Denna kandidatuppsats i etnologi har till syfte att utifrån ett etnologiskt perspektiv förstå den fysiska relation som kan uppstå mellan kulturhistoriska föremål och människor. Bakgrunden till denna studie är museum och slottsmiljöers behov av ”Var vänligen rör ej”-skyltar. Studien har utgått från Kungliga slottet i Stockholm där etnografiska insamlingsmetoder såsom semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att tillhandahålla materialet för undersökningen. Maurice Merleau-Pontys tankar om kroppens fenomenologi, teorier om fetishism samt approriering har används som analysverktyg för att tolka och förstå det insamlade materialet. Studiens resultat visar hur människor ger uttryck för en attraktion gentemot objekten. Detta kommer till uttryck genom att de antigen upplever ett behov av dokumentation alternativt ett specifikt rörelsemönster eller ett närmande. Det kulturhistoriska rummet kan även utgöra en fysisk dragningskraft likväl som specifika lösa föremål. Människor vill närma sig objekten för att komma åt det kollektiva värde som objektet har tillskrivits men agerandet kan även förstås som att det finnas en tidigare omedveten kroppslig erfarenhet gentemot vad man tror är ett liknande föremål. Agerandet gentemot objekten kan även tolkas som ett uttryck för ett behov av appropriation. Studiens resultat bidrar därför med kunskap och insikt om relationen mellan kulturarvsföremål och människor. Hur och varför denna relation kan uttrycka sig i ett fysiskt agerande.

We see a trend that more women than men are moving from rural areas to larger cities, while there is also a record high outmigration from Stockholm. This makes it relevant to investigate what attracts young women from Norrbotten to Stockholm and why many are leaving. Previous research shows that greater educational opportunities, more activities, and an attractive image of Stockholm on social media are compelling factors. Young adults between the ages of 18–24 are the most mobile group, followed by those aged 25–34, who often seek to settle down. Investigating why young women move from Norrbotten to Stockholm and why they want to return can provide insight into their migration patterns and help Norrbotten become more attractive to young women. The purpose of this thesis has been to investigate why young women move from Norrbotten to Stockholm and why they want to return. A subsidiary aim is to illustrate what attracts young women to a municipality or place of residence. The research questions were answered using Ravenstein's push-pull theory (interpreted by Nyman-Kurkiala), previous research, and Jonas Stier's work on identity. The collected empirical data consisted of semi-structured interviews, which were processed through thematic analysis. The study showed that women moved to Stockholm either for career and educational opportunities or because it felt like the safest choice when they wanted to try something new in life. All interviewees want to return to Norrbotten. Some wish to return as soon as they complete their education in Stockholm, while others want to gain work experience first and are waiting for a satisfactory job. Finally, the thesis revealed that the women strongly identified with Norrbotten and were proud of their origins. / Vi ser en tendens att fler kvinnor än män flyttar från landsbygden till större städer, samtidigt som vi har en rekordstor utflyttning från Stockholm. Detta gör det relevant att undersöka vad som lockar unga kvinnor från Norrbotten till Stockholm och varför många flyttar därifrån. Tidigare forskning visar att större utbildningsmöjligheter, fler aktiviteter och en attraktiv bild av Stockholm på sociala medier är faktorer som lockar. Unga vuxna mellan 18–24 år är den mest mobila gruppen, följt av 25–34-åringar som ofta vill stadga sig. Att undersöka varför unga kvinnor flyttar från Norrbotten till Stockholm och varför de vill återvända kan ge insikt i deras flyttningsmönster och hjälpa Norrbotten att bli mer attraktiv för unga kvinnor. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför unga kvinnor flyttar från Norrbotten till Stockholm och varför de vill återvända. Ett delsyfte är att åskådliggöra vad som attraherar unga kvinnor till en kommun eller bostadsort. Forskningsfrågorna besvarades med hjälp av Ravensteins push-pullteori (tolkat av NymanKurkiala) tidigare forskning samt Jonas Stier, identitet. Den insamlade empirin har bestått av semistrukturerade intervjuer, som bearbetats genom en tematisk analys. Undersökningen visade att kvinnor flyttade till Stockholm antingen för karriär- och utbildningsmöjligheter eller för att det kändes som det tryggaste valet när de ville prova något nytt i livet. Alla intervjupersoner vill återvända till Norrbotten. Några vill återvända så fort de slutfört sin utbildning i Stockholm, medan andra vill skaffa arbetslivserfarenhet först och väntar på ett tillfredsställande jobb. Slutligen visade uppsatsen att kvinnorna identifierade sig starkt med Norrbotten och var stolta över sitt ursprung.