The aim of this paper is to study whether the way directioners (One Direction fans) on Twitter express self-understandings denote fandom as a sacred experience. For this purpose, the data was analyzed in relation to Nicholas Jay Demerath III typology of the varieties of the sacred experience. The method used was discursive psychology. The data was analyzed by how the fans draw the line between “us” and “them”, when expressing their self-understandings and their position in relation to others.   Five themes were identified: (1) positioning and demarcation for membership, (2) group identity, (3) conflict, (4) the norms for behavior, opinions and language and (5) the group’s role and function. The directioners were using three interpretative repertoires; the One Direction fandom as identity, lifestyle and therapy.   The conclusion when analyzing the data in relation to Demeraths typology was that directioners expressed notions of the One Direction fandom as a sacred experience in an integrative manner, that is, being a “directioner” was described as marginal and confirmatory.  This suggests that the One Direction fandom consists of people that are outside the mainstream who are brought in to a social unit by joining the fandom. The data also contradicts this; the high demands for directioners to be active on Twitter can create an unsafe community.   Being in the One Direction fandom can be a possible source for a sacred experience as experienced consequences since it has given the fans identity, improved their lives and helped them escape reality. The experience of the sacred varies depending on the devotion of the fans.

Titel: "Fighting Freakin’ Voldemort" – En kvalitativ studie om hur The Harry Potter Alliance kommunicerar med sin målgrupp Författare: Louise Åslund och Magdalena Nyberg   Kurs, termin och år: Medie- och Kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats. HT13 Handledare: Elisabet Ljungberg   Antal ord: 18 188   Problemformulering och syfte: Den här studien behandlar temat fanaktivism ur ett organisationsperspektiv och undersöker hur The Harry Potter Alliance (HPA) genom att anspela på gemensamma intressen väcker ett samhällspolitiskt intresse och engagemang hos sina anhängare. I och med detta berör uppsatsen ämnen som kan komma att ha betydelse för hur framtidens kommunikatörer skapar och bevarar trovärdiga och starka relationer med sina målgrupper i ett globaliserat, digitalt och nöjesorienterat samhälle. Studiens syfte är att undersöka hur HPA arbetar med relationsskapande och mobiliserande kommunikation i sina kanaler på Youtube och Facebook.   Metod och material: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa textanalyser av HPA:s Facebookinlägg och Youtubevideor från åren 2010 och 2013. Urvalet skedde inom ett par på förhand identifierade icke uteslutande kategorier av kommunikation som vi ansåg täckte in alla olika typer av kommunikation (exempelvis citat, vlog, kampanjinformation, aktuellt tema, hänvisning till övriga sociala medier, samhällsinformation, samarbete med kändisar och kampanjinformation).   Huvudresultat: Resultatet av studien är att HPA:s kommunikation är målgruppsanpassad och ständigt cirkulerar kring ett gemensamt intresse för populärkultur och samhällsengagemang. Aktivismen HPA praktiserar och deltar i hanterar de ungas brist på politiskt engagemang och visar andra sätt att engagera sig än genom de parlamentariska partiernas ungdomsförbund. I den kommunikation där syftet är att bygga relationer snarare än att mobilisera fokuserar HPA på ämnen som ligger målgruppen nära, vare sig det är fiktion, innehållsvärld eller ett aktuellt tema. I mobiliserande syften anpassas kommunikationen efter samhällsproblemets grad av abstraktion (behov av förklaring) och organisationens planerade inblandning (kampanj eller bara upplysning). Ju mer förståelse och engagemang som krävs kring en fråga, desto viktigare verkar det vara för HPA att använda populärkultur för att förklara och engagera.     Nyckelord: Aktivism, fanaktivism, nördar, fans, The Harry Potter Alliance, HPA, fiktion, målgruppsanpassad kommunikation, mobilisering, populärkultur.

The aim of this study is to examine the image of Judas Iscariot in popular culture with the help of two movies, The Last Temptation of Christ and Son of God. This study is based on a film analysis where a characterization is in focus. The method has also chosen to include intertextuality. This is because it is relevant to show how writers and filmmakers used the previous materials to create their own versions. Survey theory was based on a mediatisation-theory. This theory holds that the media's influence increases, so that now they can influence what religious beliefs people should have by viewing the version they want on TV. The surveys were done by transcribing parts of the movies, and describe what the character used for body language, how he looked and how he spoke. The study shows that both films chose to portray Judas in completely different ways. One chose to give a more biblical version of Judas, while the other created an alternative image. It was clear to see influences from past stories about Judas and especially the Bible, but also the Gospel of Judas. The results also show that both films chose to portray their version of Judas. This may be in relation to mediatisation creating different images of Judas with the viewers, and then also create new perceptions of him.

