<p>Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen.</p><p>Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen.</p><p>Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen. De argument som använts för att tala om populärkultur var emellertid lättare att kategorisera, särskilt under 80-talet då de argument som var riktade mot populärkultur ofta följde en tydlig mall, den så kallade mediepanikens. I motsats till detta gick det att se en antydan till att de som försvarade populärkulturen i större utsträckning använde sig av forskning och undersökningar för att underbygga sina åsikter.</p>

This essay is a meta study of essays published at theInstitution of Library and Information Sciences at theUniversity of Borås in 2009. It aims to answer the followingquestions:What attitudes about new media can be found in essayswritten within SSLIS and are there traces of media panic inthe discourse?The theoretical framework of the essay is based on a theoryof the concept of media panic as defined by Kirsten Drotneret al, and the concept of moral panic as defined by StanleyCohen.The method used is derived from Klaus Krippendorff’sideas on content analysis, as published in the book ContentAnalysis. The method in this study uses computerizedsearches for target words. The target words used were:Internet, web, e-, blogg, facebook and twitter. The materialwas analysed using a four field model, consisting of fields ofpositive or negative attitude towards a specific mediumregarding usefulness and reliability.The study shows attitudes found in the material were mainlypositive about new media, and only to a lesser degree werethere clearly negative attitudes. It also reveals that there arefew signs of media panic in the discourse. / Program: Bibliotekarie

Uppsatsen Vad ska vi läsa i skolan? har som syfte att utforska vilket förhållande svenskämnet haft till populärkultur under 80- och 00-talen. Som metod för att finna svar på detta valde jag att göra ett litteraturstudium av ett antal texter vilka har analyserats utifrån deras attityd gentemot populärkultur. Texterna har delats in under vilket decennium de skrivits och under varje decennium har texterna sedan delats in under tre kategorier tyckare: aktiva lärare, forskare och andra kulturdebattörer. Resultatet sammanfattas och diskuteras i den avslutande diskussionsdelen. Resultatet av undersökning visade att en förändring av svenskämnets attityd gentemot populärkultur skett mellan 80- och 00-talen, från att det tidigare var vanligt med en aggressiv inställning har den nu mildrats och det är svårare att hitta någon från skolvärlden som talar illa om populärkultur. Däremot gick det inte att se något mönster i vad de olika kategorierna tyckare ansåg om populärkulturen. De argument som använts för att tala om populärkultur var emellertid lättare att kategorisera, särskilt under 80-talet då de argument som var riktade mot populärkultur ofta följde en tydlig mall, den så kallade mediepanikens. I motsats till detta gick det att se en antydan till att de som försvarade populärkulturen i större utsträckning använde sig av forskning och undersökningar för att underbygga sina åsikter.