutsättning för lärande genom en teori som kallas kulturpedagogik (Morgan 2010. s. 294).  Undersökningens resultat bekräftar likheter med den tidigare forskningen som har gjorts inom ämnet om hur elevernas världsbild och uppfattning om världen påverkas av skolans geografiundervisning, det egna resandet samt populärkulturen. Några av undersökningens resultat visar att ungdomarna har sämre kunskap om länder som media rapporterar mindre om och av svaren framgår också att respondenterna menar att det främst är en negativ bild som massmedia förmedlar om länder i Afrika. Länder och världsdelar som ungdomarna hade mest kunskap om var platser som de bor eller har bott i, semestrat i eller som de mött genom olika populärkulturella element som tv, internet eller sport.

Detta självständiga arbete handlar om fritidslärares inställning till populärkultur i pedagogisk praktik. Syftet med arbetet var att delge hur fritidslärare upplever att populärkultur kan användas som ett pedagogiskt redskap för lärande på fritidshemmet. Utgångspunkten var följande tre didaktiska frågeställningar: Vad anser fritidslärare att begreppet populärkultur innebär? Hur skulle populärkulturella intressen kunna användas som ett pedagogiskt arbetssätt enligt fritidslärare? Varför tycker fritidslärarna att elevernas intressen ska vara en utgångspunkt i undervisningen på fritidshemmet? Metoden som användes var kvalitativ, verktyget semistrukturerade intervjuer. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas åsikter och tolkningar. Deltagarna i studien var mellan 25–60 år gamla och representerades av båda könen. Deras utbildningsstatus skiljde sig åt, likaså antal år de har varit verksamma i läraryrket. Samtliga fritidslärare undervisade i ett praktiskt-estetiskt ämne; i bild, musik eller idrott. I avsnittet tidigare forskning poängterades vilken utmaning det är att beskriva innebörden i begreppet populärkultur, samt att fördelarna med ämnet inte utnyttjades i den akademiska världen. Resultatet från studiens förstärker den teorin och undersökningen belyste även datorns och mediers roll. Samtidigt påpekades även populärkulturens betydelse för eleverna på fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar kring elevers populärkultur och hur fritidspedagogerna beskriver att de arbetar med populärkulturen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Intervjusvar från fritidspedagoger tolkades och delades in i olika kategorier. Forskningen visar att populärkulturen är ett brett område vilket gör populärkulturen till ett svårtolkat fenomen. Studien indikerar en stor variation i hur fritidspedagoger uppfattar och arbetar med elevernas populärkultur. Utifrån fritidspedagogernas berättelser framkom det att fritidspedagogerna hade svårigheter i att beskriva vad populärkultur är för något. Fritidspedagogerna vid de tre undersökta fritidshemmen beskriver alla olika uppfattningar om barns populärkultur.  I analysen urskiljs följande kategorier som relevanta: fritidspedagogernas uppfattningar om populärkulturen, den digitala världen, den förbjudna världen, populärkulturen som forum för den sociala utvecklingen, det informella lärandet, elevernas populärkultur formar fritidshemmets verksamhet samt nätetiken. Studiens tydligaste resultat visar att fritidspedagogerna ser en stor vinst i att använda sig av populärkulturen på fritidshemmet. Det finns också ett motstånd mot populärkulturen som identifierats i intervjusvaren.

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning igymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv.Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärareoch elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersökeribland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förståsoch vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hurförhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträderibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musikoch andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik ochandra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua trelärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort enenkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftetoch mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturellaformer.Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur somfilm, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnassyfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nyaperspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur filmpresenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängdinformation som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökadreferensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var ävenett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sinframställning av olika populärkulturella former.Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt istörsta allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att detblir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fannsäven de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har någotvärde i vardagen.

Denna uppsats undersöker om populärkulturen påverkar framställningen av religiösa myter på film. Studien utfördes för att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns i filmernas händelseförlopp och hur hjälten gestaltas i filmerna. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med hjälp av en komparativ närläsning av materialet. Empirin som användes i studien var Disneys Moana och Hercules som båda baseras på religiösa myter. Efter den komparativa närläsningen användes Campbells teoretiska hjälteresa som teori. Undersökningens resultat var att de två filmerna har ett mycket liknande händelseförlopp och struktur trots myternas olikheter. Undersökningen identifierade att hjältarna framställs mycket olika trots ett liknande händelseförlopp och hjälteresa.