In today’s day and age popular culture is a hot topic. Creators of popular culture or media can use their content to start discussions about important topics. These topics can range from politics and misogyny to the search for happiness and faith. One frequently covered topic is popular culture and religion. They are often inter-twined, and religious themes and symbols are frequently used in all sorts of me-dia. Religion can work as a frame which the media has to conform to. Another important subject is how people cope with stress and trauma. This subject is rarely discussed in relation to popular culture. However, it is closely related to religion through religious coping. Using a qualitative method with a deductive approach and a theory ruled analysis the aim of this paper is to examine the relation be-tween popular culture and religion and how religious coping presents itself in HBOs The Leftovers. This is done through Stig Hjarvards (2012) mediatization theory and Kenneth Pargaments (1997) coping theory. The Leftovers is a tv-series which aired between 2015-2017. It shows us what life looks like after an event called The Sudden Departure where 2% of the world’s population disappeared. To examine this, I used the following research questions: (1) How is religion por-trayed in relation to belief in the supernatural and religious phenomena through the theory of banal religion? (2) How is religious coping portrayed in relation to belief in the supernatural? (3) What function does religious coping-strategies have for the fictional characters of Jarden, Miracle. I found that religion is heav-ily used in The Leftovers through practice, belief, symbols and religious themes throughout the story. They use religion as a frame to create a more relatable narra-tive for their story. It is mainly based in Christian theology but also includes oc-cultism and atheism. Furthermore, most of the characters used religion as a coping mechanism to deal with issues as they occurred. Whenever faced with hardship they put their trust in something of a transcendental nature. I also found that The Leftovers coincided with Pargaments and Abu-Raiyas (2015) study which exam-ined what type of a person is more inclined to use religious coping. People of lower social status, elderly people, highly faithful people or women tend to use it over young people, rich people or men.

Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hiphopkulturen representeras i svensk dags- och kvällspress. Detta med hjälp av frågeställningarna: Vilka ramverk används av svensk dags- och kvällspress för att beskriva hiphopkulturen? och Vilket narrativ skapar dessa ramverk, och vad betyder det för svensk dags- och kvällspress representation av hiphopkulturen? Metod och material: Studiens metod och material grundar sig i framing- och narrativanalys av 30 stycken artiklar publicerade i Expressen och Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Hiphopkulturen presenteras som populärkultur, ungdomlig subkultur samt belyses dess koppling till kriminalitet.

Den här uppsatsen handlar om bandet Daft Punk och deras inverkan på populärkulturen. Studien har utförts genom att samla in egen empiri från tidigare forskning, en enkätundersökning och en intervju som gjordes på distans. Det övervägande resultatet tyder på att det är fyra kriterier som korrelerar med varandra för att en musikalisk akt ska kunna göra ett intryck på populärkulturen, Daft Punk använde sig av dessa kriterier för att sticka ut från andra musiker som var populära under mitten av 1990-talet. Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap om vilka förutsättningar som underlättar för en artist att uppnå hög popularitet och starkt kulturellt inflytande. Den bidrar även till kunskap om vilka kriterier som finns och hur dessa kan användas. Forskningen som presenteras är användbart både för personer som är aktiva inom musikindustrin, eller folk som endast lyssnar på musik till vardags.

