Hur historia brukas är i min mening idag ett viktigt fält att undersöka. Vi lever i en allt mer sammankopplad värld med internet och sociala medier. Källkritik har genom detta blivit ett brinnande ämne. Dels beror det på spridandet av falska nyheter, men även att skolans nya läroplaner understryker vikten av att undervisa elever i att ha ett kritiskt tänkande mot källor. Här kommer även historiebruket in. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka bruket av historia i relation till den svenska drottningen Kristina (1626-1689), en starkt omtalad monark ur den svenska historien som regerade över Sverige 1644-1654. Materialet som används i studien är allt från film, teater, pjäs, minnesmärken, nyhetsartiklar, läromedel och biografier. Utifrån detta material och den teoretiska grunden som är skapad av den tyske historikern Jörn Rüsen, sedermera omarbetad av den svenska historikern Anders Dybelius, undersöks det hur Kristina har använts främst från starten av 1900-talet till 2017 med hjälp av kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur. Genom analys av materialet så ser man en tydlig utveckling med bruket kring Kristinas minne och som symbolgestalt, uppdrag ändras och nya ges beroende på vilken riktning samhället tar. Under 1900-talet och även innan det, så beskrivs hon oftast kortfattat i läroböckerna. Det är få resta minnesmärken efter henne i Sverige, där Rom och den katolska kyrkan har uppemot lika mycket. Under det tidigare 1900-talet försökte många hitta en mer biologisk förklaring till hennes sociala beteende och ovilja att gifta sig. När man anländer till 2000-talet har det ändrats. Med intåg av jämlikhet och jämställdhet i det moderna samhället började Kristina ses i ett annat ljus. Olika delgrupper har börjat symbolisera henne som en person vars liv drabbades hårt av att hon behandlades och uppfostrades till en man. En kvinna som kämpade mot dåtidens patriarkat och en kvinna som ville hitta och gå sin egen väg i livet.

Denna uppsats spårar Joseph Campbells (1949) monomytiska modell genom ONEs webbaserade manga Onepunch-man (2009), för att undersöka hur väl verket förhåller sig till monomyten. Bakgrund: Monomyten är ett koncept som är lånat från komparativ religion/mytologi, och myntades av mytologen Joseph Campbell i The Hero with a Thousand Faces (1949). Campbell menar att alla myter följer en förbestämd modell, bestående av tre akter och 17 steg. Den monomytiska modellen har länge genomsyrat populärkultur, och efter gestaltningar i bland annat film och spel, är manga och Onepunch-man (ONE, 2009) nästa steg. Syfte: Forskningens syfte är att analysera Onepunch-man (ONE, 2009) från ett monomytiskt perspektiv, och utforska hur väl verket förhåller sig till de två första akterna av Campbells (1949) teori. Metod: Uppsatsens syfte besvaras genom att tillämpa en komparativ närläsning av ONEs serie. Resultat: Min forskning fastställer att samtliga steg av monomytens två första akter gestaltas i Onepunch-man (ONE, 2009). Uppsatsen bevisar dessutom att ONEs verk fungerar som en modern manifestation av monomytens två första akter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kristusgestaltningskaraktärer i de mest populäraHollywoodfilmerna med flest biobesökare i Sverige under 2018–2019. Uppsatsens besvararfrågor om vilka Jesus egenskaper gestaltas hos protagonisterna i de valda filmerna och på vilkasätt filmernas narrativ relaterar med kristologi. Frågeställningarna besvaras genomkaraktärsanalys av protagonisterna och dess jämförelse med Lloyd Baughs kriterier förkristusgestalt och Tomas Axelson forskning kring ämnet kristusgestaltning. Analysen visar attalla de valda filmerna relaterar till Jesus liv och Kristus egenskaper representeras hos derasprotagonister på olika sätt och beroende på den fiktionella världen och filmens genre. Dettamedför att egenskaper betonas och beskrivs på olika sätt, vilket utskiljer egenskapernasrepresentation båda i kvalitet och kvantitet. Filmerna har valts utifrån dess popularitet i Sverigeoch baseras på Svenska Filminstitutets statisk under 2018–2019. Utifrån statistiken valdesföljande filmer: Lejonkungen (2019), Avengers: Endgame (2019), Star Wars: The Rise ofSkywalker (2019) och Joker (2019).

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare arbetar med vardagsnära texter i tidig läs- och skrivutveckling. För att besvara vår frågeställning har vi tagit hjälp av tidigare forskning samt litteratur för att åstadkomma förståelse och bakgrund för hur läs- och skrivinlärning numera beskrivs som läs- och skrivutveckling med hänsyn till de texter och den populärkultur som eleverna växer upp med. Eftersom de grundläggande färdigheterna inom läsning och skrivning bör ske i en kontext, blir det sociokulturella perspektivet en teori att koppla till vår studie. Detta är en kvalitativ studie där vi har samlat in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer i personligt möte med fyra lärare som är verksamma inom årskurserna F-3. Studiens resultat visar att de lärare som deltagit i studien har kopplat textens innehåll till vardagliga sammanhang som gör att elever kan känna igen sig. Däremot framkommer en avsaknad av vardagsnära texter med populärkulturella inslag vilket visar sig få otillräckligt utrymme i den tidiga läs och skrivutvecklingen. Utifrån våra slutsatser diskuterar vi hur vidare forskning kan bedrivas.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om populärkulturens plats i förskolan genom att synliggöra och diskutera vad sex förskollärare uttrycker om populärkultur. Tidigare forskning visar att populärkulturen ej får ta särskilt stor plats inom förskolan, framför allt då populärkultur problematiseras och det finns en strävan efter den så kallade finkulturen inom förskolan. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare om populärkulturens plats på förskolan. Studiens resultat har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus begrepp habitus och symboliskt kapital samt Nordin-Hultmans begrepp subjektskapande. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika kunskaper och intressen för populärkultur. Många av förskollärarna problematiserar aspekter av populärkulturen som våld, genus och mångfald, statussymboler, samt beskriver förskolan som ett komplement till hemmet. Alla sex förskollärare beskriver möjligheter med att använda sig av populärkulturen som ett verktyg i förskolan, dels som ett sätt att locka till annat lärande, ge barnen inflytande, dels skapa en trygghet. I analysen beskrivs hur resultatet kan förstås utifrån begreppen habitus, symboliskt kapital och subjektskapande.

