No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ”en riktig karl”, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren. Intertextuella kopplingar till äldre verk samt moderna texter visar att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i populärkulturen.

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär. När detta breda urval gjorts fokuserades analysen de som innehöll mer framträdande män. Nästa steg i analysschemat analyserade de fysiska egenskaperna hos dessa manliga karaktärer. Miljön som männen i reklamfilmerna fanns i utgjorde den tredje nivån, och följdes upp med en analys av rekvisita som återfanns i reklamerna. Det femte och sjätte steget utgjordes av verbal- respektive ickeverbal kommunikation.</p><p>Studien visar att det finns en mängd olika förslag till hur en man bör vara och bete sig. Dock kan man inte se att det finns någon ny omdanande bild av mannen som vuxit fram som en motpol till den traditionella mansbilden. De mansbilder som syns är alla varianter av den traditionella framställningen av mannen. Dessa framställningar premierar fortfarande de traditionella egenskaper som tillskrivits mannen. I ett exempel där männen inte har många av de manligt traditionella egenskaperna stiger istället kvinnan in i rollen som man och genom henne syns den traditionella mannen. Även den till synes totala motpolen till den traditionella mannen, tönten, ger en tydlig bild av att han inte tillhör det ledande mansidealet. Trots att han är en motpol har han ändå blivit formad ur den referensram som är den traditionella mannen och det går att se på mannen som tönt som en symbolisk inversion.</p><p>Anledningen till dessa olika nyare varianter av maskulina framställningar diskuterar vi utifrån den homosexuella maskulinitetens påverkan på den traditionella maskuliniteten. Även feminismen har dragit sitt strå till stacken för att kunna få igenom de bilder av mannen som mer omsorgsfull.</p><p>Sammantaget går det att säga att denna studie visar att den traditionella mannen är långt ifrån död. Den lever i högsta grad fortfarande kvar som maskulinitetens ledande galjonsfigur.</p>

The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children’s culture influence everyday life in preschool?  We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds.  We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool. Respondents could see popular culture as positive for children's learning, because it makes learning meaningful and enjoyable for the children. But at the same time, they had difficulty relating to popular culture because of its commercialism, the strongly gender-coded roles that frequently occur and the status created around owning the products. We also observed a strong high culture that contrast with popular culture in preschool. High culture was linked to educators' own experiences and values, and to how instructive and useful cultural phenomenon were for the children. Popular culture needs to be connected with a clear learning objective for teachers to consider taking it into the preschool. During the investigation we discovered that teachers enjoy great power over what is brought into the preschool and over what is held out of children's reach. Children's influence over their own culture is limited in preschool. The most prominent aspect of the study was educators' own ambivalence towards popular culture.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur framställningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter förändras mellan det första och det sista avsnittet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen består av ett antal begrepp och teorier användbara för uppsatsens syfte. Analysen utgår från Johan Fornäs begrepp identitetsordningar och teorier om ”vi” och ”de andra”, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benämns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet. Analysens resultat kommer även att relateras till tidigare forskning om Sex and the City av Rosalind Gill och Kim Akass och Janet McCabe. Den genomförda analysen visar hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter i båda analyserade avsnitt konstrueras dels genom ett tema eller en struktur som är genomgående i avsnitten, och dels i relation till andra karaktärer. I det första avsnittet utgörs det övergripande temat av två olika inställningar till sex och relationer, en känslobefriad och en känslobetonad, och i det sista avsnittet är temat kärlek och ett känslomässigt uppvaknande förbundet med andra karaktärer i de fyra huvudkaraktärernas närhet. Inom ramen för dessa teman konstrueras även de olika identifikationsgemenskaper som de fyra karaktärerna är en del av, och den förändring av framställningen av karaktärernas identiteter som sker mellan det första och det sista avsnittet. De olika inställningar till sexuella relationer som karaktärernas identiteter konstrueras kring i det första avsnittet har i det sista avsnittet likriktats till en gemensam strävan efter kärlek och en traditionell relation mellan en man och en kvinna.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar. Genom närläsningar av sex avsnitt nås följande resultat: Generellt sett kan man inte säga att framställningen av kristna är uteslutande positiv eller negativ. Den är mångfacettered, vilket stämmer väl överens med TV-seriens postmoderna och ”livsåskådningsfragmentariska” natur. En vanligt förekommande stereotyp är protestantiska fundamentalister, som kan visa sig vara goda karaktärer eller charlataner.  Den katolska kyrkan framställs som en liberal kyrka vars främsta roll är terapeutisk och katolicismen framställs som den normativa, sansade och vanliga formen av kristendomen. The X-Files bryter mot en hel del stereotyper som förekommer i amerikansk film och TV. Trots att fundamentalisten har en framträdande roll så framställs den ofta i slutändan i en relativt positiv dager. Skräckfilmsstereotypen där katolska präster tampas med det övernaturliga bryter serien också mot, och låter protestantiska karaktärer ha dessa roller istället. The X-Files lyfter fram positiva och negativa aspekter hos såväl fundamentalism som mer liberal kristendom. Med det konstaterat så är slutsatsen ändå att den kristendomsform som får mest utrymme i serien är fundamentalistisk. / The X-Files is a television show that was produced between the years 1993-2002 . The series has gone down in history for capturing the zeitgeist of the 1990s with its postmodern distrust of authorities and its interest in new forms of spirituality. In several episodes, the main characters come in contact with the Christian religion. This thesis examines how different forms of Christianity were portrayed in The X-Files. The questions asked concerns the secondary characters that are featured individual episodes of the series and can be described as representations of different form of Christianity. Through close readings of six episodes the following results were discovered: Generally speaking, one cannot say that the portrayal of Christians is exclusively positive or negative. It is multifaceted, which is in line with postmodern nature of the show. A common stereotype is the Protestant fundamentalist, which can prove to be good characters as well as charlatans. The Catholic Church is portrayed as a liberal church whose primary role is therapeutic and Catholicism is presented as the normative form of Christianity. The X-Files contradict a lot of stereotypes that exist in American film and television. Although fundamentalists have a prominent role, they often end up as portrayed in a relatively positive way. The common horror stereotype where Catholic priests struggle with the supernatural, is also one with which the series break, and instead Protestant characters are given these roles. The X-Files highlight the positive and negative aspects of both fundamentalist and liberal Christianity. Even so the form of Christianity that gets the most screen time in the series is fundamentalist.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyseradestillsammans med mejlkonversationer samt artiklar i ämnet. Resultatet handlar om ansiktslöskommunikation, okunskap, svårigheter med att förstå varandras positioner, samt olika typerav makt.

