The purpose of this essay is to examine how movies portray Judaism in movies made for a large audience. The study used four movies ranging from the year 2009-2018 and that were categorized in different genres with the aim of investigating how relationships that involve people from different religious backgrounds get into conflicts and how these are resolved. The study’s main research question was why the characters in the movies get involved with conflict regarding religion and a textual analysis where the movies functioned as text was used as the method. To present the results the method of excerpt commentary units as known by Emerson was used. The analysis showed that one of the reasons why conflicts are created regarding Judaism is because one part of the relationship lacks in knowledge regarding the religion. Because of this the person ridicules and makes derogatory comments to the other person in the relationship, to the point where conflict is created because the other person in the relationship does not feel respected. The study also showed that these particular conflicts were resolved by the person learning more about the others religion which lead to a more understanding standpoint in the relationship. The analysis also showed that another big reason for conflict in the relationships regarding Judaism was that both parties felt pressure from outside sources, such as family, friends or other significant people. This caused the relationship to suffer because neither person in the relationship would stand up to these outside forces and instead they took it out on the relationship.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kristendomen framställs i i populärmusik med Madonna som fokus. Som metod har jag genomfört videoanalyser av två av Madonnas musikvideos, Like a prayer och Oh Father. Teorin som använts är social konstruktivism som från början är presenterad av sociologiprofessorerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann. Jag har även riktat fokus mot skolan då jag undersökt hur och i vilken utsträckning musik och musikvideos kan användas i utbildningssyfte. Enligt 2011 års läroplan står det att elevernas estetiska aspekter ska uppmärksammas och att bland annat musicerande ska vara inslag i skolans verksamhet. Teorin för detta är hämtad från Antal-Lundström som förespråkar en estetisk pedagogik för att nå ut till eleverna. Hypotesen har varit att med hjälp av musik kan man som lärare fånga och bibehålla elevernas intresse under lektionen. Utifrån det har ett förslag till lektionsplanering presenterats. I lgr 11:s kursplan för religionskunskap står det i det centrala innehållet att bland annat ska behandla hur olika livsfrågor skildras i populärkulturen. Min didaktiska slutsats är att musik och musikvideos kan lämpa sig bra som diskussionsunderlag i klassrummet inom ämnet religionskunskap. Min didaktiska slutsats är dock endast teoretisk då det inte har funnits tillfälle att testa detta i verkligheten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur hinsides människors samvaro med den fysiska människan gestaltas i serien Hemsökt: övernaturliga upplevelser. Medieanalysens resultat utförs ur ett multimodalt perspektiv. Serien är multimodal vilket betyder att flera modaliteter samspelar för att få effekt för ett kommunikativt syfte i hur hinsides människors samvaro gestaltas. I resultatet förekommer det semiotiska resurser i modaliteterna miljö och föremål, kommunikation, fysisk gestaltning av hinsides människan, kamerans position och rörelse, ljus och bild samt ljud och musik som leder till tolkningen att serien som multimodal formar en fiktion så pass nära en människas vardag som om fiktionen blir en skildring av verkligheten. Resultatet diskuteras sedan mot teorin medialisering som beskriver att västvärldens människor har media som den primära källan om information och kunskap i hur världen fungerar. Serien Hemsökt: övernaturliga upplevelser, utifrån teorin medialisering, bevisar att paranormala händelser är mer accepterat och en mer accepterad uppfattning om vad som händer utanför livet som de existentiella frågorna inte når.

Det här är en kvalitativ undersökning på hur en del använder black metal som en väg till religiös livsåskådning. Den är baserad på semistrukturerade intervjuer med fem män som är fans eller musiker inom black metal. Syftet är att studera hur dessa människor använder black metal och dess uttryck som en arena för religiös praktik. Dessa intervjuer är sedan analyserade med hjälp av teorierna re-enchantment och occulture. Studien visar på att black metal är en individuationsprocess där unga fans börjar att bygga upp sin personlighet och lär sig att både bearbeta och hantera känslor. Studien visar även på de negativa aspekterna av subgenren, så som kyrkobränder och mord, som uppkommit inom kultiska miljöer. Med dess resultat visar det att deltagarnas sökande efter en religiös livsåskådning som mötte upp med deras känslor och behov, var influerat av black metal.

