Projekt av ett förslag på Operahus vid Stadsgårdskajen i Stockholm med nischning mot ljus- och videoinstallationer. Den publika ytan framför byggnaden integreras med de administrativa aktiviteterna i Operahuset i ett programmerbart landskap.

Populärmusiken existerar idag på sociala medieplattformar där vem som helst kanuttrycka sig – och använda sig av alla andras material. Studien berörmeningsskapande inom konvergenskulturen kring det australienska bandet KingGizzard & The Lizard Wizard. Arbetet fokuserar på rörlig bild och musik inomden kulturella kontexten. Syftet med studien är att bidra med förståelse för hurmedieproduktioners kommunikationssätt samspelar och formas av nämndakonvergenskulturen. Studien gjordes genom multimodala analyser avaudiovisuellt material på en remix av ett fan till bandet samt material från bandetsjälva. Resultatet visade att betydelsepotentialen är kopplat till teman omdigitalisering och undergång som inbjuder fans till att vara med och delta.

No description available.

Denna kandidatuppsats berör hur Pompeji är framställd i vetenskapliga och populärkulturella källor genom böcker och artiklar. Skillnaden är även något som kritiskt diskurs analyseras. Mängder av populärkulturell- och vetenskaplig information finns om Pompeji och dess invånare. Är vetenskapliga och populärkulturella böcker från vitt skilda världar? Skriver vetenskapliga och populärkulturella författare olika? Svaret är att skillnaden inte är så stor men att den finns. Gränsen mellan populärkultur och vetenskap kan bli otydlig. / The bachelor thesis concerns how Pompeii is written about in scientific and popular culture sources through books and articles. The differences between them is also something that is critical discourse analyzed. A great deal of popular culture- and scientific information is written about Pompeii and it's citizens. Are scientific and popular culture books from different worlds? Does scientific and popular culture writers write differently? The answer is that the difference is not big but it's present. The line between popular culture and science can be ambiguous.

Syftet med uppsatsen är att undersöka populärkulturens didaktiska egenskaper. Detta görs utifrån resonemang av historielärare på mellanstadiet.Syftet utgår från tre forskningsfrågor där tanken är att undersöka om lärarna använder populärkultur i sin historieundervisning och hur de i så fall motiverar användandet av detta. Den sista forskningsfrågan undersöker om lärarna anser att populärkultur kan bidra med förmågor och kunskaper hos eleverna, så som historisk empati. Undersökningen görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem historielärare på mellanstadiet, lärarna är i olika åldrar och har arbetat som historielärare i olika utsträckning. Det är lärarnas svar som sedan analyseras utifrån forskning om populärkultur samt historisk empati. Resultatet visar att lärarna är positiva till användande av några former av populärkultur i historieundervisningen. Dock framkommer det också olika slags problemfaktorer, så som tidsbrist, lärarnas engagemang samt deras syn på populärkultur, vilket spelar en stor roll i användandet av populärkultur i undervisningen.

The aim of this essay is to observe how the pre-Christian mythology of Scandinavia, commonly known as Norse mythology, is depicted during the first season of the History Channel TV-series Vikings from 2013, and to analyze how well those depictions correspond with modern day knowledge of that mythology. More specifically this essay studies how the pre-Christian gods, myths and rituals are depicted. To accomplish this the essay uses a modified version of a method called structured observation, a method otherwise associated with observing people. Roland Barthes theory of a primary- and secondary meaning of language is used as the theoretical framework for this essay.  The results show that many Christian themes can be detected in Vikings. For example, in the depictions of the god Odin who sometimes becomes a symbol for the Christian God. This is shown by depicting Odin being able to have decided people’s destinies, he is not tied to a specific task, and is prayed to in a manner that looks like a Christian prayer. Modern norms of equality between genders, a linear perception of time, and a distaste for human sacrifice can be detected in the Series’ depictions of Valhalla, Ragnarök and rituals of sacrifice. The myths depicted in Vikings can be divided into three categories: how humans understand the world, what happens after you die in battle and what will happen during the end of the world. The rituals depicted all happen during one of two ceremonies: funerals and sacrifice.

No description available.

