Abstract En kvalitativ studie av hur lärare uppfattar populärkultur i förhållande till religion och undervisningen i religionskunskap. Genom införandet av populärkultur i ”Lgr 11” och det centrala innehåll som anger att undervisningen i årskurs 7–9 ska behandla populärkulturen i samband med studiet av identitet och livsfrågor kan populärkulturen anses ha fått en etablerad position inom religionskunskapsundervisningen. Genom intervjuer med tre högstadielärare strävar jag efter att nå en ökad förståelse för användandet av populärkultur i en undervisning som inte enbart begränsas till identitet och livsfrågor utan som berör hela religionsämnet. Studien är både deskriptiv och normativ då syftet är att ge en ökad förståelse för hur populärkultur uppfattas av de intervjuade lärarna och varför lärare bör använda sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen.     Nyckelord: populärkultur, religion, livsfrågor, religionsundervisning, religionsdidaktik

During the Middle Ages, the fasting period held significant importance in Scandinavia. Thefast began on Ash Wednesday and lasted for 40 days until Easter, symbolizing Jesus time inthe desert. But before this, occurred a spectacular holiday, a northern equivalent of theeuropean Carnival, Fastlagen. It was a time for wild games and, most notably, masquerades.This paper examines the presence of masked figures and characters during the publicprocessions and performances of the Fastlagen festival in Sweden and Denmark from theMiddle Ages to the 17th century. The study explores how these portrayals fit into popularcultural beliefs and traditions, and what roles they seem to represent during the festivities.The analysis considers these expressions symbolical role and ritual meaning, the part theyplayed and the fears and perceptions they evoked.

Föreliggande studie ämnade att undersöka om den utopiska dokumentärserien Down to Earth with Zac Efron, vars syfte är att inspirera till engagemang för klimatkrisen, förmedlar motsägelsefulla budskap i form av ojämlika maktförhållanden mellan människa och natur samt mellan människor. Tidigare studier på i huvudsak dystopisk miljöinriktad Hollywoodfilm, samt till viss del dokumentärer, har visat att dominanta förhållanden ofta förekommer. Det, liksom den växande debatten om populärkulturens potential i att förmedla kunskap om klimatkrisen och dess bidrag till formandet av samhälleliga attityder, klimatforskares betoning på vikten av social hållbarhet för att lösa den samt trenden med hoppfull klimatkommunikation motiverade behovet av studien. För att identifiera maktförhållanden över natur och människor tog analysen stöd från ekokritisk teori och intersektionalitetsteori. Med hjälp av verktyg från multimodal kritisk diskursanalys och filmanalys undersöktes meningsskapandet mellan text och bild på detaljnivå. Efter utförd analys av dokumentärseriens avsnitt Iceland och Costa Rica har ojämlika maktförhållanden gentemot natur och människor identifierats, med störst betoning på avsaknaden av socialekologiska perspektiv. Slutsatsen grundar sig i den amerikanisering som präglar innehållet, exkluderingen av underrepresenterade grupper och att huvudkaraktären Zac Efron, och delvis kollegan Darin Olien, gestaltas som stereotypa vita män. Även om ekocentriska tankesätt delvis är närvarande, bekräftade bristen på inkludering av social hållbarhet dokumentärseriens misslyckande som en effektiv kunskapskälla till förståelsen av klimatkrisens samtliga delar. / The following study aimed to investigate whether the utopian documentary series Down to Earth with Zac Efron, with the goal to inspire for commitment to the climate crisis, conveys contradictory messages in the form of unequal power relations between humans and nature as well as between people. Previous studies on mainly dystopian environmentally oriented Hollywood films, and to some extent documentaries, have shown that dominant relationships often occur. Together with the growing debate about the potential of popular culture in conveying knowledge about the climate crisis and its contribution to formation of societal attitudes, climate scientists’ emphasis on the importance of social sustainability to solve it and the trend of hopeful climate communication, the need for the study was motivated. In order to identify power relations over nature and people, the analysis was supported by ecocriticism and intersectionality theory. Using a multimodal critical discourse analysis and film analysis, the creation of meaning between text and image was examined at a detailed level. After an analysis of the episodes Iceland and Costa Rica, unequal power relations towards nature and people have been identified with the greatest emphasis on the lack of social ecological perspectives. The conclusion is based on the Americanization that characterizes the content, the exclusion of underrepresented groups and the portrayal of the main character Zac Efron, and partly his colleague Darin Olien, as stereotypical white men. Although ecocentric mindsets are partly present, the lack of inclusion of social sustainability confirms the failure of the documentary series as an effective source of knowledge for understanding all elements of the climate crisis.

