<p>En uppsats som via bland annat diskursanalys försöker ta reda på varför det är så starka känslor och åsikter i ämnet remakes, eller nyinspelningar av gamla filmer. Uppsatsen tar reda på vilka mönster som finns i diskursen och följer dessa spår i ett försök att analysera just varför det är så pass starka åsikter som vädras exempelvis på internetforum och som dessutom underbyggs av kända recensenter. Uppsatsen försöker även svara på frågor som exempelvis varför är vissa remakes mer okej än andra, vad är det egentligen som irriterar med remakes och hur hänger alla dessa remaketankar egentligen ihop.</p>

Denna studie har undersökt hur den kvinnliga huvudkaraktären Carrie White framställs i två versioner av skräckfilmen Carrie (1976 och 2013). Med bakgrund i att skräckgenren har kritiserats för sin framställning av kvinnliga karaktärer, har syftet varit att ur ett genusperspektiv jämföra hur Carrie skildras i den äldre respektive nyare filmversionen. Studien har genomförts med hjälp av semiotisk analys och den teoretiska ramen har utgjorts av olika varianter av feministisk psykoanalys. Analysen har framför allt fokuserat på tre aspekter av karaktärens framställning; Carries utseende, hennes relation till sin mamma och hur hon relaterar till sin övernaturliga förmåga. När det gäller karaktärens utseende har analysen visat att hennes kropp skildras som mer objektifierad och sexualiserad i den äldre versionen, vilket har kopplats till Mulveys teori kring den kontrollerande, manliga blicken. Vidare har analysen visat att Carrie framställs som mer aktiv och självsäker i den nya versionen, vilket yttrar sig dels i att hon är mer bestämd gentemot sin kontrollerande mamma och dels i att hon använder sin övernaturliga förmåga på ett kraftfullare sätt jämfört med den äldre versionen. Detta har relaterats till Smeliks teori kring att det i dagens visuella kultur är betydligt vanligare än tidigare att kvinnor får spela aktiva roller. Analysen har även visat att Carries styrka i båda filmerna är direkt kopplad till hennes kvinnlighet samtidigt som just denna kvinnliga kraft framställs som något hotfullt. Dessutom blir hon i båda versionerna vid flera tillfällen straffad och förnedrad på grund av sin kvinnlighet, vilket bland annat har kopplats till Mulveys teori kring hur kvinnan signalerar ett kastrationshot som därigenom kan avvärjas.

En uppsats som via bland annat diskursanalys försöker ta reda på varför det är så starka känslor och åsikter i ämnet remakes, eller nyinspelningar av gamla filmer. Uppsatsen tar reda på vilka mönster som finns i diskursen och följer dessa spår i ett försök att analysera just varför det är så pass starka åsikter som vädras exempelvis på internetforum och som dessutom underbyggs av kända recensenter. Uppsatsen försöker även svara på frågor som exempelvis varför är vissa remakes mer okej än andra, vad är det egentligen som irriterar med remakes och hur hänger alla dessa remaketankar egentligen ihop.

The purpose of this essay is to study two film adaptations of the original Planet of the Apes novel and see what kind of relationship the two adaptations have with each other. The main question is if the secondary film adaptation is restricted by the primary and if the relationships between these two are as two separate adaptations or as a remake of an adaptation. What the results of the study show is that the secondary adaptation can not be seen as a remake even though it gets some of its inspiration from both the original story as well as the primary adaptation. The secondary adaptation is, however, restricted in what it can adapt due to the primary adaptation having the first pick, at least if the secondary adaptation wishes to be a whole new adaptation and not a remake of the primary. The study shows also that the fidelity in the secondary adaptation is not necessarily to either the original or the primary but to the knowledge the audience has about the Planet of the Apes universe which they have gathered from all of the important versions of the story. The essay also states that there is yet much to learn about the relationship between secondary and primary film adaptations which means that the field is still in need of exploration.