<p><strong>Bakgrund: </strong>Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för. Vidare utforskar vi det språk som används i livsstilsmagasinen och vilket värde livsstilsmagasin skulle kunna ha i svenskundervisningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoden som använts är Foucaultinspirerad diskursanalys som tillämpats på ett antal livsstilsmagasin. Vi stöder oss främst på teorier om populärkultur och genusteori. De livsstilsmagasin som valdes ut till studien är de som läses mest av ungdomar i 13-19 års ålder enligt SIFOs undersökning 2009.</p><p><strong>Resultat: </strong>Livsstilsmagasin beskylls ofta för att vara ytliga. Vi hävdar att de har ett budskap som ofta förbises och att livsstilsmagasinen både avslöjar och upprätthåller de rådande normerna i samhället. Bland annat syns i livsstilsmagasinen att det finns strikta regler för vad som kan skrivas i dem. Dessutom bidrar magasinen till att förstärka stereotyper och uppmuntrar till konsumtion. Livsstilsmagasinens syn på relationen mellan kvinnor och män är traditionell med kvinnan underordnad mannen. Detta gör livsstilsmagasin till värdefulla och intressanta texter att använda i svenskundervisningen som underlag för analys och diskussion.</p>

No description available.

Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i fem utvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande i frågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ett analysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderys analysmodell för att studera television.   Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är bland annat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt, Laura Mulveys ”the male gaze” och en vidare utveckling av Foucaults teori om ”the panopticon”. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, Angela McRobbie och Hillevi Ganetz.   I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor vars beteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande. Vidare betonas kvinnors utseende starkt och karaktärerna visar ett flertal gånger fokus på äktenskap. Sammantaget leder analysen fram till en slutsats att kvinnor i The Hills inom samtliga undersökta områden till stor del skildras på ett sätt som befäster en stereotyp genusstruktur.

”En studie i dekadens” är en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgångspunkt från de självbiografier han spökskrivit åt celebriteterna Marilyn Manson, Mötley Crüe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populärkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss på ett framgångsrikt sätt förflyttat författarens position och tagit på sig ett ställföreträdarskap för dem han skildrar och den dekadenta värld de verkar inom.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet. Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna. Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många. TV, film, tidningar och Internet är de främst förekommande inslagen i undervisningen ur populärkultur och medier. Redan under 1930-talet började medier uppmärksammas i undervisningen, även om det såg annorlunda ut än idag. Utvecklingen skred allt mer mot det som vi ser idag, där begreppen känslopedagogik, massmediestudier och källkritik blir allt viktigare inslag. Den tekniska utvecklingen har blivigt en del av samhället och skolan på ett sätt som är svårt att inte konstatera. Idag kan till och med läroplanen för de frivilliga skolformerna tolkas som att det ges utrymme för inslag av medier och populärkultur i undervisningssyfte. Den genomgående attityden hos lärarna är positiv. Samtliga lärare uttrycker sig positivt kring att använda populärkultur och medier i undervisningen. Studiens resultat visar att flera lärare påpekar att det dock finns risker, dels att det kan bli för mycket inslag av populärkultur och medier, och dels problemet med kritisk granskning. Men samtliga lärare gärna använder sig av populärkultur och medier i sin undervisning om utrymme och möjlighet finns. De påpekar även att populärkultur och medier inte används för att det är just populärkultur, utan för att det är ett bra undervisningsmaterial. Populärkulturen och medierna finns som komplement och hjälpmedel visar resultatet. Det är dessutom oundvikligt att inte ha med populärkultur och medier i någon form. Populärkulturens och medieanvändandets roll i undervisningen präglas dock av den undervisande läraren. Förutom att använda populärkulturen och medier som komplement eller hjälpmedel, påpekas också att det finns ytterligare en fördel med att använda dem i undervisningssyfte. Den anledningen är att bidra med inslag i undervisningen där eleverna känner igen sig från den egna vardagsmiljön. Av de fyra olika områdena som tas upp (TV, film, tidningar och Internet), är tidningar den del som diskuteras allra minst av lärarna i studien. Internet blir naturligt det mest vardagliga. TV och speciellt film ger starkast kopplingar till just begreppet populärkultur.

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat. Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar. Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet. / The purpose of this essay is to highlight how the popular culture, focusing on film and TV-series during the 2000's, describes the characterization of the teachers' role. The survey gives a description of the character´s significant features and the character´s are placed in one of these four categories: The Good, The Saint, The Sad and The Bad. In the result, these features are set in relation to the vision of human beings and the vision of ethics. Last but not least, some conceivable conclusions are drawn from the result.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet.

Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse. Dessa resultat har sedan kopplats till medieteorier om påverkan. Genom att analysera materialet som framkommit vid intervjuerna med hjälp av medieteorierna har studien visat att populärkulturens har en konstruktionistisk påverkan. Detta innebär att tv-serierna om terapi har en påverkan men dess inverkan sker subtilt i den meningen att den hjälper till att förstärka normer som statuerats på annat håll, ur den samhälleliga inställningen till ämnet eller nyhetsskildringar. Genom att tv-serier ger en representativ skildring av terapi bidrar detta till att normalisera och förstärka terapin och terapeutens roll i samhället. Detta är möjligt och har varit nödvändigt eftersom det under de senaste 15-20 åren växt fram ett större intresse för psykisk hälsa och dess betydelse har omförhandlats. Den tidigare karikatyriska bilden av terapeuten och patienten har ersatts av en modern representation som gör bägge parter mer rättvisa.