I denna studie framhåller vi barns inflytande inom populärkulturen och om ett interkulturellt arbetssätt används. Frågeställningarna som vi ställt oss är: Är förskolebarns intresse för populärkultur etablerat i förskolans verksamhet? Används ett interkulturellt arbetssätt i förskolan kommer vi också ha en frågeställning om.Metoden som vi använt oss av är barnobservationer och intervjuer av förskollärare. Dessa metoder valde vi för att få en mer övergripande blick hur populärkulturen kan utspelas och hur man arbetar ur ett interkulturellt perspektiv.Vårt insamlade material analyseras utifrån Säljö och Vygotskij tankar angående det sociokulturella perspektivet samt Deweys tankar om den progressiva pedagogiken. Vårt insamlade material ställer vi i relation till tidigare forskning, vilket vi belyser i vårt arbete.Våra frågeställningar besvarar vi med hjälp av vårt insamlade material och belyser våra slutsatser och vi för en diskussion angående vår studie. En slutsats som vi kommit fram till är att vi kan se att i de förskolor vi valt att observera och förskollärarna som vi intervjuat, är det endast en förskollärare och en avdelnings observation som belyser det interkulturella perspektivet. Ett förslag till fortsatt läsning inom populärkultur och interkulturellt perspektiv synliggörs. / In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.

Detta examensarbete handlar om att införa populärkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig på att få eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. På detta sätt fångade jag deras uppmärksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrån filmen. Genom att använda mig av frågeställningar utifrån filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap.Metoden jag använt är att utifrån ett kvalitativt angreppssätt försöka förstå hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssätt där jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrån naturvetenskapliga frågeställningar.Resultat av undersökningen visar att genom att använda sig av sagofilm i relation till relevanta frågeställningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap. / Fairy-tale as Educational Tool in Scientific Teaching

Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen. För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper (<19, 19–30, 31–60 och > 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter.Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter.Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker.Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar. Detta gäller bland annat huvudkaraktärens familjebild. Filmerna visar också en del föråldrade synsätt på de begrepp som behandlas i uppsatsen.Slutdiskussionen handlar om hur film kan användas för att behandla begreppen i skolundervisningen. Exempelvis kan film användas för att behandla begrepp som är känsliga att diskutera med sina elever. Det blir då ett användbart verktyg för både lärare och elever för att distansera sig i diskussioner och undvika att någon ska känna sig utpekad.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet. Lärarna tycks medvetna om vilka värderingar de vill förmedla till eleverna men tycks inte ha problematiserat dessa utifrån sig själva som person. Man verkar också göra en åtskillnad inte bara mellan skola och fritid, utan också mellan lust och lärande, där populärkulturella texter enbart står för lust.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv. Vi menar att leksaker är en del av barns meningsskapande. Materialet visade att förskollärarna har ett positivt förhållningssätt till populärkulturella leksaker. Däremot tycker de att förskolan borde erbjuda ett annat leksaksutbud än hemmet, varför populärkulturella leksaker inte behöver finnas i förskolan. Respondenterna uppgav att de ser leksaker som pedagogiska redskap. Analysen visade dock att detta förhållningssätt inte genomsyrar den vardagliga praktiken.

SammanfattningBarn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara. Vårt arbete syftar därför till att studera hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med populärkultur i förskolan. Undersökningen behandlar också hur pedagogerna uppdateras inom barns populärkultur. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin vilken framhåller att människan lär i samspel med andra. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod genom pedagogintervjuer, observationer och löpande anteckningar. Intervjuerna utfördes på två förskolor, två pedagoger från varje förskola deltog.Utifrån resultatet av vår undersökning har populärkultur en självklar och väl etablerad plats på förskolorna vi utgått ifrån. Pedagogerna har en positiv inställning till barns populärkulturella livsvärld. De hanterar populärkulturen på olika sätt och utifrån olika intressen. Populärkulturen som barnen berättar om och visar pedagogerna, är fokus för det förhållningssätt pedagogerna har till att uppdatera sig i ämnet. De säger att de följer upp barnens uttryck om fenomenet populärkultur även på eget initiativ. Pedagogerna säger sig vilja utgå ifrån barnens intressen och behov på olika sätt, vilket är avgörande för hur de väljer att arbeta. Skillnaderna är att pedagogerna på den ena förskolan använder populärkulturellt lekmaterial i den fria leken, medan pedagogerna på den andra förskolan använder materialet både i den fria leken och som medel i lärandesituationer. Undersökningen visar hur pedagogernas personliga viljor och intressen, samt de förutsättningar som finns avgör hur populärkulturen hanteras i förskoleverksamheterna.

