Hur använder sig Paulus av dopet i sin argumentation och vad är dopets funktion i Romarbrevet 5:12-6:14? Jag delade in Romarbrevet 5:12-6:14 i mindre delar för att kunna göra mindre analyser av Paulus argumentation. Genom att fokusera på hur Paulus argumenterar, och ta fasta på nyckeltermer kunde jag se vad som var Paulus påståenden och hur han argumenterar för dessa. Genom argumentationsanalysen har jag kommit fram till följande: Att Paulus använder sig av dopet som ett redskap för att värja sig emot anklagelser, faktiska eller påhittade som en del av retoriken i argumentationen. Dessa anklagelser som han tänkte skulle kunna uppstå från Rom 5:20, att där synden växte flödade nåden. Han tänkte sig att det skulle kunna tolkas som att de kristna inte behövde leva moraliskt. Men det är inte vad han menade, han menade att Kristus är ett friköpande från synd, att det sker genom dopet. Dopet som Paulus här menar är ett dop in i Kristus död, och att de begravts tillsammans med Kristus i dopet. Det som Paulus verkar försvara sig emot, är att de tycks finnas de som tyckte att han predikade billig nåd. Men att dö i dopet var också i en viss mening att uppstå, inte att uppstå som Kristus, utan uppstå till ett förnyat liv. Att de kristna ska vandra i ett förnyat liv, menade Paulus var att leva på ett nytt sätt där synden inte härskade i deras liv, utan där nåden ska härska. Det är frågan om en moralisk aspekt, de ska inte fortsätta leva i synd, de har dött från den. Det förnyade livet som de ska vandra i, är ett liv som inte är präglat av synd. De kristna uppmanas av Paulus att låta Gud brukar deras lemmar för rättfärdigheten och inte låta synden härska över deras dödliga kropp.           Precis som synden kom in i världen genom en människas överträdelse, så friköper dopet från synden, detta genom att de döpta dör i dopet med hänseende på synden. Detta kan ske genom en människas rättfärdiga handling, på samma sätt som en människas handling ledde till synd och död. Det som Paulus använder dopet för i denna kontext, är att visa på den gemenskap den döpta får med Kristus. En gemenskap som delar hans död, en död som var bort från synden. Paulus använder sig bara av dopet i 6:3-4, som en del av hans argumentation i vad som skulle kunna ses som rättfärdiggörelse av tro genom dopet. Att det är genom dopet som det sker, visar sig ganska tydligt då Paulus använder sig av formulering ἐβαπτίσθημεν εἰς Χριστὸν Ἰησοῦν εἰς τὸν θάνατον αὐτοῦ ἐβαπτίσθημεν, att de som har blivit döpta in i Kristus Jesus, har blivit döpta in i hans död. Paulus argumenterar för att gemenskapen de får tillsammans med Kristus är genom dopet, dopet är funktionen som gör att de delar hans död och får ett förnyat liv, som ska präglas av moral. Men det är också en gemenskap i eskatologisk mening, att de ska uppstå från de döda. Dopet blir som en länk mellan synd och rättfärdighet, där Adam står för synden och Kristus för rättfärdigheten, genom en människas överträdelse kom synden som människan får dela, men genom en människans rättfärdiga handling, får människan ett frikännande och evigt liv genom dopet.

This thesis "Comparison of selected catechist tools in connection with the sacrament of Confirmation" compares selected catechist books regarding the criteria related to theological, anthropological and catechist themes. The first part presents theological themes - it includes the form and quality of informing about the Holy Spirit and its demonstration in the Old and New Testament, as well as liturgical demonstration of the Church in connection with the Holy Spirit and the dimension of symbols. Further it covers the relation of the Holy Trinity to the sacraments and the close relation of the initiation sacraments with its effect on the receiver. It also deals with the position of catechism in relation to evangelisation and the fact how its structure reflects the catechumen's faith. The second part describes anthropological themes - it focuses on the natural behaviour of the humans, their relation to rituals, on the process of maturing and the importance of a community in the life of a human being from the point of view of faith and religious experience. In the third part we compare the contents and the tasks of the catechisms in the selected catechist tools. Upon an analysis and description of the individual catechist tools, the thesis concludes with an evaluation of the development of the approach towards...