Denna kunskapsöversikt behandlar visuella kulturer utifrån en skolkontext. Undersökningen är baserad på ett antal vetenskapliga texter och ett urval av källor har gjorts och kritiskt granskats utifrån deras relevans i förhållande till vår frågeställning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur forskningen definierar visuell kultur och hur visuell kultur används i högstadiets bildundervisning. De frågor som kunskapsöversikten utgår ifrån är hur förhåller sig bildlärare till visuell kultur i den egna undervisningen, samt hur beskriver och definieras det visuella kulturbegreppet inom forskning i en grundskolekontext?  Genom att utgå ifrån sekundärkällor i kursböcker valdes specifika begrepp ut som sedan söktes på i olika databaser, samt författare som förekom i de olika texterna då dessa eventuellt kunde ha flera relevanta arbeten. Texter som kunde anses relevanta lästes sedan igenom och sållades ut baserat på de kriterier som satts. Under presentation av källor sammanfattades innehållet av varje text och dess relevans för kunskapsöversikten, vilket följdes av en analys där innehållet i texterna jämfördes och sedan redovisades under resultat. Därefter tillkom slutsatsen, där vi konstaterade utifrån resultatet att forskningen kring visuell kultur och deras makt över bildundervisningen är i sin linda och att det fortfarande finns aspekter som inte berörts, till exempel när det gäller att ge eleverna mer utrymme till fritt tänkande och att urval av konsthistorien oftast gjorts utifrån maktstrukturer. Men även att stoffträngsel kan leda till att bildlärare lägger mer fokus på teckning och målning istället för att ge eleverna möjlighet att utforska vad visuella kulturer kan innebära. Vårt resultat visar att det behövs mer undervisning om visuell kultur och att det enorma utbudet av material i bildämnet resulterar i att många håller kvar vid de äldre, mer traditionella aspekter av bildämnet.

Abstract Bachelor Thesis, Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonAdvisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: The HR-department - In the head of an employee Purpose: The purpose of the study is to find out what perception’s employees have to HR-departments and what explanations which underlies these perceptions. Through the use of an employee perspective we wish to get a deeper understanding of how the HR-department works towards employees and how their work can evolve. Method: A multiple case study was chosen that treats the subject HR- department from an inductive approach. Data collection has taken place through nine qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions show that communication is something that HR-departments should be aware of affects the trust to the HR-department. It is also important that the HR-department doesn't work behind the scenes since that contributes to a reduced trust for the HR-department. Keywords: HR-department, HR, Employee, Perception, Legitimacy, Trust, Popular Culture, Communication / Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonHandledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: HR-avdelningen - I huvudet på en medarbetare Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar medarbetare har om HR-avdelningar och vilka orsaker som ligger till grund för dessa uppfattningar. Genom att använda oss av ett medarbetarperspektiv önskar vi få en djupare förståelse för hur HR-avdelningens arbete mot medarbetare kan utvecklas. Metod: En flerfallsstudie som behandlar ämnet HR-avdelningar utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna visar att kommunikation är något som HR-avdelningar bör vara medvetna om påverkar förtroendet för HR-avdelningen samt att det är viktigt att HR-avdelningen inte arbetar bakom kulisserna eftersom det bidrar till minskat förtroende för HR-avdelningen. Nyckelord: HR-avdelning, HR, medarbetare, uppfattningar, legitimitet, förtroende, populärkultur, kommunikation