Populärkulturen tar en allt större plats i dagens skolelevers liv. Det är även från denna miljö mycket av deras kunskaper och erfarenheter kommer. Skolans uppdrag är att främja en livslång lust att lära samt bidra till en kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper. Denna studie syftar därför till att bidra med kunskap om lärares inställning till tillämpningen av elevers populärkultur i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Studien har en kvalitativ inriktning och för att uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare, från tre olika grundskolor genomförts. Metoden bidrar till att respondenterna får diskutera ämnesområdet utifrån egna tankar, åsikter och erfarenheter. Den teoretiska referensram som studien utgår från är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av den insamlade empirin visar att populärkultur delvis är utmanande att implementera i svenskundervisningen, då respondenterna bland annat delger brist på innehåll kring ämnet i lärarutbildningen, samt att det inte finns tillräckligt med tid att sätta sig in i materialet. Men resultatet påvisar även att populärkulturen bidrar till elevengagemang och är ett bra hjälpmedel om det finns ett tydligt syfte med det. / Popular culture is taking an increasing place in pupils' lives. It is also from this digital environment that they acquire much of their knowledge and experience. The school's mission is to promote a lifelong desire to learn and contribute to knowledge development based on the pupils' background, previous experiences, and knowledge. Therefore, this study aims to contribute to new knowledge about teachers' attitudes towards incorporating pupils' popular culture in Swedish education in years 4-6. The study has a qualitative focus and to achieve the purpose of the study, semi-structured interviews with six active teachers, from three different primary schools, were conducted. The method benefits the respondents to discuss the subject area based on their thoughts, opinions, and experiences. The theoretical frame on which the study is based is the socio-cultural perspective. The results of the collected empirical material show that popular culture is partly challenging to implement in Swedish education, as the respondents report a lack of content on the subject in teacher education, and that there is not enough time to get acquainted with the material. But the result also shows that popular culture contributes to pupil engagement and is a great recourse if there is a clear purpose for the use of popular culture in the classroom.

Studien syftar till att undersöka den religiösa offerritualen blot av nutida praktise-rande, kontra filmindustrins framställning för att relatera de narrativ so m återfinnsi populärkulturen till narrativen i de berättelser som står att finna i olika historiskakällor.Till studien har en kvalitativ insamlingsmetod använts i form av intervjuer, samthermeneutisk tolkning av avsnitt ur TV serien Vikings . Fem infor manter deltog istudien. Resultaten har analyserats med paralleller till tidigare forskning, blandannat av Tomas Axelson som gjort studier om filmen som medium för existentiellafrågor, Klas av Edholm och Olof Sundqvist som belyser den fornnordiskaofferr itualen och de historiska bloten, där bland annat den kontroversiella frågan ommänniskooffer behandlas. World Value Survey undersökning kommer även attanvändas för att belysa människans syn på bland annat religion och tradition.Slutsatsen av studien visar att det finns vissa gemensamma element mellan blot inutid och i serien Vikings . Det största likheterna finns mellan bloten i Vikings och deberättelsekällor som används i studien för att belysa de historiska bloten. Studienvisar även på stora skillnader, informanterna vill inte benämnas som Asatroende.Deras praktik innehåller snarare influenser från Asatro, men även andra elementhämtade från exempelvis gammal nordisk folktro. De nutida praktiserande färgas ejav populärkulturens framställning av Asatro, dock upplever informanterna att detfinns personer med uppfattningar om blot, som påverkats av populärkulturen.Sverige är ett sekulariserat land där religionen gått från att vara offentlig till att bliav mer privat karaktär. Människors intres se för det existentiella leder till att mångavill plocka ihop sin egen religion.Via denna studie kan en tolkning vara att TVserien Vikings är mer influerad av denhistoriska berättelsen om Asatron än vad informanterna är.

Undersökningen letar efter meningsskapande uttryck inom rollspelet Warcraft och söker svar på vilka centrala uttryck och på vilket sätt dessa är meningsskapande för individer, både i och utanför Warcraft. Undersökningens material utgår från fem olika intervjuer som analyseras med hjälp av den hermeneutiska metoden. Resultatet visar hur intervjudeltagarna inom den sociala dimensionen bygger gemenskaper och vad betydelsen av dessa omfattar men även utmaningar och svårigheter som kan uppstå inom dem. Resultatet visar även på att den sociala dimensionen av Warcraft och interaktion med andra är en nödvändig del för att en meningsskapande process ska kunna äga rum och hur den utgör en arena att förmedla meningsbärande uttryck inom. Fortsättningsvis utifrån den subjektiva upplevelsen visar resultatet hur individer och den förtrollade världen som Warcraft erbjuder möjliggör meningsfulla uttryck för intervjudeltagarna att ta till sig i det subjektiva inre och vidare tolka efter egna föreställningar. Undersökningen tillämpar sedan Nils G. Holms (2006) teoretiska perspektiv av symbolvärldar på materialet som ger en ny bild av vad intervjudeltagarna upplever som meningsskapande inom Warcraft och hur processen för meningsskapande uttryck går till. Undersökningen finner både likheter och motsägelser hos den tidigare forskningen av populärkultur och slutsatser dras som visar hur rollspelet Warcraft fungerar som en identitetsskapande och meningsfull komplettering i intervjudeltagarnas liv långt bortom simpel underhållning.

