The purpose of this essay has been to investigate the research and national initiatives regarding film and Cineliteracy in the Swedish curriculum. The results show that, after all research, national initiatives and the continual clarification from the Swedish National Agency for Education concerning film's place in the Swedish subject, the vision of students cineliteracy not at all obtain an obvious place in the curriculum. The research points out the main causes behind this result to be teachers' lack of expertise and the fact that the formal education for future teachers in the subject still upholds traditional views on the subject of Swedish. The initiative presented in this essay also show lack of continuity, lack of adequate professional development opportunities for teachers and lack of practical guidance manuals to help teachers to develop and educate their pupils in line with current research and visions. / Syftet med arbetet har varit att undersöka den svenska forskningen och satsningarna kring film och cinelitteracitet i svenskämnet med utgångspunkt i kursplanen för svenska på gymnasiet. Resultaten visar att trots all forskning, nationella satsningar och skolverkets ständiga förtydligande av filmens position i svenskämnet, är visionerna om elevernas cinelitteracitet inte alls självklart i svenskämnet. Forskningen visar att det är lärarnas bristande kompetens på området och lärarutbildningens fortsatt traditionella syn på svenskämnet som är de största orsakerna bakom detta resultat. Satsningarna som presenteras i detta arbete, visar även brist på kontinuitet och skapande av tillräckliga kompetensutvecklingsmöjligheter och handfasta vägledande handböcker för att underlätta att svensklärarna kommer i takt med forskningen inom medie- och filmdidaktik.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.

Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnärliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populärkultur. Fokus ligger på aktörer inom populärkulturen som använt sig av konstnärliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spårar ljudkonstens historiska bakgrund och främst de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Den populärkulturella konstvärldens etablering som en social organisation där konstnärlig verksamhet är möjlig undersöks. / With concentration on the art form sound art and the artistic treatment of sound, this essay investigates an interaction between the fine arts and popular culture. The focus is on participants within popular culture that used artistic strategies with roots in the fin arts. The study traces sound arts historical background and the events that contributed to the fact that it is an interdisciplinary art form. The pop-cultural art world’s establishment as a social organization where artistic activity is possible is studied.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ”ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker” (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ”Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker” (1994:28) Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ”tråkiga, svårlästa och föga inspirerande” (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse. Lena Kjersén Edman startade en livlig debatt på DNs kultursidor hösten 2008 där hon anklagade Meyer för att vara bakåtsträvande i sin beskrivning av kärlekshistorien mellan de båda ungdomarna (DN, 080902). Däremot bode man kunna använda dagens populärlitteratur som ingångsport till äldre litteratur, även kallade klassiker. Idén med denna uppsats är således att avgöra hur Om jag kunde drömma förhåller sig till Dracula ur en litterär synpunkt, samt om man skulle kunna läsa Om jag kunde drömma med utgångspunkt i Dracula, för att på detta vis gå de elever som väljer Meyer framför Stoker till mötes. Som blivande lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, ämnar jag undersöka hur de båda verken förhåller sig till varandra ur tematisk synpunkt, för att möjligen kunna använda mig av detta material i min kommande undervisning.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg. Därutöver tillämpas genomgående R. W Connells maskulinitetsteori. Uppsatsen skildrar den motsägelsefulla brytpunkten mellan hegemonisk- och underordnad maskulinitet. Det som betraktas som hegemonisk maskulinitet i ett sammanhang kan anses vara underordnad maskulinitet i ett annat, vilket således leder till att en paradox uppstår, något som utforskas i uppsatsen genom analysen av Boy George. Följaktligen lyfter uppsatsen fram på vilka sätt normer kring genus/ kön och sexualitet sätter gränser för och/ eller möjliggör olika typer av maskulinitet/ femininet, begärsstrukturer och könsöverskridanden.

Populärkulturella fenomen når ut till ett stort antal människor och representationen av olikasaker blir således viktig eftersom det kan avspegla hur människor uppfattarolika ting. Syftet med min uppsats är att undersöka representationen av de trekvinnliga karaktärerna, Jules, Ellie och Laurie, i tv-serien Cougar Town. De teoretiska begreppsom står till grund för min analys är bland annat, representation somdefinieras i boken Genus, medier ochmasskultur skriven av Linda Fagerström och Maria Nilson och som AnjaHirdman också behandlar i sin avhandling Tilltalandebilder. Vidare har jag använt mig av begreppet postfeminism som både Karen Boyle (Massmedia and Society, 2005)och Karen Ross (Gendered Media, 2010) skriver om i sina böcker. För att undersökarepresentationen av de olika kvinnliga karaktärerna i tv-serien använder jagmig av Keith Selby och Ron Cowderys bok Howto study television. I deras bok finns olika steg att gå igenom för attkritiskt granska television, jag har vidare valt att fokusera på den narrativaoch konstruktionsanalysen med fokus på mise-enscène och den icke verbala kommunikationen samt klädkoderna. För att kunnainrikta mig på den narrativa analysen har jag även använt mig av annanlitteratur som jag tillämpat på min metod- och analysdel. Genom att kritisktgranska tv- serien Cougar Town tydliggörsvissa stereotypiska drag som återkommer under de två analyserade avsnitten (The Pilot) och (Feel a whole lot better). Jules och hennes två vänner kan vidförsta anblicken ses som exempel på postfeministiska karaktärer som är självsäkra och karriärsinriktade. Dock efter att ha studerat olika sekvenser på ett merdjupgående sätt framkommer många så kallade ”typiska kvinnliga drag” som populärkulturella fenomen ofta tenderar att visa.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet.   Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen.   Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna. I den första analyserade episoden ges de två karaktärerna Charlie och Alan varsin maskulin roll. Charlie lever efter den traditionella maskulina rollen och belönas av det medan Alan agerar efter den modernare med beskymmer som följd. Pojken Jake anser den traditionella maskulina rollen som den häftigare av de två vilket visar på dess dominans i episoden.   Deras roller flyter dock samman något vilket blir extra tydligt i den andra analyserade episoden där det övergripande mönstret är kvinnors kontroll över män. De båda vuxna huvudkaraktärernas maskulina roller är i inledningen samma som i den första analyserade episoden men ifrågasätts och konvergerar i den andra. Den avgörande bakomliggande faktorn är kvinnans stärkta position. Deras maskulina roller blir flytande och varierar sig och tendenserna pekar på att de båda agerar mer modernt och försöker hitta sin plats som män. Idealen flyter alltså ihop likt den konvergerande samtida populärkulturen.

