Review

Norrland utgör cirka 60 % av Sveriges yta men knappt en tiondel av Sveriges befolkning bor där. Detta beror till stor del på en pågående urbanisering där allt fler flyttar till storstäder som erbjuder bredare möjligheter. Utöver en minskande sysselsättnings- samt befolkningstillväxt har Norrland även kommit att bli föremål för stereotypa skildringar i medier, där befolkningen och miljöerna klumpas samman via homogen porträttering. Denna studie syftar till att undersöka hur Norrland representeras i den svenska kriminalserien Höök (2007-2008) genom att granska framställningen av norrländsk befolkning, norrländska miljöer samt förhållandet mellan nationell och regional identitet. Med teoretisk ram bestående av Representation, Stereotyp, Representerad identitet samt Intern Orientalism är syftet med studien att påvisa om Höök använder sig av stereotyp representation av Norrland samt om Intern Orientalism förekommer i det utvalda materialet. Studien utgår från ett urval av fyra avsnitt som analyserats med metoden kritisk diskursanalys baserat på Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell och analysfrågor anpassade efter Kristina Boréus mall samt semiotiska begrepp som verktyg. Analysen är indelad i tre huvudkategorier bestående av Miljöer, Befolkning samt Representation av nationell identitet vs. regional identitet som formats efter studiens syfte och frågeställningar samt med tillhörande underkategorierna som speglar analysens innehåll. Resultatet av analysen visar att Höök representerar Norrland genom stereotypa beskrivningar av befolkningen där den norrländske mannen framställs med egenskaper som långsam, tillbakadragen och tystlåten och den norrländska kvinnan representeras utifrån sin roll som partner/mamma alternativt med sin frånvaro. Analysen påvisar även stereotypa representationer av miljöerna genom ett mönster av ett glest och kallt Norrland samt med råa naturskildringar. Även tydliga skillnader mellan nationell och regional identitet kan urskiljas i representationen av karaktärerna baserat på vilken dialekt de talar med. Vidare förekommer Intern Orientalism i några sammanhang medan vissa kriterier för teorin inte anträffas i materialet. Av detta kan slutsats dras att Höök framställer Norrland på ett konventionellt sätt utifrån stereotypa skildringar samt skillnader i representationen mellan nationell och regional identitet.

Finding something sacred in secular society is a relatively new field of religious studies. This thesis aims to find the secular sacred amongst Star Wars fans on the blogging platform Tumblr, in relation to Kim Knott and her theory of the secular sacred. I collected and studied 100 blog posts about Star Wars, specifically about one of its main characters, Rey. The research questions used were “How do fans of Star Wars and Rey express themselves on Tumblr?”, and “Could it be seen as sacred according to Kim Knott´s theory of secular sacred?” I analyzed the material with a hermeneutic approach, and using Kim Knott’s theory, I categorized the posts in to three categories: sacred, appreciative and sacrilegious. Even though the appreciative category was by far the largest, the results showed that a fifth of all the blog posts could be perceived as having content that could be seen as sacred to its poster. I came to the conclusion that my study supports the theory of sacredness not being exclusive to religious society, but can be found in the secular as well.

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner.

Denna uppsats är en kvalitativ litteraturstudie som ämnar undersöka  framställningen av två bibliska gestalter, Judas Iskariot och Pontus Pilatus, i den populärkulturella TV-serien ”The Bible” och hur framställningen förhåller sig till de bibliska utsagorna. Fokus ligger på hur man karaktäriserat och framställt dem i förhållande till den skuld de tillskrivits i evangelierna för Jesu korsfästelse. Det övergripande syftet med uppsatsen är att utreda vilka konventioner som styr bibliska adaptioner och om det kan finnas ett missionerande syfte med TV-serien. Det hela härleds till Wiktorin (2010) tes om att religionsutövare kan använda populärkulturella framställningar som en del i en missionen och att populärkulturen är en stark pjäs vid förmedling av livsfrågor och grundläggande värderingar. Metoden som använts är en litteraturvetenskaplig metod; narrativanalys och den teoretiska ramen som omgärdar framställningen är adaptiosnteori, enligt McFarlane (1996) och Leitch (2007). Undersökningen visar att de populärkulturella konventionerna ifråga om berättandet och framställning av karaktärerna påverkar framställningen mycket. Processen, att adaptera en karaktär från litterär bibliskkälla till visuellt medium bidrar till att det blir mer komplexa karaktärsbeskrivningar och skuldfrågan blir svårare att förhålla sig till, eftersom det presenteras bakomliggande orsaker till handlingarna som Judas och Pilatus tillskrivs. Vidare kan man också hävda att författarna Downey och Burnett har haft ett missionerande syfte med serien, eftersom de såg skapandet av den som ett kall, en idé given av gud (CBSnews.com). Ytterligare tecken på missionen är att produktionen på något sätt är kopplat till ett företag, eller samfund som har den kristna missionen som huvudsyssla.