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att belysa och problematisera populärkulturens roll i förskolan och dess inverkan på barn, pedagoger och förskolans verksamhet. Vår essä tar sin utgång ur två olika dilemman där frågan kring barns egna leksaker i förskolan problematiseras. Vi har undersökt barns populärkultur ur ett historiskt perspektiv fram till idag för att försöka få fatt i leksakers betydelse för barn genom tiderna. Vi ville även försöka förstå vad det är hos leksakerna som skapar den, som vi uppfattar, magiska drivkraften som gör att barn kan uppslukas av något så starkt. Vad är drivet och suget som gör att de glömmer tid och rum och bara ger sig hän i leken? Hur ska vi kunna använda oss av det för att göra tiden på förskolan så magisk även i stunder då leksakerna inte finns med, eller är leksakerna en förutsättning? Vi har även valt att reflektera kring de olika maktperspektiv som vi tycker oss kunna se i våra dilemman. Essäskrivande som metod gav oss en möjlighet att lyfta och fördjupa de dilemman som uppstått i vårt arbete, att försöka förstå dem och se dem ur fler perspektiv än vårt eget. Vi har i vårt essäskrivande intagit en hermeneutisk forskningsansats, där vi har växlat mellan litteraturen, reflektionen och skrivandet. Våra frågeställningar var: Hur kan det magiska spänningsfält som finns mellan barn och leksaker förstås? Hur kan förskollärare förhålla sig till den eventuella maktförskjutning som sker i situationer där barnen besitter mer kunskap än pedagogerna? Vad påverkar förskollärares syn på leksakers möjlighet att berika eller begränsa förskolans verksamhet? Vi har i vår forskning utgått ifrån Foucaults maktteori för att försöka förstå hur makt påverkar våra relationer. Vi har genom detta fått en förändrad och fördjupad syn på makt, och hur den påverkar alla situationer. Vi har undersökt leksakers laddning och hur denna påverkar barn och pedagoger i förskolan. I ett försök att förstå det komplexa fenomen som vi valt att kalla det magiska spänningsfältet har vi läst litteratur skriven av flera olika författare och filosofer som alla bidragit med delar som hjälpt oss att bilda en helhet av fenomenet. / The purpose of this scientific essay is to illuminate and problematize the popular culture's role in preschool and its influence on children, educationalists and the preschool environment. Our essay takes its beginning in two separate dilemmas that problematizes the question about children's own toys in preschool. We investigated children's popular culture from an historical perspective until this day, in order to learn more about the importance of toys through time. We also wanted to try to understand what it is about toys that create, what we understand as, a magical urge that get children so strongly devoured. What is the pursued and craving that makes them forget about time and space and just engaged in play. How can we use that to make their time in preschool as magical even when toys are not around, or is the toys a postulate? We have also chosen to reflect on the perspectives of power that we can see in our dilemmas. The essay as a method gave us a possibility to dive into the dilemmas that emerged during our work in an attempt to understand them from other perspectives than ours. The essay is based on a hermeneutic approach on science, were we alternated between literature, reflection and writing. The questions of the essay were: How can we understand the magical room of exhilaration that appears between children and toys? How can preschool teachers relate to the potential shift of power that appears in situations when children have more knowledge than them? What affect preschool teachers view on toys possibilities to enrich or to limit the preschool activities? We have in our research tried to understand Foucault’s theory of power in order to understand the power impacted on our relations. We have thereby gained a changed and deepened view of power, and how it affects all situations. We have investigated the charge of toys and how this affects children and educationalists in preschool. In an attempt to understand the complex phenomenon, we chose to call The magical room of exhilaration, we have read literature written by several authors and philosophers, all contributing to parts that helped us to form a whole.