No description available.

Children´s popular culture for reading purposes, Qualitative study on reading promotion work at the leisure center Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om barns populärkultur och dess betydelse för läsfrämjande aktiviteter. Fritidshemmet ska utöver att erbjuda barnen en meningsfull fritid även stimulera elevernas utveckling och lärande samt behandla det centrala innehållet i Språk och kommunikation. Populärkulturen är en stor del av barnens vardag. Det har samtidigt visat sig att den är en stark motivationsfaktor, en källa till inspiration och lärande för barnen. Denna studie är en kvalitativ studie och metoden för datainsamlingen är samtal i så kallade fokusgrupper. Sammanlagt deltar fem pedagoger i varierande åldrar och kön från två olika fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Resultatet analyseras utifrån de centrala begreppen barns perspektiv, vuxenperspektiv, mötet och interaktion/ kommunikation som är av betydelse inom socialkonstruktionismen. I resultatet syns en variation i pedagogernas användande av barns populärkultur i verksamheten på fritidshemmet. Resultatet av studien visar på en begränsad kunskap från pedagogerna när det gäller användandet av barns populärkultur och dess betydelse i läsfrämjande syfte.

Studiens syfte är att synliggöra lärare i fritidshems uppfattningar om hur elevers populärkultur får utrymme i fritidshemmets verksamhet samt vilka möjligheter och hinder lärare i fritidshem uttrycker med att integrera populärkulturen i verksamheten. I den här studien har följande frågeställningar formulerats: Vilken populärkultur uppfattade lärare i fritidshem att eleverna är intresserade av? Vilka aspekter av populärkultur lyfts fram av lärare i fritidshem? Vilka möjligheter och hinder uttrycker lärare i fritidshem med att integrera elevernas populärkultur i verksamheten? Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med utbildade lärare i fritidshem. Resultatet beskriver varierande arbetssätt där elevers populärkultur får utrymme i verksamheten såsom delaktighet och inflytande. Däremot lyfts flera hinder, såsom våld och ovårdat språk, för vad som bör användas. Författarna diskuterar möjligheterna samt hinder utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning och i koppling till läroplanen. Slutligen framförs förslag på vidare forskning inom elevers populärkultur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka genom hermeneutisk analysprocess hur fornnordisk mytologi, samhälle och kultur har inspirerat The Elder Scrolls V: Skyrim. Uppsatsen börjar med en övergripande genomgång av den historiska epok som kallas för vikingatiden. Här får läsaren en inblick i vikingarnas vardag, som innefattade jordbruk, handel och sjöröveri. Även samhällets uppbyggnad och dess klassindelningar nämns för att läsaren skall få lite av den generella kunskap som behövs för att följa med i analysen som denna uppsats baseras på. Även grundläggande beskrivning av den religiösa kulten tas upp och ett antal av gudarna beskrivs. I analys delen så använder författaren sig av sina förkunskaper för att finna representationer och avvikelser av fornnordisk mytologi och kultur i materialet. Slutsatsen av denna uppsats visar på att det fanns många aspekter av den fornnordiska mytologin representerade i spelet, men även mycket av samhället och kulturen kunde utläsas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kommunikationen kring populärkultur såg ut bland förskollärare i förskoleverksamhet. För att uppnå syftet har frågeställningar formulerats som undersöker vilken populärkultur som förekommer i förskolan, hur förskollärarna arbetar med den samt vilka gränser som sätts. Undersökningen genomfördes med intervjuer hos fem förskollärare med olika lång erfarenhet, ålder och geografisk placering. Barngruppernas storlek och åldersspann var inte heller de identiska med varandra.I andra kapitlet har vi försökt definiera begreppen populärkultur och kommunikation för att i tredje kapitlet komma in på kommunikation i förskolan som är vår teoretiska utgångspunkt. Till slut går vi igenom tidigare forskning om populärkulturens påverkan i barns utveckling och dess existens i förskolan och knyter ihop begreppen med teorin till just kommunikation kring populärkultur innan vi börjar analysera vår empiri.Undersökningen har visat att populärkultur är ett begrepp som är mycket svårdefinierat. Det medvetna arbetet med populärkultur på förskolan var därmed inte så vanligt förekommande. Viss önskan fanns dock bland respondenterna om ett mer