Denna studie har undersökt hur den kvinnliga huvudkaraktären Carrie White framställs i två versioner av skräckfilmen Carrie (1976 och 2013). Med bakgrund i att skräckgenren har kritiserats för sin framställning av kvinnliga karaktärer, har syftet varit att ur ett genusperspektiv jämföra hur Carrie skildras i den äldre respektive nyare filmversionen. Studien har genomförts med hjälp av semiotisk analys och den teoretiska ramen har utgjorts av olika varianter av feministisk psykoanalys. Analysen har framför allt fokuserat på tre aspekter av karaktärens framställning; Carries utseende, hennes relation till sin mamma och hur hon relaterar till sin övernaturliga förmåga. När det gäller karaktärens utseende har analysen visat att hennes kropp skildras som mer objektifierad och sexualiserad i den äldre versionen, vilket har kopplats till Mulveys teori kring den kontrollerande, manliga blicken. Vidare har analysen visat att Carrie framställs som mer aktiv och självsäker i den nya versionen, vilket yttrar sig dels i att hon är mer bestämd gentemot sin kontrollerande mamma och dels i att hon använder sin övernaturliga förmåga på ett kraftfullare sätt jämfört med den äldre versionen. Detta har relaterats till Smeliks teori kring att det i dagens visuella kultur är betydligt vanligare än tidigare att kvinnor får spela aktiva roller. Analysen har även visat att Carries styrka i båda filmerna är direkt kopplad till hennes kvinnlighet samtidigt som just denna kvinnliga kraft framställs som något hotfullt. Dessutom blir hon i båda versionerna vid flera tillfällen straffad och förnedrad på grund av sin kvinnlighet, vilket bland annat har kopplats till Mulveys teori kring hur kvinnan signalerar ett kastrationshot som därigenom kan avvärjas.

De religiösa institutionernas makt har minskat och människor letar i andra medier för att skapa sig en världsbild och införskaffa sig värden om gott och ont. Ett av dessa medier är film. Film påverkar människors identitetsskapande och konkurrerar i allt högre utsträckning med religiösa institutioner om att förmedla traditioner. I uppsatsen analyseras The Conjuring och The Conjuring 2 ur ett teologiskt perspektiv. Uppsatsen utgår från frågor som berör religionens funktion och gestaltningen av gott och ont. Analysen utgår från Douglas E. Cowans kategorier rörande religionens funktion inom skräckfilm för att göra analysen av religionens funktion i filmerna, samt gestaltningen av kampen mellan gott och ont. Analysen visar att religionens funktion i filmerna tillhör kategorierna rädsla för ändring i den heliga ordningen, rädsla för att dö, dö hemskt och att inte förbli död och rädsla för övernaturlig ondska som är förkroppsligad och internaliserad. Ondskan gestaltas i de okontrollerbara krafter som stör ordningen och förändrar världsbilden. Dessa övernaturliga krafter gestaltas genom andar som är oförmögna att gå vidare. De goda krafterna gestaltas genom de människor som återställer ordningen och frigör andarna. Kampen mellan ont och gott beskrivs vid ett tillfälle som en mobbare som man tillsammans måste stå upp mot. Samtidigt beskrivs det som att människorna hamnar i mitten av kampen och riskerar att där bli besatta av onda andar. Det är om människans själ och kontrollen över människan som de motsatta krafterna kämpar. Det är ett sekulärt samhälle som speglas i filmerna där den institutionella kyrkan är svag men den individuella religiositeten är stark och kan även fungera som ett vapen i kampen mellan gott och ont.

The aim of this essay is to look at the representation of males and females in movies and analyse whether it may be problematic in an audience perspective[EW1] . Problematic in that sense that the film industry is governed by, possibly also governing, the contemporary values and beliefs of the society. Through an historical overview of theories on media effects and audiences, we reach a point of view on whether media messages are accepted by the mass or if individuals can dismiss the whole or a part of the message. The theoretical part also includes chapters of gender, representation and stereotypes as we want to enlighten what the popular culture tells us about gender stereotypes and how it may or may not be problematic.   To reach a conclusion we have throughout the films used a coding scheme in which we count different occurrences, roles and functions the characters may have. To keep the coding as far away from subjective understandings we have included definitions of the variables. Through the result of the coding we created statistics which helped us form an analysis and conclusion of the problem formulation. In this essay we have not involved any questions directly towards the audience or individuals watching the films thus making our analysis theoretical[MOU2] .   Overall, the result of the coding scheme showed a lack of female characters. The females’ function in the films were very often as an object towards a male character. She was always someone’s other or functioned as a figure of motivation by being killed off alternatively needing to be saved. The male characters often filled the roles as heroes but had much wider variation than the females. We also discovered a pattern that the average age of the female character is lower than the male. / <p>Gabor Bora är examinator för den aktuella uppsatsen medan Per Vesterlund är examinator för hela kursen.</p>

The aim of this master's dissertation is to examine the use of history in relation to Gustav III (1746-1792). A notable historic figure in Swedens history who ruled as king from 1771 until he was murdered in 1792. The artifacts and material used in this study ranges from a movie, biographies, theatre plays, an opera, newspapers, novels, a poem, a ballet, historical landmarks and textbooks. With this material and by applying a theoretical framework of a three categorization: educational, popular and commemorative, made by the Swedish historian Anders Dybelius, the ways in which Gustav III has been used in the time period of 1895-2014 is examined. Through the applyed theoretical framework and the analysis of the material, a distinct and evenly use of Gustav III memory from the time he was still alive and until our days is revealed. This is shown by the poem written by the Swedish poet Carl Michael Bellman mere days after Gustav III coup d'etat in 1772, and that movies, tv shows, biographies and theatre plays based on his memory are still being made in the 21st century. Further, the study has shown that his memory and symbolic figure is higly adaptable. This is shown by the wide range of new assignments his memory and symbolic figure have been assigned over the studied time period. The study also points to the fact that the use of Gustav III:s memory have been influenced based on the direction and era of the Swedish society. During his regin and until early 20th century, his memory was often used as a cultural or national symbol, both in a negative or positive light. When you arrive in late 20th century and the 21st century his memory have new assignments, such as a symbol for tough parenting, open borders or a symbolic figure for people in the hbtq community.

I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster &amp; avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.