Studien har syftat till att undersöka hur den fornnordiska mytologin framtsälls i vissa utvaldafilmer och tv-spel samt hur dessa kan användas i den svenska religionsundervisningen pågymnasiet. För att undersöka detta har sju olika filmer samt två tv-spel analyserats utifrån ettdidaktiskt perspektiv och utifrån teorierna cultural memory och det kommersiellahistoriebruket. Tre intervjuer har även utförts med gymnasielärare i Sverige för att få reda påhur praktiserande lärare ser på populärkultur som ett redskap i undervisningen. Studien visadeatt det finns en del olika filmer och tv-spel som i olika grad går att använda i undervisningen.Det visades även att den traditionella framställningen av de norröna historierna inte alltid börutgås från när medierna analyseras utan att de, på olika sätt, framställer olika varianter av denfornnordiska mytologin.Nyckelord:

Uppsatsens syfte är att undersöka hur fan-aktivistiska praktiker online kan skapa gemenskap bland fans och bidra till social förändring för hbtq-personer. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys fördjupar jag mig i åtta artiklar som analyserar fansens engagemang, gemenskap och praktiker, relationen mellan producent och fans samt begreppet bury your gays. Då jag positionerar mig inom fältet fanstudier betraktar jag publiken som en aktiv och kreativ aktör. Det speglar även mina teoretiska perspektiv där jag utgår från begreppen medborgarskap, identitet och publikens taktiker kontra producenternas strategier. Resultatet av studien visar att fansen kollektivt kunde skapa en långvarig och handlingskraftig rörelse för att belysa hbtq-frågor. Då konvergensen och fankulturen utvecklats tillsammans kunde fans förlänga producenternas kulturproduktion och ge utrymme för egenproducerat material som även stärkte fansens identiteter. Slutsatsen blir att producenter har makt över mediet då de kan definiera och konstruera normer men det innebär också att publiken har kontroll över sitt eget formade och tolkande av innehållet. / The purpose of the essay is to investigate how fan activist practitioners online can create community among fans and contribute to social change for LGBTQ people. By using qualitative content analysis, I examine eight articles that analyze fans' involvement, community and practices, the relationship between producer and fans, as well as the concept of bury your gays. When I position myself in the field of fan studies, I consider the audience as an active and creative participant. My analysis also reflect my theoretical perspectives, assuming the concepts of citizenship, identity and the audience's tactics versus the producers' strategies. The result of the study shows that fans could collectively create a long-lasting and effective movement to highlight LGBTQ issues. When convergence and fan culture developed together, fans could prolong producers' culture production and provide space for self-produced material that also strengthened their identities. The conclusion is that producers have power over the medium as they can define and construct norms, but it also means that the public has control over their own form and interpretation of the content.

The aim of this study is to examine how game culture is portrayed in Swedish regional politics by using a descriptive idea analysis in official political documents developed by Swedish regions. The result show five different ideological catgories - "game and film", "games associations and community", "children and youths", "the gaming industry and cultural and creatvie industries" and "game culture as a department". Although game culture is described as a department by many regions, games are undermined by being used as a means to boost more established cultural departments. Elitist ideas work against game culture, which can cause parts of game culture, which has more in common with more traditional forms of culture, to be prioritized. The cultural and social values of video games can be overlooked in favor of educational and economic values.

Denna studie syftar till att utforska användningen av digitala spel i undervisning i fritidshem, med särskilt fokus på fritidslärares och elevers perspektiv och erfarenheter. Följande forskningsfrågor har undersökts: Vilka syften har fritidslärare med att använda digitala spel? Hur använder elever i fritidshem digitala spel? Vilken betydelse har de digitala spelandet för lärare respektive elever? Studien har använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra lärare och två fokusgruppsintervjuer med elever i fritidshem. I resultatet framgår det en medvetenhet hos lärare om elevers utveckling kring det sociala samspelet och kommunikation. Intresset och erfarenheten av digitala spel är ofta bristfälliga och används inte i den utsträckning som lärarna skulle önska i sin undervisning. Det finns en skillnad i hur medvetna eleverna är om sitt eget lärande när de använder digitala spel i fritidshem.

Review