strukturerat och planerat arbete med just populärkultur då detta är högst aktuellt för barnen. Det poängterades ett flertal gånger att barnen lever mitt i populärkulturen med alla leksaker, filmer, tv-serier och andra kommersiella föremål. Förskollärarna tror inte på att förbjuda populärkulturen på förskolan då denna följer med barnen in i verksamheten, de tror snarare på en rik kommunikation kring den.Sammanfattningsvis är ”utgå från barnens intresse” en fras som nämns flertalet gånger, ofta i samband med Läroplan för förskolan (1998 rev. 2016). Det finns ett flertal styrdokument som verksamheten ska följa. Dock ser vi inget hinder i dessa kring användandet av populärkultur, snarare möjligheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika typer av femininiteter gestaltas i populärtelevision. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera tre utvalda avsnitt ur fantasy serien Game of Thrones. Uppsatsen avser att undersöka hur olika typer av femininiteter konstrueras i narrativet i relation till makt, överlevnad och det maskulina för att slutligen undersöka vilka femininiteter som premieras.   Undersökningen kommer att utföras ur ett narrativt perspektiv, en analysmetod hämtad från boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby och Ron Cowdery, där konstruktion och narrativ är centrala begrepp. Jostein Gripsrud redogör för hur en berättelse kan definieras i boken ”Mediekulturer Mediesamhälle”(2002) som även används i undersökandet av serien. Den teoretiska ramen för studien består av teorier och begrepp som berör femininitet, feminism, representation som är relevanta för analysen. Stuarts Halls representationsteorier kring stereotyper och skillnader kommer att användas i uppsatsen. Judith Butlers teorier och feministiska perspektiv används genomgående i uppsatsen samt hennes begrepp performativitet. Carrie Paechter redogör för ”hon” och diskuterar terminologin av femininiteter och maskuliniteter utifrån flera perspektiv som också appliceras på analysen. Studiens resultat kommer att relateras till Rosalind Gill som nämns i den tidigare forskningen.   Den genomförda analysen behandlar hur de olika karaktärerna och deras femininiteter kan förstås i relation till makt och överlevnad utifrån deras femininitetsideal. Alla karaktärers femininitet står i grund för hur de tillskrivs sina identiteter och gestaltas i serien. Min slutsats indikerar på att de femininiteter som premieras högst i serien är de som erhåller en specifik makt över sig själva som kvinnor. De flytande karaktärerna och deras femininitetsideal blir mer gynnande än de stereotypa. Min studie påvisar på att makt i sig inte gynnar karaktärerna mest, utan makt över sig själva som karaktärer är den representationen av femininitet som värderas högst.     Nyckelord: Femininitet, Game of Thrones, populärkultur, representation, kvinnlig identitet, performativitet.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

No description available.

Today’s popular culture often implement’s religious themes or religious symbolism. Popular culture shows a lot of interest in the conflict between good and evil and existential questions. As do most beliefs of today. How to analyze the way religion is presented and regarded in popular culture will always be grounded in the definition of religion itself. The definition is there to pinpoint exactly what one wishes to examine. The definitions do not try to explain what religion really is, but rather, try to pinpoint the very thing you want to analyze about religion. How you define it, defines the analysis. Star Wars is a phenomenon of popular culture which started out as a mere film series but consists today of toys, books and TV-series. Star Wars presents religion in form of a transcendental power of the universe known as The Force. Through the Force, Star Wars handle the conflict between good and evil, as the Force is used by both sides in different ways. You can also find the debate between the believer and the non-believer, in which Star Wars seems as an advocate of the believer, as it is through belief in something higher, rather than trust in technological progress, one can achieve victory. The analysis shows that the characters of Star Wars view belief in something higher as something positive and good. The Force works as something holy and many characters has a personal relationship to it. Star Wars also presents a clear good and evil, however it also proclaims a gray area in the hero of Luke Skywalker. To follow one’s own path seems to be something important to Star Wars.