The purpose of this study is to identify and problematize how Islam is portrayed in the popular culture television series SKAM. This essay will show the analysis of images of Islam and Muslims in SKAM and how the process of us-and-them society are shaped, and the study hopes to illustrate popular culture as a source of information for religion. To fulfill the purpose and questions of the essay, this study will use a postcolonial theory and a semiotic method. The questions at issue: -       How are Islam and Muslims portrayed in season 4 of SKAM? -       How can the images of Islam and Muslims that appear in the Tv series SKAM be understood and analyzed through a postcolonial theory?  The methods used in this essay were Roland Barthes methods of semiotics which is based on analyzing images, advertising, film, or other communicative situations that can be perceived or create meaning through the signs of spoken and written language. These signs can be analyzed on two levels which are known as connotations and denotations. The theory used in this essay was postcolonialism. Postcolonial theory is the study of how the power over different groups is maintained by creating a hierarchical order and separation through social and cultural notions. These social and cultural notions create stereotypes and designations that survive today e.g., laziness, violence, greed, and primitivism. This essay is analyzed using postcolonial theories such as Edward Said´s Orientalism, which is founded in the idea that a non-western culture i.e., the Orient is pushed aside and portrayed as stereotypical, alien, different, or inferior due to prejudices presented in society. The analysis of this essay shows, with the help of the theoretical perspective, that the question of whether "SKAM contributes or counteracts to the othering of Muslims in Nordic society?" does create a separation between the Nordic us and the Muslim them in society. This leads to the othering of Muslims in society.

Syftet med denna studie är att studera religiösa och kulturella inslag inom anime-serien Avatar. The Last Airbender med en hermeneutisk metod. Uppsatsen börjar med en övergripande genomgång av de buddhistiska, hinduiska samt andra österländska aspekter som hittades i materialet. Här får läsaren en inblick i de delar av religionen som senare kopplas till materialet. Författaren utgår från sina förkunskaper kring religionerna för att utvinna de religiösa fenomen som förekommer i den populärkulturella tv-serien. Slutsatsen av denna uppsats påvisar att det fanns många aspekter av religionerna representerade i anime-serien. Författaren anser att seriens skapare har vävt in de religiösa och kulturella aspekterna bra i serien och med stor sannolikhet så har de religiösa perspektiven tagits med för att på något sätt fostra de unga personer som tittat på serien.

The TV series Fröken Frimans Krig is about the struggle for women's voting rights in Sweden during the beginning of the 20th century. The purpose of this study is to examine, through a content analysis, which pros and cons are shown in the TV series. The study also discusses how these arguments differ from those that are highlighted in historic research involving women’s right to vote. The material consists of selected scenes from the TV series. The scenes were selected with a goal-oriented selection where selected characters, gender theory and arguments for and against women’s right to vote are most strongly portrayed. The scenes have been analyzed using an analysis scheme that has been shaped according to Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. In addition, rhetorical analysis has been used in the analysis to be able to answer the research questions. The results showed that the arguments used in the TV series are based on the arguments presented by historical research. It was possible to see clear signs that the women used logical reasoning when they argued, while the men argued based on their feelings to strengthen their opinions. This shows that the series’ creators have done their due diligence since the arguments in the series gave clear signs of the categories that the research represents. The study concluded that the TV series Fröken Frimans krig is a fictional story with elements of real history that represents the arguments for and against women’s rights to vote.