Denna uppsats tar en blick på hur smak och klass speglas i vår samtida medievärld som präglas av populärkulturella referenser. Genom en kvalitativ semiotisk analys har Klarnas reklamfilm Get Smoooth (2019) analyserats utifrån Roland Barthes semiotiska teorier om hur mening tillskrivs genom visuella koder, i samband med Pierre Bourdieus teorier om hur klass och smak reflekteras genom visuella medel. Här riktar även undersökningen fokus på hur färgen rosa kan besitta delade meningar, beroende på frågor kring genus och sexualitet. Klarnas reklamfilm använder den amerikanska rapartisten Snoop Dogg som frontfigur i en fiktiv, luxuös rosaklädd värld som ska representera deras ekonomiska kredittjänster. Med hjälp av den utvalda teorin och relaterad forskning så studeras det valda materialet för att belysa en större förståelse för hur smak och klasstillhörighet blir representerat genom media och dess effekter. Undersökningen visar på flera semiotiska tecken för två klasstillhörigheter: låg och högklass. Här var Bourdieus teorier ett stöd i avkodningen av dessa tecken och hur kampanjen kan kopplas till ett kulturellt kapital och uttrycka av smak som kopplas till det två olika klasstillhörigheterna. Resultatet av undersökningen är att Klarnas reklamfilm kan ses som ett som ett bevis på det Baumann menar med att våra preferenser om smak inom samhällets fält är i konstant förändring. Slutligen förs det en diskussion om hur rosa har central påverkan i hur smak uttrycken kopplas till det populärkulturella samhället vilket kopplas till senare kritik till Bourdieu.

This paper is used to study the implications that power has in a fictive story about the apocalypse. In the fictional novel, Good Omens by Terry Pratchett and Neil Gaiman, there are different positions that express power and by analyzing them different attitudes emerge. This study uses the narratological model by Mieke Bal, which is used to analyze the different aspects of a text by focusing on the different dimensions of structure in narratives. To interpret the results this study uses the power and knowledge theory developed by Michel Foucault by inserting it in an apocalyptic and eschatological context. By analyzing the material one should consider the modern approach to religious authority that exists in modern adaptation, such as popular culture. Therefore, including popular culture as a culture hostile to authority, the results show that the material criticizes traditional values and norms regulated by religious authorities in society. The thesis demonstrate that the novel by Pratchett and Gaiman can be defined as apocalyptic and eschatological literature and that it contains different connotations of power in an eschatological and apocalyptic context, such as God and fatalism and also the suspense between Heaven and Hell as well with individuals. The last result shows that different attitudes towards power are present in the novel, such as social justice, fairness and independent thinking. The final result is later used to discuss how the different attitudes can be used in popular culture to influence their readers. Finally the total sum is that the characters are used to bring forth a band of various criticisms against the power displays of religious authorities in society through a selective reading of the novel.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring populärkultur, hur det tas in i barns fria lek samt att undersöka hur populärkulturen lyfts fram i förskolans lärmiljöer. Studien utgår från Lev S. Vygotskijs lekteori och de estetiska begreppen radikal, modest och marknadsestetik. För att synliggöra populärkulturen i barns fria lek använde vi oss av en kvalitativ metod där observationer och fältanteckningar gjorts på två olika förskolor. Vi analyserade sedan materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att populärkultur synliggörs i barns fria lek på olika sätt och att lärmiljön på de två förskolorna var utformade olika. Slutsatsen av studien är att genom deras kreativitet, fantasi och erfarenheter tar barnen in populärkultur på olika sätt i deras fria lek. Barnen använde sig av olika populärkulturella inslag som fanns tillgängligt på förskolan för att förstärka deras handlingar i sin fria lek. Att använda barnens intressen i undervisningen skapas en mer engagerande och meningsfull lärmiljö. / The aim of this study is to contribute with knowledge about how popular culture is incorporated into children´s free play, and to and to explore how popular culture is highlighted in preschool learning environments. The study is based on Lev S. Vygotsky's play theory and the aesthetic concepts radical, modest and market aesthetics. We used a qualitative method where observations and field notes were made at two different preschools. We then analyzed the material using the thematic analysis method. The results showed that popular culture is manifested in children's free play in various ways, and that the learning environments in the two preschools were designed differently. The conclusion of the study is that through their creativity, imagination and experiences, the children include popular culture in various ways into their free play. The children used various popular culture elements available at the preschool to enhance their actions in their free play. Including children's interests into teaching creates a more engaging and meaningful learning environment.