Vår erfarenhet är att många böcker som används i skolundervisningen för nybörjarläsaren känns föråldrade vad det gäller form, innehåll och layout. Vi anser att barnens första kontakt med läsning måste vara förknippat med något lustfyllt, och inte enbart vara ett verktyg för att ”knäcka läskoden”.Vårt syfte är att, med stöd utifrån teorier om barns textvärldar och vad som är lättläst, analysera fyra skönlitterära böcker för nybörjarläsaren. Utifrån detta har vi utformat följande frågor: Hur är språk och bild utformat? Hur behandlar innehållet identitet, etnicitet och genus? Tar innehållet hänsyn till barnens vardagsvärld och intressen?Vi har använt oss av kvalitativ innehållsanalys. Böckerna i vår analys är alla utgivna år 2015 och av fyra olika förlag. Det är en liten undersökning, men vi har försökt att få ett så brett och varierat urval som möjligt. Vid vårt val av titlar har vi utgått från några kriterier som vi anser vara speciellt intressanta att studera: vardagshändelser, populärkultur, genus, normer, mångfald samt språk- och bildaspekter. Men vi har även försökt spegla hur utgivningen av denna genre ser ut år 2015.Varje bok analyseras var för sig för att sedan följas av en generell analys och diskussion. I diskussionen utgår vi från våra forskningsfrågor och fördjupar vår analys ytterligare med stöd av teoridelen. Utifrån vårt resultat tycker vi oss se att förlagen har tagit intryck av barnens textvärldar i såväl illustrationer som i bokens handling. Intrycken kommer framförallt från populärkulturen. Vi ser även en större mångfald och att det finns böcker som utmanar rådande normer och som har ett vidgat genusbegrepp.Som förslag på framtida forskning tycker vi att det skulle vara värdefullt att studera vad yngre barn själva väljer att läsa och varför.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ”manliga sexualvanor”, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle. Andra elever irriterade sig över filmens föråldrade kvinnobild, eftersom de tyckte att den förmedlade gamla stereotyper och förväntningar på kvinnliga egenskaper, utseenden och beteenden. Eleverna fördjupade sig i diskussioner kring individens frihet och kring vikten av att själv välja livsstil, snarare än att de sökte politiska eller kollektiva lösningar på exempelvis ”kvinnofrågan”. En del av eleverna ansåg att kvinnofrågan handlar om att stå för sin person och inte för sitt kön och de menade att bortsett från en hel del stereotypiska drag så kunde de relatera till filmen.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer – men i varierande grad – och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning.Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning – på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media. Undersökningens resultat visar att rörliga bilder av många olika sorter förekommer i hög utsträckning i undervisningen. Det rörliga materialet används för att skapa en känsla och intresse för ämnet samt för att visualisera processer, skeenden och begrepp. Några av lärarna producerar också eget material som läggs upp på internet och på så sätt blir tillgängligt för eleverna även utanför lektionstiden. Man ställer samma kvalitetskrav på rörliga bilder som på läroboken, men rätt återgivning av fakta är inte alltid det viktigaste eftersom ”fel” historieskrivning i en spelfilm kan användas för att träna elevernas kritiska tänkande. Lärarna hyser ingen misstro mot populärkultur, snarare ser lärarna den som ett sätt att närma sig eleverna på deras egna villkor. Lärarna jobbar kritiskt med medier. Lärarna arbetar också för att visa olika perspektiv och uppmuntrar olika tolkningar vid diskussioner av rörliga bilder, men upplever att det många gånger finns en kulturell friställdhet hos eleverna som göra att de inte vill eller inte kan diskutera det de ser. Det samma gäller frågor om källkritik. Lärarna är själva noga med vilka avsändare som finns bakom det de visar. Lärarna upplever att deras elever besitter en viss mediekunnighet men att de ofta väljer att inte använda den i skolsammanhang.Lärarna visar ofta rörligt material som de själva redan äger eller som de hittar via internet. Ingen av lärarna verkar låna materialet från någon officiell mediecentral. Lärarna bryter många gånger mot upphovsrättslagen, men de visar inte någon medvetenhet kring det i intervjuerna. Om lagbrotten sker på grund av okunskap eller ett medvetet val framgår inte.På grund av det låga antalet intervjuade lärare kan inte studiens resultat göra några anspråk på generaliserbarhet. Den breda representationen av ämnen innebär dock att undersökningens resultat skulle kunna användas som underlag för vidare diskussioner kring exempelvis utformningen av ett övergripande mediepedagogiskt arbete på den berörda skolenheten.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll. Det framkom genom resultatet att moderna element, metoder och innehåll genomsyrar undervisningen i ungefär lika stor utsträckning som mer traditionellt, hantverksmässigt innehåll. Däremot visade sig en betydande, bristfällig koppling till vad som utgör en konventionell ungdomskultur. Resultat bidrog också med en djupare inblick i lärares syn på populärkulturella element i bildundervisningen, samt deras individuella förutsättningar att behandla ett sådant innehåll. Utifrån detta grundlades en uppsättning metodiska verktyg för bildpegagoger att vända sig till i ambitionen att berika undervisningen genom populär- och ungdomskultur. Slutligen fastställer arbetet att ungdomskulturella element används i bristande utsträckning i bildämnet samt att dess potential som läromedel och engagemangshöjare borde nyttjas bättre i senmodern tid.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar. Studien visar att det finns ett antal faktorer som lärarna och eleverna tänker på när det gäller val av film. En generell tendens i resonemangen är att filmen måste ha ett syfte och passa in i ett sammanhang. Sedan betonar särskilt eleverna att filmen måste engagera genom en tydlig handling och ett tydligt budskap. En medvetenhet om styrdokumenten är också tydlig och lärarna resonerar utifrån dessa. Studien visar även att det finns en tendens att sätta filmen i relation till skönlitteratur, vilket syns i resonemangen kring filmens funktion. De funktioner som inte sätts i förhållande till skönlitteratur är inspirerande och aktiverande, jämförande, illustrerande och informerande samt kompletterande och varierande. Funktonerna film i underhållande syfte men också film som självständigt objekt sätts dock inte i förhållande till skönlitteratur. En slutsats är att filmen skulle kunna ha nästan lika stor inlärningspotential som skönlitteratur men att det beror på hur den bearbetas. En annan slutsats är att arbete med filmens form inte prioriteras lika högt bland eleverna som bland lärarna och skulle väljas bort p.g.a. tidsbrist.