This scientific essay examines how preschool teachers relate to the subject of popular culture in preschool. The essay is based on two self-experienced stories from my workplace and from the preschool practice. Both situations depict how the educator dismisses a child's interest in Ninja Turtles while she pays attention to Pippi Longstocking that another child is interested in. One story deal with an unacceptable topic of conversation while the other deals with a "game of violence" inspired by Ninja Turtles. In my reflection, I reflect on and demonstrate how situations like these are treated by many preschool teachers with the help of literature. In my literature review, I also demonstrate why popular culture creates divided opinions and why popular culture should or should not be used as a resource in the development of children in preschool. I also address a perspective of power and a social constructivist perspective in conjunction with the rejection of popular culture to examine a possible reason why these situations arose. I also conducted interviews with three preschool teachers in my own workplace, which gave me a greater perspective of others' perceptions of the concept and view of popular culture in children. Finally, I have analyzed the literature along with the results from the interviews. In my analysis, I mean that popular culture is a complicated subject for educators and the literature is divided, but there is still much to suggest that popular culture is necessary for children for their development.   I have chosen to use a scientific essay with my own empirical material in the form of interviews as the reflection of the literature and the answers from the interviews are necessary to involve as many different perspectives as possible to investigate whether there is any right or wrong that is relevant for this situation and what it looks like in the preschools 'activities when it comes to exercising power and the educators' own backpacks of experience. This study is important and relevant as popular culture is a concept that becomes larger over time and is highly relevant in children's everyday lives. / Denna vetenskapliga essä undersöker hur förskollärare förhåller sig till ämnet populärkultur i förskolan. Essän utgår från två egenupplevda berättelser ifrån min arbetsplats och från verksamheten. Båda situationerna gestaltar hur pedagogen avfärdar ett barns intresse för Ninja Turtles samtidigt som hon uppmärksammar Pippi Långstrump som ett annat barn är intresserad av. Den första gestaltningen behandlar ett icke accepterat samtalsämne och den andra behandlar en ”våldslek” inspirerad av Ninja Turtles. I min reflektion reflekterar jag över och påvisar hur situationer som dessa behandlas av många förskollärare med hjälp av litteratur. I min litteraturgenomgång påvisar jag också varför populärkultur skapar delade meningar och varför eller varför inte populärkultur bör användas som en resurs i utvecklingen för barn i förskolan. Jag tar även upp ett maktperspektiv och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i samfund med avvisningen av populärkulturen för att undersöka en möjlig anledning till varför dessa situationer uppstod. Jag genomförde även intervjuer med tre förskollärare på min egen arbetsplats vilket gav mig ett större perspektiv av andras uppfattningar om begreppet och synen på populärkultur hos barn. Slutligen har jag analyserat litteraturen tillsammans med resultaten från intervjuerna. I min analys menar jag att populärkultur är ett komplicerat ämne för pedagoger och litteraturen är delad, men mycket tyder ändå på att populärkulturen är nödvändigt för barn för deras utveckling.    Jag har valt att använda mig av en vetenskaplig essä med eget empiriskt material i form av intervjuer då reflekterandet av litteraturen och svaren från intervjuerna är nödvändiga för att involvera så många olika perspektiv som möjligt för att undersöka om det finns något rätt eller fel som är relevant för denna situation och hur det ser ut i förskolornas verksamheter när det kommer till maktutövande och pedagogernas egna erfarenhetsryggsäckar. Denna undersökning är viktig och relevant då populärkultur är ett begrepp som blir större med tiden och är högst relevant i barnens vardag.

I uppsatsen undersöks vad tv-serier, och framförallt Skam har för didaktisk potential och om eleverna lär sig något av att arbeta med Skam utifrån kursplanen i svenska. Lärare bör ha kunskap och ett intresse om vilka texter som väcker ett känslomässigt engagemang och som utvecklar eleverna. Denna studie visar att tv-serier som exempelvis Skam utmanar eleverna och att de lär sig en del från kursplanen i svenska. Både den tidigare forskningen och de i studien genomförda enkätundersökningarna visar att ungdomar dels uppfattar tv-serier som en viktig del av sin identitet, dels något de ofta tittar på. För lärare är det en fördel att ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras erfarenheter och förkunskaper. Vi lärare måste se vad eleverna har för erfarenheter hemifrån så att vi kan göra de berörda av undervisningen, på så sätt kan vi integrera dem i undervisningen. Den här studien visar att elever allt som oftast tittar på ungdomsserier som de kan relatera till. Där de helt enkelt känner igen sig. Det är denna typ av texter som lärare bör integrera i undervisningen. Skam är också en text som fungerar utmärkt som didaktiskt verktyg då det är en rik text, en text som erbjuder ett brett perspektiv av ämnen att ta sig an. Den tar upp ämnen som många ungdomar kan relatera till, ämnen som går att koppla till kursplanen i svenska.