The audience interpret popular cultural messages individually depending on their cultural background. Popular culture can reveal hidden ideological messages important for understanding how popular culture can maintain ideals and stereotypical norms. This semiotic analysis aims to analyze popular cultural characters and the construction of gender, class and identity in a contemporary Swedish tv show. The study also aims to make visible if stereotypes are challenged or reproduced. Theoretical perspectives concerning culture, ideology, hegemony, gender norms, representation, stereotypes and identity are used. Studies about typecasting, femininity and autism in popular culture are presented. The results demonstrate how a broader variation in popular cultural representation and a critical approach towards stereotypes are important for the audience's sense making of the world.

Populärkultur är i och med det digitaliserade samhället mer tillgängligt för barn numera än tidigare. Detta gör populärkulturen kontroversiell och skapar således konflikter angående huruvida vilka populärkulturella influenser som ska få ta plats och användas i förskolans kontext. Studiens syfte är att beskriva och diskutera fem förskollärares förhållningssätt till den populärkultur som barn tar med sig in i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare förhåller sig till eventuella konflikter som kan uppstå kring vad som är ”lämplig” kultur. Våra frågeställningar är menade att ligga till grund för att uppnå vårt syfte. Vi använder oss av Bourdieus begrepp habitus för att förklara och urskilja förskollärares förhållningssätt. Metodvalet i form av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer är den vi anser mest lämpad för att få så rättvis bild av vår undersökning som möjligt under rådande omständigheter. Vårt resultat visar att kombinationen av det aktuella fältet i detta fall, förskolan och förskollärare som yrkesgrupp med normer och regler samt förskollärarens kulturella kapital, det vill säga kulturvanor, utbildning, bakgrund och värderingar ligger till grund för förskollärarens habitus. Det innebär i sin tur att förskollärarens habitus/inre röst talar utifrån hens erfarenhet, minnen, uppväxt och bakgrund och påverkar inställningen och skapar skillnaden mellan tillåten och mindre tillåten populärkultur. Vår studies bidrag är att synliggöra hur den enskilde förskollärarens habitus, kulturella kapital samt det sociala fältet påverkar hur populärkulturen används i verksamheten.

Vårt mål med denna undersökning och vårt arbete är att analysera på vilka sätt pedagoger tolkar att barn använder sig av sina erfarenheter från populärkultur i förskolans kontext samt hur pedagogerna förhåller sig och arbetar utifrån detta. Vi började studien utifrån en kvantitativ metod där vi delade tre enkäter som visade på att populärkultur tydligt genomsyras hos barnen i förskolan på varierande sätt. Vi valde att fortsätta genom fyra kvalitativa intervjuer med personal från tre olika förskolor, för att ta reda på ytterligare hur pedagoger tolkar att barn i förskolan använder sig av populärkultur och hur de väljer att förhålla sig till och arbeta med det. Vi har valt att använda oss av den sociokulturella teorin samt begreppen samspel, den proximala utvecklingszonen, lek, fantasi, populärkultur, barnperspektiv och barns perspektiv i vår analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar utifrån pedagogers tolkningar på att barn influeras mycket av det som de tar del av genom populärkulturen av varierande slag utifrån pedagogers perspektiv. Barnen använder sedan dessa erfarenheter främst via sin lek men även i estetiska uttrycksformer som vid skapande, konstruerande samt genom skrift. Barnens intressen av olika tv-program samt tv-spel tas även tillvara på av pedagoger där vi kan se att de jobbar vidare med detta utifrån ett vuxenperspektiv. Däremot kan vi också konstatera att ett dilemma kring viss populärkultur pågår, om den är pedagogisk eller inte för arbetet i verksamheten. Betydelsen av att pedagoger tar tillvara på det som barn förmedlar, i detta fall främst sin lek, för att skapa förutsättningarna för lärande och utveckling på ett roligt samt inbjudande sätt är av stor vikt i vår framtida roll som förskollärare.