Syftet med studien är att undersöka elevers textval utanför skolan med hjälp av två frågor: Vilka texter väljer eleven av egen lust att läsa utanför skolan? Vilken attityd uppfattar eleverna att skolan har till deras textval? Metoderna utgjorde dels en kvalitativ fokusintervju med två elever i årskurs 5 och dels en kvantitativ metod med en enkät riktad till 18 elever i samma klass. Jag har också tagit del av Østers (2004) studie av nordiska barns bokläsning på fritiden för att studera hennes resultat i förhållande till min studie då läsförmågan påverkas av vilka läsvanor eleven har. Elevernas svar analyserar jag mot bakgrund av begreppen multimodalitet, populärkultur och literacy. Resultaten visar på att när eleven väljer av egen lust läser pojkarna texter från populärkulturen i större utsträckning än flickorna. Elevernas uppfattning av den attityd skolan har till deras textval visar att populärkultur och multimodalitet än idag möter motstånd i skolans sfär. Både pojkar och flickor kryssade övervägande i alternativet att de endast får läsa skönlitterära böcker i skolan, trots att styrdokument och forskning pekar på potentialen att använda sig av populärkulturella texter i undervisningssammanhang. Min slutsats är att en av förutsättningarna för att lärare ska göra goda didaktiska textval är att elevernas multimodala textvärldar utanför skolan får ta plats i skolan, dvs. att inkludera elevens lustfyllda textval i undervisningen

Caroline Frost. Populärkulturens plats i skolan. En studie om hur populärkultur används och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaSyftet med min studie har varit att ta reda på hur elevers populärkultur uttrycks, hur den bemöts av läraren samt hur populärkulturen används i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under två veckor i en årskurs 2. Observationer och informella samtal med eleverna gjordes första veckan. Intervjuerna med samtliga 20 elever i klassen och deras lärare hölls den andra veckan.Populärkulturen kan ha en stor betydelse för barn och unga i deras identitetsskapande. Skolkulturen har genom tiderna gjort sig känd för att motarbeta populärkulturen med åsikten om att den tillhör en lägre klassad kultur, lågkultur eller fulkultur. Men i takt med att medierna upptar mer av samhället och blir betydelsefullare, måste skolan omfamna denna kunskap för att fortsättningsvis vara fostrare av samhällsmedborgare.Barnens populärkultur var ständigt närvarande och tog sig olika uttryck beroende på situationerna, men användes främst för identitetsskapandet, gruppgemenskapen och för att finna sig själva i samhället och världen. Läraren tog avstånd från populärkulturen, nervärderade den och visade inget större intresse. Det finns en skolkultur som är djupt förankrad i det historiska där traditionella kunskaper värderas och ny kultur och teknik ifrågasätts som en kunskapskälla. Med tanke på att skolan ansvarar för fostran av morgondagens samhällsmedborgare kanske skolan bör göra sig av med gamla traditioner och våga möta eleverna och deras behov.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken reda på vilka textvärldar några gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in på en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkätundersökning använd som screening-metod för efterföljande intervjuer med åtta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i många olika textvärldar på sin fritid, men att de tillmäter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvärde och till följd härav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. Vår slutsats är att detta kan bero på samhällets och vuxenvärldens syn på vad som är bra respektive dålig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att värderas högre ur ett kunskapsmässigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentära inslag från fritidens textvärld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta värdefull kunskap, då de värdesätter verklighetsbaserade texter högst.