Studiens syfte var att utforska och bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem utgår från barns intressen för populärkulturella inslag i lek, medier och digitala verktyg i sitt arbete. Studien syftade även till att besvara vilka svårigheter och möjligheter som fritidshemslärarna såg i sitt arbete med barns populärkultur samt lärares arbete med populärkultur. Vår studie var en kvalitativ intervjustudie med  halvstrukturerade intervjuer som vi genomförde på två olika fritidshem med sju utbildade lärare i fritidshem eller med befattningen fritidspedagog. Studiens teoretiska begrepp var ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital samt habitus som har använts för att analysera och tolka studiens resultat. Vårt resultat visade att barns populärkulturella intressen har ett högt statusvärde för dagens unga och att det påverkar barns relations- och identitetsskapande. Detta ställdes i förhållande till barns olika förutsättningar och levnadsvillkor utifrån ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital samt vuxnas och barns habitus. Resultatet visade även att problematisk populärkultur bemöts med stöd av värdegrundsuppdraget, där lärarna inte vill förbjuda barns populärkulturella intressen utan istället stretcha och omvandla barns lek så att den passar fritidshemmets värderingar och värdegrund.

Syftet med utvecklingsarbetet var att lyfta fram musik som en naturlig del av fritidshemmets undervisning och att utveckla en samverkan mellan lärarna i fritidshemmet och musikläraren i skolan. Arbetet utgick från aktionsforskning samt Comprehensive Musicianship som metoder och presenterades utifrån följande steg; nulägesanalys, tidigare forskning, teoretiska begrepp, planering och genomförande avaktioner. I nulägesanalysen framkom det att fritidshemmet bedriver väldigt lite musik i verksamheten jämfört med andra estetiska uttrycksformer. Genom genomförda musiska aktioner har eleverna fått ett brett utbud av varierande musiska aktiviteter i strävan efter att aktivt involvera eleverna i musik och att inspirera fritidshemslärare till att bedriva musikundervisning. Tidigare forskning belyste vikten av att uppmärksamma elevernas intressen på fritidshemmet och att musik är en del av elevers sociala tillhörighet. Teoretiska begrepp som arbetet vilar på är musicking, vilket beskriver ett perspektiv av musik och som handlar om själva görandet i musik. Social tillhörighet är det andra begreppet som arbetet tar stöd ifrån vilket tidigare forskning belyser i relation till musik. Genomförandet av aktionerna har visat på elevers intresse för musik och att en social tillhörighet skapas i elevernas populärkultur. Resultatet av genomförda aktioner har visat att elever lättare kan beskriva musiken de hör när de har någon starkare koppling till musiken men att elever överlag har svårt för att beskriva mer djupgående tankar och känslor som framkommer via musik.

I denna studie är syftet att undersöka våldsleken i förskolan ur ett barnperspektiv, med hjälp av kommunikationsteoretiska begrepp. Metakommunikation ses som ett paraplybegrepp för andra begrepp som förekommer i studien, såsom leksignal, lekram, nyttig lek och the play face. Genom observationer, deltagande intervjuer och spontana samtal med barn, får vi syn på hur våldsleken får plats i förskolan, hur barn kommunicerar med varandra i våldsleken samt vilka regler det finns i och omkring den. Resultatet av denna studie visar att barn använder kommunikation som medel för att skapa rum för våldslek. Våldsleken omges av restriktioner som anges av förskolan och pedagogers förhållningssätt. Med en tydlig kommunikation mellan barnen kan leken fungera utan att urarta, och på så vis kan eventuella restriktioner kringgås. Barnen kommunicerar med varandra för att uppfatta och uttrycka att våldet som sker i leken inte är på riktigt. Våldsleken tycks kräva stora metakommunikativa färdigheter, för att kunna fungera. Resultatet visar också på hur våldslekens arena ofta ligger bortom pedagogers uppsikt och att barn när de blir påkomna, gärna bortförklarar eller på annat sätt skyddar sin lek.

No description available.

I följande studie undersöks hur realityserien True Love Sverige konstruerar könsroller. Syftet är att få insyn i hur media kan påverka vår identitet, samt blottlägga hur en produktion går till väga för att kommunicera ett visst budskap. De metoder och teorier jag har använt mig av är multimodal kritisk diskursanalys, socialsemiotik, könsrollsteorin och Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet visar att deltagarna konstrueras genom produktionsbolagets val av setting, attribut, perspektiv, ljud och musik. Analysen visar att programmet till stor del (re)producerar traditionella könsroller, men att vissa deltagare – främst de av manligt kön – bryter dem.