• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 331
  • 21
  • 8
  • 2
  • Tagged with
  • 362
  • 79
  • 74
  • 66
  • 53
  • 51
  • 43
  • 42
  • 41
  • 41
  • 35
  • 30
  • 30
  • 29
  • 29
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Klassisk är en bok som folk berömmer men ingen läser : En undersökning om hur lärare väljer skönlitteratur åt elever

Johansson, Andrew, Andersson, Peter January 2006 (has links)
<p>Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.</p><p>Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.</p><p>Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek. Lärarnas egen inställning till viss litteratur påverkar också de inköp av skönlitteratur som skolan gör. Vi har också sett antydningar till samband mellan skolans antologier och den skönlitteratur som köps in, eftersom antologierna används som aptitretare.</p>
92

Postapokalypser, robotar och zombies : En studie om dystopiska temaarbeten i årskurs 9

Sundh, Karin January 2013 (has links)
Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen – vad gäller toppskiktet. Bland de svaga uppsatserna var pojkarna i en större majoritet än vad tidigare forskning visat, dock ej på grund av kunskapsbrister, utan på grund av ofullständiga arbeten, något som stämmer väl in på dagens rådande ”antipluggkultur”.
93

Genusanalys av två kvinnliga karaktärer i fantasyserien Game of Thrones : "Fantasy is hardly an escape from reality. It's a way of understanding it." (Lloyd Alexander)

Djerdj, Kristina January 2014 (has links)
Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.
94

Hur gör man i skolan? : en undersökning om det vidgade textbegreppet och barns kultur i undervisningen

Starck, Ulrika January 2010 (has links)
I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker. Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.
95

Populärkultur i förskolan : En studie om förskollärares upplevelser och uppfattningar

Larsson, Gerd, Josephsson, Carolina January 2015 (has links)
The aim of the study is to investigate preschool teachers’ experiences and perceptions of the phenomenon popular culture in preschool. The study includes eight preschool teachers. We have used three concepts from a phenomenological perspective as our research approach, which are life-world, meaning and essence. To gather the material for the study, we have used a qualitative semi-structured life-world interview technique that gives clarity of what should be investigated and also gives more profound answerers from the preschool teachers. In the analysis, we have had our point of departure in Giorgi’s phenomenological analysis to find the essence of the preschool teachers' perception and experience of popular culture in preschool. Our research questions are: How do preschool teachers perceive the concept of popular culture? How do preschool teachers experience the use of popular culture in preschool? What obstacles or opportunities do preschool teachers see in use of popular culture in their work? Our result shows ambivalence amongst the preschool teachers towards popular culture in preschool. This is manifested through preschool teachers’ resistance to popular culture in preschool as they feel that popular culture toys, violence and stereotypical characters are troubled. At the same time they experience there are potentials such as children’s interests and learning possibilities.
96

Populärkultur i barns lek : En studie av hur barn skapar kön

Hansen, Beatrice, Jakobsson, Anne-Maria January 2015 (has links)
Enligt förskolans läroplan ska förskolan i och genom sin verksamhet främja jämställdhet mellan könen. Uppdraget är av betydelse då förskolan utgör en social arena för majoriteten av svenska barn. I leken och i andra former av socialt samspel skapar barn mening kring genus och kön. Barn för även in populärkulturella uttryck i sin lek och därmed in i förskolan. Populärkultur är för barn engagerande och intressant. Emellertid är stereotypa könsroller och genusmärkta normer och värderingar vanligt förekommande inom populärkulturen. Syftet med detta examensarbete studie är att studera hur barn använder populärkulturella teman i sin lek och hur det kan påverka deras könsskapande. Studien är utförd på två avdelningar för äldre barn på en förskola under tre veckor. Videoinspelningar har använts som datainsamlingsmetod. Data består av tolv videoinspelningar. I resultatet framkommer, utifrån studiens frågeställningar, att det på förskolan ifråga finns populärkulturella teman som tillhör pojkar respektive flickor. Lekar med populärkulturella teman som observeras är könssegregerade. Skillnader i pojkar och flickors lekar tolkas i den här studien kunna vara relaterade till vilket populärkulturellt tema barnen leker såväl som till genusrelaterade normer och värderingar. Både flickor och pojkar visade i sina lekar sträva efter intersubjektivitet och de använde sina språkliga förmågor för att uppnå detta.
97

Populärlitteratur i gymnasieskolan? : En litteraturstudie om populärlitteratur i gymnasieskolan