<p>Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i fem</p><p>utvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande i</p><p>frågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ett</p><p>analysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderys</p><p>analysmodell för att studera television.</p><p> </p><p>Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är bland</p><p>annat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,</p><p>Laura Mulveys ”the male gaze” och en vidare utveckling av Foucaults teori om ”the</p><p>panopticon”. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, Angela</p><p>McRobbie och Hillevi Ganetz.</p><p> </p><p>I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor vars</p><p>beteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande. Vidare betonas</p><p>kvinnors utseende starkt och karaktärerna visar ett flertal gånger fokus på äktenskap.</p><p>Sammantaget leder analysen fram till en slutsats att kvinnor i The Hills inom samtliga</p><p>undersökta områden till stor del skildras på ett sätt som befäster en stereotyp</p><p>genusstruktur.</p>

<p>”En studie i dekadens” är en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgångspunkt från de självbiografier han spökskrivit åt celebriteterna Marilyn Manson, Mötley Crüe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populärkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss på ett framgångsrikt sätt förflyttat författarens position och tagit på sig ett ställföreträdarskap för dem han skildrar och den dekadenta värld de verkar inom.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.</p><p>Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.</p><p>Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. </p><p>Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande.</p>

<p>The purpose of this essay is to try and bring clarity to the question, what is Chick Lit and which factors make it so popular. My thesis  endeavors to explain that it is not only the promise of light entertainment that draws the reader, but also the possibility that in an easy way they can read about existential questions such as self-development  and life -choices.</p><p>As well as mapping out Chick Lit´s specific characteristics, followed by previous research on the subject and the litterateur’s history, I have found it interesting to discuss the female characters, their personalities and life choice’s against a backdrop of existentialistic philosophy.</p><p>In my research of this form of literateur I have discovered that chick lit often deals with existential universal problems, and that in order to be entertaining these books must contain a serious element.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.</p><p>Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna.</p><p>Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många. TV, film, tidningar och Internet är de främst förekommande inslagen i undervisningen ur populärkultur och medier. Redan under 1930-talet började medier uppmärksammas i undervisningen, även om det såg annorlunda ut än idag. Utvecklingen skred allt mer mot det som vi ser idag, där begreppen känslopedagogik, massmediestudier och källkritik blir allt viktigare inslag. Den tekniska utvecklingen har blivigt en del av samhället och skolan på ett sätt som är svårt att inte konstatera. Idag kan till och med läroplanen för de frivilliga skolformerna tolkas som att det ges utrymme för inslag av medier och populärkultur i undervisningssyfte.</p><p>Den genomgående attityden hos lärarna är positiv. Samtliga lärare uttrycker sig positivt kring att använda populärkultur och medier i undervisningen. Studiens resultat visar att flera lärare påpekar att det dock finns risker, dels att det kan bli för mycket inslag av populärkultur och medier, och dels problemet med kritisk granskning. Men samtliga lärare gärna använder sig av populärkultur och medier i sin undervisning om utrymme och möjlighet finns. De påpekar även att populärkultur och medier inte används för att det är just populärkultur, utan för att det är ett bra undervisningsmaterial.</p><p>Populärkulturen och medierna finns som komplement och hjälpmedel visar resultatet. Det är dessutom oundvikligt att inte ha med populärkultur och medier i någon form.</p><p>Populärkulturens och medieanvändandets roll i undervisningen präglas dock av den undervisande läraren. Förutom att använda populärkulturen och medier som komplement eller hjälpmedel, påpekas också att det finns ytterligare en fördel med att använda dem i undervisningssyfte. Den anledningen är att bidra med inslag i undervisningen där eleverna känner igen sig från den egna vardagsmiljön.</p><p>Av de fyra olika områdena som tas upp (TV, film, tidningar och Internet), är tidningar den del som diskuteras allra minst av lärarna i studien. Internet blir naturligt det mest vardagliga. TV och speciellt film ger starkast kopplingar till just begreppet populärkultur.</p></p><p> </p>

<p>Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.).</p><p>Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som <em>kreativ konst</em> utan gränser.</p>