The Thesis "Widow in the mystery of the Church" deals with the theme of widowhood. First part of the Thesis introduces its sources, starting with a brief summary of information from the Bible, the Old Testament and the New Testament, continuing with topic-related works of church fathers and closing with an examination of church documents. Two life dispositions, which are recommended to widows, themselves present based on the above mentioned sources. Firstly a new marriage, which is recommended to young women, and secondly this is devoted way of life. Second part of Thesis deals with the fundamental choice a widow has to make and explores widowhood as a life disposition. It looks closely at various stages of said choice and explores various factors, which influence its formation. The Thesis shows, that within the fundamental choice a free decision is always included. Important factors in the decision-making process include interacted helping grace, love and rewards. Among significant aspects of a widow's inner life are asceticism, sacrifice, chastity and prayer. The Thesis closes with marriage and devotion.

This dissertation presents current concepts of protestant Christology, primarily based on how contemporary German theologians Christian Danz and Jens Schröter formulate their Christological theses. The first two parts of the thesis present the Christological concepts of both theologians. The presentation of the two conceptions follows their distinctive character and is not primarily structured for direct comparison. The work thus also covers aspects of the two theologians that are difficult to compare. The third part of the thesis is devoted to a critical comparison of the presented Christological conceptions. The comparison highlights specific moments in both theologians, their possible contradictions, and, at times, surprising agreements. The thesis does not conclude only by stating the partial differences of the Christological conceptions but attempts to formulate some current Christological trends in a more general way. Finally, the thesis concludes with the formulation of theses that could guide the author's Christological conception.

This essay aims to investigate the contemporary context in which Bibelns lära om Kristus, authored by Viktor Rydberg in 1862, was written and received. By claiming the human nature of Christ, he evoked massive response. By performing a literal study, I have examined the 19th century society in Sweden; infrastructural alteration, the origin and spread of popular movements such as revivalism, liberalism and Enlightenment, to inquire in what way (if at all) Rydberg is to be considered influenced by their conceptions. The essay emanates from the assumption that the Lutheran reformation in the late 19th century experienced a revival in Sweden. This revival is to be called the new reformation. In my result and reflection, I have come to the conclusion that Viktor Rydberg did not in fact criticize his contemporary church to annihilate it. He was, apart from inspired by the liberal thought of individual, religious and political freedom, simply trying to alter it. The cause for his success is in this essay claimed to be three: the fact that he was the “perfect combination” of radical theology and political liberalism; that he played the role as a spiritual guide; and finally, that he, in the light of his earlier authorship, was by the Swedish nation perceived as a trustworthy authority.

Abstract Purpose: In this essay a limited and specific selection of poems by the Swedish poet Nils Ferlin, has been analyzed in order to find various images of Christ. By using these images of Christ, a possible Christology within the poems by Ferlin, will then be elucidated, a so called Ferlinian Christology. The theoretical perspective used in the analysis is one of high versus low Christology i.e. whether the emphasis is focused on Christ as divine, or Christ as human. Method: The used method is hermeneutic, and the chosen poems have been ascribed autonomy in order to verify their message, rather than the message of the author. The poems have been read and analyzed with a text oriented focus. Result: The result of this study is that a various number of images of Christ can be found within the selected poems by Ferlin. In some poems the image of Christ is described by the views of others; persons in the immediate surroundings of Jesus, or first-hand witnesses to the events of the Gospels. Some images show Christ as an explored tool in the hands of dogmatic structures, where the death of atonement on the Cross is problematized, along with people’s misuse of the death of atonement as a free pass to heaven, instead of taking responsibility of their own sins. Other images of Christ in the poems are more positive; showing Jesus as an inspiration, a beacon and a compass of morality. The most striking image, however, is the one of Christ as someone who places mercy above all. Conclusion: A Ferlinian Christology can be seen primarily as low Christology since it is putting the emphasis on the humanity of Christ, and partly problematizing the divinity of Christ. A Ferlinian Christology emphasize the living Christ and the Christ one finds in the Gospels. The Christ found in the dogmas is not showing the truth. The Christ living and acting in the interest of the weak and marginalized people, is the one who ought to be seen upon with respect and as a beacon of morality and truth. Key words: poetry, Christology, Christ, hermeneutics, Ferlin

No description available.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

Thesis (D. Miss.)--Concordia Theological Seminary, Ft. Wayne, 1997. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 333-346) and indexes.

This essay has the title ”Melchizedek and Christ: Melchizedek in 11Q13 compared to Melchizedek and Christ in the Letter to the Hebrews. The aim is to investigate if Melchizedek in 11Q13 has been an intertext to Melchizedek or to Christ in Hebrews. The conclusion is that perhaps the author of Hebrews knew about 11Q13, but it does not seems like that. When the author writes about Melchizedek, the text from Gen 14:18-20 is the most important intertext, and when Jesus is the subject Psalms 110:1, 4 is the main intertext.