Steén Ejdeholm, Maria January 2018 (has links)
Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka populärlitteraturen och dess användning i skolan. Frågeställningarna lyder: Hur används och förstås termen populärlitteratur av forskare inriktade mot skolans undervisning? Hur resonerar dessa forskare kring populärlitteraturens användning i skolan? Gällande hur termen populärlitteratur används och förstås av forskare inriktade mot skolans undervisning så visar studien olika definitioner av begreppet populärlitteratur. Ett mönster påvisas med två infallsvinklar, det sociologiska som handlar om symboliskt mot ekonomiskt kapital och det textinterna spåret. Hur texten ser ut genom genren tillskrivs här störst vikt. Begreppet kan vara på väg att bli överflödigt i vårt samhälle där marknadstänkandet tenderar att ta över, så att också all kultur blir mer eller mindre populär. Studien visar att majoriteten av forskarna ser populärlitteratur som en legitim del av undervisningen. Persson (2007) har påvisat förändringen över tid: från att skolan ansett populärlitteratur som otänkbart tills idag där det vidgade textbegreppet finns med i skolans styrdokument, vilket signalerar en avkanonisering. Öhman (2015) förespråkar att skugga intrigen i populärlitteratur för att få ut så mycket som möjligt av undervisningen. Boëthius (1994) menar att populärkultur är del av undervisningen idag men denna kan vara en utmaning gällande kulturellt kapital, lärarna kan känna att de förlorar makt till eleverna som är mer välbevandrade i populärkulturen. Lindgren (2009) är positiv och förespråkar populärkultur inom skolans undervisning exempelvis genom att använda populärkulturella texter och analysera dessa. Lundqvist (1984) utmärker sig mot de andra forskarna som tas upp i detta examensarbete då hon tar en tydlig ståndpunkt mot sådant som ofta kategoriserats som populärlitteratur, något vi alltså inte ser i senare forskning.
98

¡Hasta Siempre Comandante! : En undersökning om historiebruket av Che Guevara i populärkulturen / ¡Hasta Siempre Comandante! : A study in the use of history of Che Guevara in popular culture.

Melin, Katarina January 2017 (has links)
Ernesto Che Guevara förknippas med mystik, frihet och politik. Ernesto Che Guevara (i fortsättningen kallad endast Guevara) är idag för många ett prydligt ansikte som associeras med rock’n’roll och frispråkighet. Historiskt är han en kommunistisk gerillaledare som inte lät något eller någon komma i hans väg. Den populärkulturella bilden av honom ser något annorlunda ut från den historiska. Hur har människor använt sig utav historia och till vilket syfte? Studien undersöker vilka bilder av Guevara som framställs i olika populärkulturella arenor och till vilket syfte.   Studiens titeln, ¡Hasta Siempre Comandante!, är titel till en låt skriven av den kubanska kompositören Carlos Puebla. Låttexten är en av de mest kända som handlar om Guevara och har kommit att ha stor betydelse för hans anhängare. Låten diskuteras vidare under studiens resultatdel.
99

Populärkultur i svenskundervisningen : En kvalitativ studie av textval i svenskundervisningen i grundskolans senare år

Unnermyr, Elin January 2011 (has links)
Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter. Det visar sig också att särskilt elever gör en åtskillnad mellan vad de läser i skolan och vad de läser hemma. Slutsatsen i uppsatsen är bland annat att den nya kursplanen som introduceras 2011 ger nya möjligheter för läraren och gör att denne bör vidga sin kunskap om texter som ungdomar läser. Utifrån resultatet från intervjuerna föreslår jag att lärare borde fortbildas i att arbeta med texter ur ungdomarnas kultur. Detta för att man ska kunna finna ett värde också i populärkulturen i sig utan att enbart använda den som avstamp mot en finare slags kultur.
100

Barnen ritade Pokémon och gjorde Olof i snön : En studie om populärkulturens roll i förskolan / The children drew Pokémon and made Olof in the snow

Krantz, Paula, Lindgren, Hanna January 2017 (has links)
Syftet med vår forskningsstudie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring populärkulturens roll i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ansåg vi skulle hjälpa oss att på ett bra sätt belysa detta ämne. Utifrån den teorin valde vi att använda begreppen redskap, social interaktion samt stöttning för att analysera vårt insamlade empiriska material. Frågeställningar som vi har utgått ifrån i studien behandlar punkter om pedagogers uppfattning kring populärkulturella karaktärer i barns lek, vilket utrymme dessa intressen ska ges i verksamheten samt vilka eventuella möjligheter eller hinder som kan uppstå i arbetet med populärkultur. Metodvalet utgjordes av både intervjuer på plats i verksamheten samt intervju via e-post. Det var sammanlagt sju pedagoger som medverkade i studien. Resultatet som kommit fram ur analyserandet av datamaterialet belyser vikten av att arbeta med populärkulturen i förskolans verksamhet. Slutsatsen visar på pedagogens betydande roll i mötet med barnen och deras populärkulturella intressen samt vikten av att vara insatt och öppen för den värld som populärkulturen utgör för barnen.

Page generated in 0.0691 seconds