The purpose of the study is to investigate educators’ attitudes and didactic positions on popular culture as a form and a means of children’s learning in preschool. The questions posed in the study are:  How do the educators define popular culture, which examples of popular culture do the educators give?  How do the educators describe the spoken and unspoken rules and positions regarding popular culture in preschool practice?  What are the risks and benefits when including popular culture in preschool, according to the educators? In this qualitative study four educators from different preschools have been interviewed. The preschools take as a starting point different educational philosofies. The study is based on Vygotsky’s sociocultural perspective in which children learn through interaction with others. The result of the study shows that popular culture is difficult to define. The educators give examples of cultural activities, games and toys. Popular culture is part of preschool and is made evident through children´s play. All educators show both positive and negative attitudes toward popular culture. It is considered positive when it is inherent in children’s interests and culture. On the other hand it is considered negative because of the possible bad influence on children or because of the risk of taking too much space in the children’s activities. All preschools had restrictions on popular culture in one way or another and the biggest differences can be found between the Waldorf preschool and the Reggio Emilia preschool.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen.   Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel. Utställningens makt, Klädedräktens makt, Museets makt och sist men inte minst Uttryckets makt. Vardera kapitel behandlar makt ur olika perspektiv, både ur museets intentioner, museiverksamhetens utveckling, kläders kommunikativa egenskaper och uttrycksmedels inverkan på besökarna. Detta gör jag med hjälp av deltagande fältarbete och med föreställningsanalys. Modevetenskap och museivetenskap fördjupar förståelsen för den specifika utställningens komplement. Tillsammans kompletterar kapitlen varandra och skapar en fördjupad helhet av utställningen. Uppsatsen diskuterar hur ett museum och deras utställningsverksamhet är iscensatt kunskap. I mitt avslutande kapitel Livrustkammaren har bytt kostym kommenterar jag den utvecklingen som jag noterat på Livrustkammaren samt vilket symboliskt roll Maktspel har i den utvecklingen. De fyra rummen som utställningen består av symboliserar i mitt slutresultat hur makten inom museiväsendet succesivt förflyttats från museets kunskap till att inkludera besökarna och tolkningar. / The thesis focus on the exhibition Power Games presented at the Royal Armoury in Stockholm during 14th of March 2014 until 5th of January 2015. It involves the practice of history in popular culture. The exhibition incorporates stories of Swedish Renaissance with the English Elizabethan period along with Shekhar Kapur's films about Elizabeth I as well as the dramatic fictional continent of Westeros in HBO's TV series Game of Thrones. The intention of Power games is for the visitor to question the usage of history as well as emphasizing dramatic elements within history. I´ve taken an interest in the different power plays within the exhibition. The thesis discusses museums and exhibitions ways of staging knowledge. My intention is to investigate the elements of this staging.   The thesis is divided into four main thematic chapters: The power of exhibition, The power of costume, The power of museums and The power of expression. The aim with this thesis is to take a closer look at these specific contexts from a different angle and combine them by applying fashion studies, fieldwork and performance analysis. In my final chapter The changed costume of the Royal Armoury I comment on the accentuated development and the symbolic role that Power games have in this progress. The four rooms of the exhibition represent a new way of staging within museums. The power has gradually shifted from only involving objects and knowledge of the museum to including a narrative of visitors and different interpretations of history. The Royal Armoury has challenged old conventions of museum and started to question their power position.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares tal om skapande på fritidshem och hur skapandet används.   Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vilka diskursiva konstruktioner uttrycker lärarna i fritidshemmet kring skapande?   I studien används en kvalitativ metod genom fokusgruppsamtal med lärare i fritidshem. Samtalet har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer det att skapande är ett brett och mångfacetterat begrepp. Skapande syftar inte nödvändigtvis till att endast skapa något med händerna. I studiens resultat framkommer fyra diskursiva konstruktioner av diskurser kring skapande: elevers intresse, skapande i samspel, från produkt till process och fritidstänket.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de använder sig av populärkultur i förskolan och hur de förhåller sig till den. Studiens frågeställningar berör förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt med populärkultur i arbete med barnen. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med populärkultur, utifrån den fenomenologiska teorin som synliggör människors föreställningar, tankar och åsikter. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av empiri har utgått från fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förskollärarna upplever populärkulturen både som en resurs och som ett hinder i verksamheten. Förskollärarnas värderingar och normer av populärkulturen påverkar vilken populärkultur som väljs att arbeta med i förskolan samt hur den ska användas. Genom öppna diskussioner tillsammans med barn och kollegor synliggörs normer och värderingar om populärkulturella artefakter. I diskussion och kommunikation kring dessa artefakter möjliggör lärande situationer för både barn och vuxna där populärkulturen skapar en gemensam faktor mellan alla parter. Vår förhoppning med studien är att bidra till forskning om populärkulturens inverkan och position i förskolan. Vi hoppas även att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får en större medvetenhet och förståelse för arbetet med populärkultur samt hur egna normer kan påverka arbetet med detta fenomen i verksamheten.

Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen. Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen. Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen. De argument som använts för att tala om populärkultur var emellertid lättare att kategorisera, särskilt under 80-talet då de argument som var riktade mot populärkultur ofta följde en tydlig mall, den så kallade mediepanikens. I motsats till detta gick det att se en antydan till att de som försvarade populärkulturen i större utsträckning använde sig av forskning och undersökningar för att underbygga sina åsikter.

Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för. Vidare utforskar vi det språk som används i livsstilsmagasinen och vilket värde livsstilsmagasin skulle kunna ha i svenskundervisningen. Metod: Metoden som använts är Foucaultinspirerad diskursanalys som tillämpats på ett antal livsstilsmagasin. Vi stöder oss främst på teorier om populärkultur och genusteori. De livsstilsmagasin som valdes ut till studien är de som läses mest av ungdomar i 13-19 års ålder enligt SIFOs undersökning 2009. Resultat: Livsstilsmagasin beskylls ofta för att vara ytliga. Vi hävdar att de har ett budskap som ofta förbises och att livsstilsmagasinen både avslöjar och upprätthåller de rådande normerna i samhället. Bland annat syns i livsstilsmagasinen att det finns strikta regler för vad som kan skrivas i dem. Dessutom bidrar magasinen till att förstärka stereotyper och uppmuntrar till konsumtion. Livsstilsmagasinens syn på relationen mellan kvinnor och män är traditionell med kvinnan underordnad mannen. Detta gör livsstilsmagasin till värdefulla och intressanta texter att använda i svenskundervisningen som underlag för analys och diskussion.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att belysa och problematisera populärkulturens roll i förskolan och dess inverkan på barn, pedagoger och förskolans verksamhet. Vår essä tar sin utgång ur två olika dilemman där frågan kring barns egna leksaker i förskolan problematiseras. Vi har undersökt barns populärkultur ur ett historiskt perspektiv fram till idag för att försöka få fatt i leksakers betydelse för barn genom tiderna. Vi ville även försöka förstå vad det är hos leksakerna som skapar den, som vi uppfattar, magiska drivkraften som gör att barn kan uppslukas av något så starkt. Vad är drivet och suget som gör att de glömmer tid och rum och bara ger sig hän i leken? Hur ska vi kunna använda oss av det för att göra tiden på förskolan så magisk även i stunder då leksakerna inte finns med, eller är leksakerna en förutsättning? Vi har även valt att reflektera kring de olika maktperspektiv som vi tycker oss kunna se i våra dilemman. Essäskrivande som metod gav oss en möjlighet att lyfta och fördjupa de dilemman som uppstått i vårt arbete, att försöka förstå dem och se dem ur fler perspektiv än vårt eget. Vi har i vårt essäskrivande intagit en hermeneutisk forskningsansats, där vi har växlat mellan litteraturen, reflektionen och skrivandet. Våra frågeställningar var: Hur kan det magiska spänningsfält som finns mellan barn och leksaker förstås? Hur kan förskollärare förhålla sig till den eventuella maktförskjutning som sker i situationer där barnen besitter mer kunskap än pedagogerna? Vad påverkar förskollärares syn på leksakers möjlighet att berika eller begränsa förskolans verksamhet? Vi har i vår forskning utgått ifrån Foucaults maktteori för att försöka förstå hur makt påverkar våra relationer. Vi har genom detta fått en förändrad och fördjupad syn på makt, och hur den påverkar alla situationer. Vi har undersökt leksakers laddning och hur denna påverkar barn och pedagoger i förskolan. I ett försök att förstå det komplexa fenomen som vi valt att kalla det magiska spänningsfältet har vi läst litteratur skriven av flera olika författare och filosofer som alla bidragit med delar som hjälpt oss att bilda en helhet av fenomenet. / The purpose of this scientific essay is to illuminate and problematize the popular culture's role in preschool and its influence on children, educationalists and the preschool environment. Our essay takes its beginning in two separate dilemmas that problematizes the question about children's own toys in preschool. We investigated children's popular culture from an historical perspective until this day, in order to learn more about the importance of toys through time. We also wanted to try to understand what it is about toys that create, what we understand as, a magical urge that get children so strongly devoured. What is the pursued and craving that makes them forget about time and space and just engaged in play. How can we use that to make their time in preschool as magical even when toys are not around, or is the toys a postulate? We have also chosen to reflect on the perspectives of power that we can see in our dilemmas. The essay as a method gave us a possibility to dive into the dilemmas that emerged during our work in an attempt to understand them from other perspectives than ours. The essay is based on a hermeneutic approach on science, were we alternated between literature, reflection and writing. The questions of the essay were: How can we understand the magical room of exhilaration that appears between children and toys? How can preschool teachers relate to the potential shift of power that appears in situations when children have more knowledge than them? What affect preschool teachers view on toys possibilities to enrich or to limit the preschool activities? We have in our research tried to understand Foucault’s theory of power in order to understand the power impacted on our relations. We have thereby gained a changed and deepened view of power, and how it affects all situations. We have investigated the charge of toys and how this affects children and educationalists in preschool. In an attempt to understand the complex phenomenon, we chose to call The magical room of exhilaration, we have read literature written by several authors and philosophers, all contributing to parts that helped us to form a whole.