<p>I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor.</p>

The study was focused on a research of how older people experience moving images on news pages online. It was based on the HMSAM model and of previous research in connection to user experience, information overload and accessibility. The increase of people watching moving images can help us sharing and publishing videos quickly. The aim of the study was to fill in the knowledge gap when it comes to older people and moving images. The purpose of the study has been to create an understanding of how news pages can be accessed more easily and help to increase good user experience even for older people. Eight potential users of news sites were involved in the study. The empirical material has been collected through individual semi-structured interviews and user tests with observations. Moving images can affect users negatively or positively depending on attitude, previous experiences and news format priorities. In general, they did not feel that moving images improves or worsen the user experience, it is more about what they contain and how it is posted. The results of this study have shown that users can lose interest in news due to loss of control, digital advertising and information overload. Video interviews provide first-hand information and are a credible news source according to research participants. You can remember the news better if you read a text and watch a video. Users want control and decide for themselves when they want to watch a video.

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor.

I uppsatsen undersöks vad tv-serier, och framförallt Skam har för didaktisk potential och om eleverna lär sig något av att arbeta med Skam utifrån kursplanen i svenska. Lärare bör ha kunskap och ett intresse om vilka texter som väcker ett känslomässigt engagemang och som utvecklar eleverna. Denna studie visar att tv-serier som exempelvis Skam utmanar eleverna och att de lär sig en del från kursplanen i svenska. Både den tidigare forskningen och de i studien genomförda enkätundersökningarna visar att ungdomar dels uppfattar tv-serier som en viktig del av sin identitet, dels något de ofta tittar på. För lärare är det en fördel att ha kunskap om elevers textvärldar för att knyta an till deras erfarenheter och förkunskaper. Vi lärare måste se vad eleverna har för erfarenheter hemifrån så att vi kan göra de berörda av undervisningen, på så sätt kan vi integrera dem i undervisningen. Den här studien visar att elever allt som oftast tittar på ungdomsserier som de kan relatera till. Där de helt enkelt känner igen sig. Det är denna typ av texter som lärare bör integrera i undervisningen. Skam är också en text som fungerar utmärkt som didaktiskt verktyg då det är en rik text, en text som erbjuder ett brett perspektiv av ämnen att ta sig an. Den tar upp ämnen som många ungdomar kan relatera till, ämnen som går att koppla till kursplanen i svenska.

Medielandskapet är i konstant förändring och nya kortare format av audiovisuellunderhållning har populariserats. Sociala medieplattformar har adopterat nya flöden somenbart består av rörliga bilder och samtidigt har konsumtionen av medier aldrig varit högre.Uppsatsen undersöker huruvida innehållet av video-flöden gynnar en aktiv eller passivåskådning och vilka kopplingar som kan dras till långfilmsmediet. Då uppmärksamhet kanmanipuleras av frekvensen av informationsflödet så fokuserar analysen på mängdenaudiovisuell aktivitet. Undersökningen fokuserar på plattformarna Facebook (Watch),Instagram (Reels), Youtube (Shorts) och TikTok (#Foryou). Fem videofilmer från respektiveplattform, totalt tjugo videofilmer analyserades. Analysen pekar mot att audiovisuell mediapå sociala medier gynnar en passiv åskådning. Omfattande användning av tal, musik, digitalmanipulation och rörelse av kameran och i bild bidrar till en hög mängd audiovisuell aktivitetsom ej lämnar rum för reflektion hos åskådaren. Analysen identifierade även ett antalkopplingar mellan videofilmer på sociala medier och filmens tidigaste form. Det så kalladeattraktionernas film visar sig i sociala medier genom uppvisande egenskaper, kort format,brist på narrativ och användning av musik utan ljud från inspelningsplats. Resultatet förde endiskussion kring filmmediets framtid där attraktioner blir mer centralt och film blir mindreåskådad på grund av dess längd. Istället kan miniserier visa sig dominera och kortfilmer bliralltmer populära.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet. Dessutom har studien som syfte att undersöka hur eleverna förhåller sig till en läsgemenskap med film som pedagogiskt redskap. Undersökningen har en kvalitativ metodansats och genomförs som lärarforskning i den lågstadieklass där författaren själv undervisar. Filmen tas emot positivt av eleverna och i analysen av deras skrivna och talade texter blir det tydligt att de är intresserade, engagerade och aktivt tar del av varandras tankar och förståelse. Analysen av det empiriska materialet visar även att en rad olika reflektioner, tolkningar och kunskaper kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, samt bilder. En slutsats som dras är att i elevernas tolkning och förståelse av texten, är samtal, text och bild tillsammans viktiga för att öka deras förmåga att skapa sig nya föreställningsvärldar. Då kan texten tala till och med dem i ett meningsskapande samspel.

Syftet Syftet med den här uppsatsen är att undersöka bilden av svarta barn i UNICEF:s och SOS Barnbyar: s reklamkampanjfilmer och hur barnen framställs i filmerna. Jag vill också undersöka hur UNICEF:s och SOS Barnbyar: s reklamkampanjfilmer uppfattas och påverkar människor med olika etnisk bakgrund.   Metod En semiotisk analys av rörliga bilder i denna uppsats gjorts för att undersöka hur UNICEF:s och SOS Barnbyar: s framställer svarta barn i sina reklamkampanjfilmer. En strukturerad gruppintervju har gjorts för att studera människors attityd. Materialet som används är, två reklamkampanjfilmer med rörliga bilder, och en intervju med en fokus grupp som består av sju personer från olika etniska bakgrunder.   Resultat Resultaten visar att de bilder som används i reklamkampanjfilmerna framställer svarta barn som djur, som barbarer och som aggressiva. Resultaten från fokusgruppen visar att icke-vita människorna i gruppen är arga för att reklamen framställer svarta barn i filmerna på ett sätt som visar barnen som icke mänskliga. De vita människorna i gruppen är arga, inte bara för att organisationerna använder barnen till sin fördel, men de menar också att på grund av de här organisationerna, kommer de ständigt att bli påminda om och ses som rasister. / Purpose The purpose of this study is to examine the image of black children in UNICEF’s and SOS Children’s Villages campaign films. And as well to find out how UNICEF’s and SOS Children’s Villages campaign films received by differnt people in Sweden and, in which way these advertising films could influence these people.   Method A semiotics analysis of moving images have been done in this paper, in a way to examine how black children have been portrayed in those advertising films. And also a structured interview have been done in this paper to investigate the attitude that people in Sweden have towards those moving images that show on those advertising films. The Materials that used for this investigation are, two advertising films with moving images and an interview with a focus group composed of seven people from different ethnics background.   Results The results have shown that those moving images using on those advertising films portrayed black children as animals, as barbarians, as aggressive. And the results of the focus group interview have shown that non-white people living in Sweden are angry because those campaigns films using black children in a way that show them as non-human. While white people living in Sweden in the group are angry because not only that these organizations using these children to their own benefits, but they also think that because of these organizations, they will be constantly reminded and seen as racists.