Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004.

<p>Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell</p><p>förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.</p>

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuell förnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen.

This essay aims to investigate how teaching aids present ideologies, if the teaching aids are partial, and whether there are values in teaching aids that favor a particular ideology. The background of this study is based on the fact that the governmental teaching aids inspection ended in 1992. This has resulted in private actors producing the teaching aids that teachers intend to use. A prosumption for the teaching aid to be useful is that it seems appropriate to the central content that the teaching aids aims to treat. However, whether the teaching aids relates to the school´s impartial values is antother issue. Regarding the teaching that deals with ideologies in school, we can see that research identifies ideological values is teaching aids to swedish as a second language, and that 60% of civics teachers have used sponsord teaching materials whose purpose is to spread a message to the schools pupils. We can also see that the theoretical content that are presented in schools is being seen by pupils as a part of the reality, which contributes with problems if the content is partial. The principle of objectivity that the schools intend to apply is also seen by research as deeply problematic when the teaching itself aims to carry certain values. The result shows that liberalism and liberal values favor from the presentation of ideologies in the teaching aids. Socialism is equated with communism and gets an emphasis on its revolutionary branch and its right-breaking history. Conservatism is often linked to Christianity and Christian values and is therefore presented as an ideology with limited geographical influence. The final discussion treats the potential problematic as the study´s results point to. The discussion assumes that a partial education potentially can change the political climate.

The similarity between the Russian and the Indian, in a Cold War context, may be ambiguous considering the ethnic-social variables and the period in time from where the Indians relate. However, by analyzing these, as well as other, characters in the exhibition of movies, we could learn something about the ideology of the time from which the movies derive. This study examines ideology and movies in the Cold War era and concludes that the Indian, for example, may be representing the values of the common public enemy, originating from the Cold War ideology. The movies examined, regardless of influence of distinct Cold War themes or lack of such themes, carry attributes that give evidence of typical Cold War ideology. The fear of communism and common enemies connected to a Cold War context, the thought of America as the land of the free – with the horizon in the ending of the movies as metaphoric to freedom – and the moral rhetoric that connects to the American thought of a duty as a global savior, are all signs of the Cold War ideology. Even though the messages are somewhat clearer and more distinct in the movies with Cold War motifs, the fact that ideology is projected through other movies as well should be considered essential for the continuing study of movies as cultural artefacts.

Forskning visar att politiska partier allt mer närmar sig den ideologiska mittenfåran. Ett exempel på detta är synen på valfrihet som historiskt sätt har skilt sig mellan de olika ideologierna, men med tiden har fått en likartad betydelse oavsett ideologi. Syftet med denna uppsats är att studera Socialdemokraternas och Moderaternas allt mer likriktade syn på valfrihet i välfärden genom att undersöka om något av partierna politiserar frågan om det fria skolvalet under något av valåren mellan 1991-2014. Studien utgår från textanalyser av motioner och debattartiklar. För att avgöra om en fråga är politiserad eller inte använder vi oss av Malin Rönnbloms kriterier för politisering. Det teoretiska ramverket kommer också utgöras av Gunnar Sjöbloms arenor för partiprogramsrealisering. Resultatet av studien visar på att under inget av de undersökta åren politiseras frågan av varken Socialdemokraterna eller Moderaterna. Vilket går att se som ett ytterligare tecken på att partierna allt mer liknar varandra.

Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål. Majoritetspråket svenskan var norm i båda förskolornas verksamhet. Den relativt icke flerspråkiga förskolan lät barnen få tillgång till de språkliga domäner som krävs för att barnen skall kunna bli deltagare i ett demokratiskt samhälle, den flerspråkiga förskolan gjorde inte det. Vi kom också fram till att båda förskolorna var monokulturella, då den svenska kulturen var norm och i båda förskolorna fann vi även en språklig maktordning där svenskan låg högst i rang.

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

Textilindustrin är ett av världens största industrier, där Sverige är ett av de länder i Europa som är sämst vid återinsamling av textilier. En stor mängd textilier i Sverige avyttras nämligen genom att slängas i hushållssoporna istället för att återvinnas. Konsumtionen av textilier i Sverige beräknas dessutom att öka och så även det textila avfallet. Det förekommer således ett gap då forskningens fokus har varit på förvärv och förbrukning av produkter, där producentansvar med fokus på att förbättra avfallshanteringen av produkter kräver en god kommunikation mellan samtliga aktörer in en produkts livscykel. Alla produkter måste tillslut avyttras, men det innebär nödvändigtvis inte att produkten nått sitt slutgiltiga stadie, istället står konsumenter inför ett etiskt övervägande vid avyttring. Människors etiska beteende baseras på moraliska bedömningar som i sin tur består av etiska ideologier. I denna studie har påverkande faktorer använts tillsammans med olika etiska ideologier, vilka är baserade på bedömningar, för att undersöka om dessa kan förklara ett avyttringsbeteende inom kontexten av textilier. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval från sju län i Sverige för att erhålla en förståelse för hur etiska ideologier kan förklara konsumenters avyttringsbeteende av avlagda textilier. Vi utvecklade en modell som testades mot verkligheten men krävde en modifiering för att vara förenlig med studiens resultatet. Respondenterna vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna exceptionist och absolutist hade i enlighet med studiens resultat en uppfattning om permanentavyttring som i större utsträckning påverkades av social samsyn. Respondenter vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna subjektivist och situationist, hade istället en uppfattning om permanentavyttring vilken i högre grad påverkades av situationsanpassade faktorer. De varierande incitamenten vilka var sprungna ur deras uppfattning av permanentavyttring, för samtliga respondenter, avgjorde deras slutgiltiga avyttringsbeteende. I studiens resultat går det alltså utläsa att olika etiska ideologier kan förklara konsumenters beteende. Konsumenter kan däremot kategoriseras inom olika etiska ideologier och inneha samma beteende inom avyttring, där incitamenten till avyttringsbeteendet varierar.

Library architecture today is a complicated history. Public libraries are no longer merely a place for book storage, but also a virtual library a social meeting place and a place for study. All these diverse tasks and roles emerge in the democratic designing process of a new library and also transform into the architecture. The underlying process is the evaluation and negotiation of the libraries overall tasks and ideas, ideals and values. Multiple ideologies are incorporated in library architecture. Of greatest importance is the ideology of the library itself. This candidate thesis is a case study of the public library in Arlov. My aim is to find out how ideas, ideals and values of democracy are expressed in the library building. I want to find out in what extent library staff have had impact in the designing process and also how these ideologies of library transforms into architecture as regarding to aesthetics, symbolism and function. The thesis is based on both empirical and theoretical material. The last part is a discussion which deals with issues like library architecture and democracy in Arlov as well as in a wider perspective. / Uppsatsnivå: C