No description available.

The aim of this research paper is to analyze what kind of religious ideology the Heavy Metal band GHOST conveys through a ritualized live performance and through a mythologizing of the band. As previous research has concluded, the Heavy Metal genre acts as a tool to construct identities, it is thus interesting to investigate what the music conveys to its listeners. The Heavy Metal genre is also known for their use of religious themes and symbols which makes it a relevant research object in religious studies.  The methodological framework of this research is based on a qualitative method that analyzes three different full concert videos of the band GHOST and the band’s official YouTube-channel which they use to narrate their mythical story.  Based on the findings of this inquiry it can be concluded that the band conveys an ideology that leans heavily on Christian imagery by turning the Christian doctrine upside down and articulate an anti-Christian satanism.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur våld som skildras i film kan laddas med olika grader av realism och fiktion genom olika teman, tekniker och dramaturgi m.m. Den avser att undersöka hur dessa laddningar påverkar hur vi som mottagare uppfattar våldsskildringar, vad vi läser ut av dem och hur relationen mellan realism och icke-realism kan förstärka våra upplevelser av våldet.Genom att analysera skräckfilmerna Suspiria (1977) regisserad av Dario Argento och Day of the Dead (1985) av George A. Romero får vi en inblick i hur våldsskildringar inom skräckfilmsgenren kan ta olika former och påverkas av kontexten. Filmerna representerar viktiga verk av två av sin tids mest framstående regissörer inom genren och har sedan de släpptes levt vidare som kulturella avtryck inom den västerländska populärkulturen.Metoden består av kvalitativa analyser där filmernas handling presenteras för att ge en förståelse förde sammanhang som omgärdar de utvalda våldsskildringarna som lyfts fram. Därefter tolkas våldsskildringarna och deras kontext med stöd i semiotisk teori utifrån en tänkt tittares perspektiv. I analysen diskuteras hur narratologiska och tekniska tillvägagångssätt, material och miljöer kan påverka hur en tittare uppfattar våldet som mer eller mindre realistiskt/icke-realistiskt.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.

I denna studie utreder jag om hur branded content mottas av målgruppen för digitala tidskrifter inom populärkultur genom en framträdande teknik in webb-personalisering, hyper-personalisering. Målgruppen för denna studie är unga opinionsbildare som konsumerar innehåll från digitala tidskrifter som exempelvis Nöjesguiden. Branded content, sponsrat innehåll, är innehåll som skapas för att ett varumärke skall förknippas med en kreatörs målgrupp. Alltså kan ett varumärke be Nöjesguiden skapa redaktionellt innehåll som bör tilltala målgruppen för den digitala tidskriften, och på så sätt skall målgruppen få en ny uppfattning eller fortsatt positiv syn på varumärket. Hyperpersonalisering är en teknik som appliceras för att kunna rikta innehåll, tjänster eller produkter mot individer inom en målgrupp med träffsäker relevans. Tekniken kräver en stor mängd insamlad social data och det blir därför intressant att föra en diskussion kring hur målgruppen reagerar på att man kan genomföra en sådan enorm insamling av data. Även en etisk diskussion kring tekniken förs i rapporten. För kunna besvara om mottagligheten för branded content genom hyper-personalisering är god eller ej genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkät och en kvalitativ studie med ett användarexperiment. Enkäten besvarades av 87 personer från målgruppen och fyra personer från målgruppen fick vara med och uppleva användarexperimentet. Valet att genomföra ett flertal metoder grundar sig i att kunna ha möjlighet till en bred diskussion kring problemformuleringen. / In this study I am investigating how branded content is received by the target audience for digital periodicals in popular culture through a prominent technology in web personalization, hyper-personalization. The target group for this study is young opinion builders who consume content from digital periodicals such as “Nöjesguiden”. Branded content is content that is created for a brand to be associated with a creator’s audience. Thus, a brand might ask “Nöjesguiden” to create editorial content that should appeal the target audience for the digital magazine and so should the target audience get a new impression or a continued positive view of the brand. Hyper-personalization is a technology applied to target content, services or products to individuals within a target audience with accurate relevance. The technology requires a large amount of collected social data and it will therefore be interesting to conduct a discussion on how the target group reacts to that you can implement such an enormous collection of data. An ethical discussion about the technology is held in the report. In order to answer the susceptibility of branded content through hyper-personalization is good or not, a quantitative study in the form of a survey and a qualitative study with a user experiment was conducted. 87 people answered the survey from the target group and four people from the target group were taking part of the user experience. The choice of having a multiple number of methods was fundamental for having a broad discussion about the issue.