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär. När detta breda urval gjorts fokuserades analysen de som innehöll mer framträdande män. Nästa steg i analysschemat analyserade de fysiska egenskaperna hos dessa manliga karaktärer. Miljön som männen i reklamfilmerna fanns i utgjorde den tredje nivån, och följdes upp med en analys av rekvisita som återfanns i reklamerna. Det femte och sjätte steget utgjordes av verbal- respektive ickeverbal kommunikation. Studien visar att det finns en mängd olika förslag till hur en man bör vara och bete sig. Dock kan man inte se att det finns någon ny omdanande bild av mannen som vuxit fram som en motpol till den traditionella mansbilden. De mansbilder som syns är alla varianter av den traditionella framställningen av mannen. Dessa framställningar premierar fortfarande de traditionella egenskaper som tillskrivits mannen. I ett exempel där männen inte har många av de manligt traditionella egenskaperna stiger istället kvinnan in i rollen som man och genom henne syns den traditionella mannen. Även den till synes totala motpolen till den traditionella mannen, tönten, ger en tydlig bild av att han inte tillhör det ledande mansidealet. Trots att han är en motpol har han ändå blivit formad ur den referensram som är den traditionella mannen och det går att se på mannen som tönt som en symbolisk inversion. Anledningen till dessa olika nyare varianter av maskulina framställningar diskuterar vi utifrån den homosexuella maskulinitetens påverkan på den traditionella maskuliniteten. Även feminismen har dragit sitt strå till stacken för att kunna få igenom de bilder av mannen som mer omsorgsfull. Sammantaget går det att säga att denna studie visar att den traditionella mannen är långt ifrån död. Den lever i högsta grad fortfarande kvar som maskulinitetens ledande galjonsfigur.

Uppsatsens syfte har varit att lyfta fram skivomslaget genom designgrupperna Hipgnosis och StormStudios bildspråk i en populärkulturell analysmodell på tre nivåer. Ansatsen har varit att genom denna modell försöka skildra deras bildspråkliga påverkan via omslagets representation av artisterna och kommunikation med skivköparen. Skivomslaget som koncept inom skivindustrin nådde sin storhetstid under den postmodernistiska epoken från sent 1960-tal fram till 2000-talet. Uppsatsen syfte blev då även att utforska vad som utmärker designgruppernas bildspråk kopplat till postmodernismens tillstånd, konsthistorien och populärkulturella texter (bilder, litteratur, musik, tidningar, media, konst etc.). Resultatet avslöjar att Hipgnosis och StormStudios skivomslag har starka kopplingar till konsthistoriens kändaste konstnärer under modernismens epoker från bl.a. surrealismen. Det framkommer också att deras arbete har samband med det rådande postmoderna tillståndet av intertextuella- och fragmentariska lån ur populärkulturella texter som producerats för en masskultur. Med detta blottas designgruppernas kreativa arbetssätt och bildspråk utmärkande av sin fantasieggande hybrid mellan konst- och filmvärlden samt fotografikonsten – vilket skapat dem ett eget varumärke som designers. Deras omslagsdesign har dessutom nått utanför musikindustrin som genre och arbetsfält genom andra konstnärliga fält. Man kan se på deras arbete som kreativ konst utan gränser.

The purpose of this essay is to try and bring clarity to the question, what is Chick Lit and which factors make it so popular. My thesis  endeavors to explain that it is not only the promise of light entertainment that draws the reader, but also the possibility that in an easy way they can read about existential questions such as self-development  and life -choices. As well as mapping out Chick Lit´s specific characteristics, followed by previous research on the subject and the litterateur’s history, I have found it interesting to discuss the female characters, their personalities and life choice’s against a backdrop of existentialistic philosophy. In my research of this form of literateur I have discovered that chick lit often deals with existential universal problems, and that in order to be entertaining these books must contain a serious element.