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares tankar kring pedagogiska dataspel i svenskundervisningen. Vi vill undersöka hur verksamma lärare använder sig av pedagogiska dataspel i undervisningen samt hur dataspelen är utformade. Vi har sett att flera lärare har en positiv syn till användningen av pedagogiska dataspel. För att ta reda på hur och varför lärare använder sig av pedagogiska dataspel kommer vi att intervjua fyra lärare. Vi vill även få en syn på elevernas samspel via pedagogiska dataspel och kommer därför även att genomföra klassrumsobservationer. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod som innehåller semistrukturerade intervjuer och observationer. Med hjälp av insamlad data och teoretiska utgångspunkter har vi analyserat vårt material och resultat. Vårt resultat visade att användningen av pedagogiska dataspel i svenskundervisningen är positiv och motiverande men att det ofta förekommer komplikationer som till exempel att nätverket inte räcker till och inte fungerar. Detta gör att många lärare avstår från att använda sig av pedagogiska dataspel i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate teachers' thoughts on the use of pedagogical computer games in the Swedish education. We want to examine how effective teachers use these computer games as part of their teaching, and how the computer games are designed. We have seen that several teachers have a positive attitude towards the use of educational computer games. To find out how and why teachers use the computer games, we will interview the four teachers. We also want to get a view of students' interaction with educational computer games and will also conduct classroom observations. To get answers to our questions, we have used a qualitative approach that includes semi-structured interviews and observations. Using the collected data and theoretical points, we have analyzed our material and the results. Our results showed that the use of pedagodical computer games in the Swedish education is positive and motivating, but it often occur complications such as the internet capacity not being wide enough or it is not sufficient. This means that many teachers refrain from making use of pedagogical computer games in education.

Denna studie jämför hur fans och fankulturerna kring Twilight-filmerna respektive Sagan om ringen-filmerna skildrats i svensk media under de år filmerna var aktuella på bio och omskrevs som mest. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har undersökt i vilken utsträckning fankulturerna omskrevs i media, vilka aktörer som kommer till tals i artiklarna och om fansen och filmernas påverkan på dessa skildras övervägande positivt eller negativt. Den kvalitativa delen ämnar att genom massmedieretorisk textanalys jämföra hur fansen och de två fankulturerna gestaltats i artiklarna, samt om det finns någon skillnad med avseende på hur kvinnliga och manliga fans gestaltas. Det teoretiska ramverket består av gestaltningsteori, genusrepresentationer i media, moralpaniksteori och sociologiska perspektiv på stereotypisering. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att Twilight-fans omskrevs lite mer i media utefter de sökord som användes. Den visar även att fans av bägge filmserier oftare skildrades positivt än negativt, men att Sagan om ringen-filmernas påverkan på fansen skildrades övervägande positivt medan skildringen av Twilight-filmernas påverkan var mer nyanserad och omdiskuterad. Det framkom dessutom att fans av Sagan om ringen kom till tals oftare i artiklarna än fans av Twilight. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visar att fansen och fankulturen för bägge filmserier gestaltades övervägande positivt – ett resultat som skiljer sig från den tidigare forskningen om dessa fankulturers porträttering media. Vidare visar den kvantitativa och kvalitativa undersökningen tillsammans att viss skillnad finns i hur de kvinnligt kodade Twilight-fansen gestaltas jämfört med den mer manligt förknippade fankulturen kring Sagan om ringen.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar: Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in? Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek? Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek? Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga. För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska. Generellt fokuserar man mer på vad som skall köpas in än vad som undviks vid inköp. Biblioteken undviker om möjligt att påbörja inköp av långa serier men fortsätter köpa in dessa om de påbörjats. Man anpassar gärna sina inköp av manga efter förekomsten av färdiga katalogposter och katalogiserar inte mangan internt. Exponeringen av manga har minskat på senare år och 88% av respondenterna ser att det kanske behövs eller behövs mer exponering av mangan idag. Mangan placerades på biblioteken i nära anslutning till ungdomslitteratur men utan inbördes ordning. Fältstudierna bekräftade den svenska mangans målgrupper enligt Strömberg (2007 s.68). Ingen klar skillnad kunde ses emellan inköp, katalogisering och exponering av manga i en jämförelse mellan folkbibliotek och integrerade skol- och folkbibliotek, skillnaderna är sannolikt mer knutna till bibliotekens storlek och aktivitetsnivå. Undersökningen avslutas med nya förslag för inköp i form av en prenumerationstjänst ifrån Comixology, förslag för märkning av manga i två målgrupper (barn/ungdom) samt hänvisning till vidare ökad kunskap om manga som läsfrämjande medie i stil med västerländska tecknade serier.

This essay aims to do a discourse analysis of two versions of the tv-series She-Ra. One version from 1985 and one from 2018. Furthermore its purpose is to compare the different versions and see what has changed and what hasn't. This will be done based on three questions with focus on the main character. The questions will be about visualty, sexuality and femininity. The series will also be discussed in relations to theory about representation, the heterosexual matrix and femininity. Additionally it will also take on the subject of the damsel in distress and the animated women.