The purpose of this thesis was to examine the ways in which the constructions of heterosexuality and gender in three Disney movies about princesses affect the power relations between men and women in the movies, and how discourses on gender and heterosexuality have changed over time. Research questions were: How do characters in the movies talk about gender and heterosexuality? How does the interplay between gender and heterosexuality affect the power relations between men and women in the movies? What are the likenesses and differences between movies from different time periods? Discourses were mapped out using a model based on Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s political theories. These discourses were then analyzed with a theoretical framework consisting of Yvonne Hirdman’s concept of gender system and gender contracts, Judith Butler’s view on the heterosexual matrix and an understanding of power relations based on Michel Foucault. Results showed that the construction of gender and heterosexuality are intimately connected, as the main character’s desire or lack of desire for the prince was central to the plot in all three movies. Results also indicate that the most recent film was the most subversive in terms of constructions of gender and heterosexuality. Power relations between men and women remained relatively stable through all three movies, since most expressions of opposition did not really challenge patriarchal norms.  My conclusion is that the development of gender portrayal in popular culture is going in the right direction, since women and girls now have access to a wider spectrum of gender expressions as exemplified in this study. But the lack of men venturing into areas and displaying behaviour traditionally associated with women suggests a reinforcement of a patriarchal structure where masculinity is viewed as preferable to femininity. This view is limiting men’s possibilities of expressing themselves, as well as downgrading women who express femininity.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan. Bilder målas upp av den objektifierade, passiva och underlägsna kvinnan och den överlägsna manliga beskyddaren. Teorierna som har använts i denna studie är Goffmans genusanalys från Gender Advertisements, Hirdmans stereotypa genuskontrakt, Butlers subversiva performativitet samt Connells hegemoniska maskulinitet. Metoden som har använts är semiologisk analys, där de denotativa och konnotativa analysverktygen är användbara för att studera TV-program. Sju stycken avsnitt av Gladiatorerna studerades och antecknades ner i detalj. Efter den semiologiska analysen tolkades och kodades datamaterialet utifrån de ovannämnda teorierna. Resultat och analysdelen redovisades utifrån teman som identifierades vid kodningen. Det framkom att Goffmans genusanalys var användbart för att belysa stereotypa framställningar av genus som förekom i programmet. Det förekom mönster av till synes uttänkta strategier från produktionens håll för att säkra det maskulina och betona det feminina. Ett överraskande resultat var att det förekom två kvinnliga karaktärer som uttrycker subversiv performativitet, en gränsöverskridande form av genus, samt att Connells hegemoniska maskulinitet förekom. Diskussionen fördes runt bilden av genus och Gladiatorernas roll i dess utveckling eller konservering. Förslag till framtida forskning identifierades.

<p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>