The current study sought to examine if post-produced semantic memory cues are a good aid for memory recall. It also focused on remembering units with a meaning, instead of just remembering lists of words. In the current study a factual text was used where the participants were tasked with recalling as much information as possible either with the aid of cues (keywords written by the participants themselfs), computer with Internet or no aids at all. The results showed that keywords are significantly better for memory recall. The results were discussed in regards to modern models describing semantic memory. The study method was thoroughly analyzed because of its novel design.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur scenens olika dramaturgiska delar samspelar för att skapa en dramaturgisk känsloväckande scen. Denna scendramaturgi innefattar scenbeskrivning, karaktärsbeskrivning och actiontext. Uppsatsen analyserar filmen och manuset The Truman Show (1998) vilket gjordes med hjälp av berättarteoretiska begreppen två-sidig emotion och emotionell rytm som användes för att nå syftets slutsats, vilket visar ett återkommande mönster av emotionellt meningsbärande ord eller meningar som används för att beskriva emotionella tillstånd hos karaktären. Det är tydligt att huvudkaraktärens känslor återkommer i en logisk följd och det sker en upptrappning av dessa känslor som leder till svaren karaktären sökte i början av berättelsen. Slutsatsen förklarar och diskuterar att shooting-scriptmanus som skrivs med emotionellt meningsbärande ord eller meningar och utan kamerans närvaro tydliggör karaktären och omgivningens känslor. Detta antyder att manus i alla versioner bör beskriva bildmässiga tillstånd eller situationer med hjälp av meningsbärande ord eller meningar för att knyta samman berättelsen i enhelhet.

Undersökningen letar efter meningsskapande uttryck inom rollspelet Warcraft och söker svar på vilka centrala uttryck och på vilket sätt dessa är meningsskapande för individer, både i och utanför Warcraft. Undersökningens material utgår från fem olika intervjuer som analyseras med hjälp av den hermeneutiska metoden. Resultatet visar hur intervjudeltagarna inom den sociala dimensionen bygger gemenskaper och vad betydelsen av dessa omfattar men även utmaningar och svårigheter som kan uppstå inom dem. Resultatet visar även på att den sociala dimensionen av Warcraft och interaktion med andra är en nödvändig del för att en meningsskapande process ska kunna äga rum och hur den utgör en arena att förmedla meningsbärande uttryck inom. Fortsättningsvis utifrån den subjektiva upplevelsen visar resultatet hur individer och den förtrollade världen som Warcraft erbjuder möjliggör meningsfulla uttryck för intervjudeltagarna att ta till sig i det subjektiva inre och vidare tolka efter egna föreställningar. Undersökningen tillämpar sedan Nils G. Holms (2006) teoretiska perspektiv av symbolvärldar på materialet som ger en ny bild av vad intervjudeltagarna upplever som meningsskapande inom Warcraft och hur processen för meningsskapande uttryck går till. Undersökningen finner både likheter och motsägelser hos den tidigare forskningen av populärkultur och slutsatser dras som visar hur rollspelet Warcraft fungerar som en identitetsskapande och meningsfull komplettering i intervjudeltagarnas liv långt bortom simpel underhållning.

The aim of this study is to highlight drug experiences and the significance our interviewee’s ascribe to their drug experiences in conjunction to their everyday lives. In the concluding chapter of this study we have used the collective experiences of the participants to allow us to engage in a dialogue of why it is important to acknowledge the attributes and needs an individual attaches to his/her perspective drug in the field of social welfare in Sweden. Symbolic Interactionism as a theoretical approach is used as the framework for understanding responses of participants in this study. The word “experience” is a comprehensive concept for the sensations that an individual feels. The research has been collected through seven qualitative interviews with seven former drug addicts, who have all abused drugs on a daily basis over a period of four to thirty years. All the participants have been addicted to amphetamine, heroin or crack. The emphasis has been on each participant’s subjective experience of drug abuse and it is their truth that is told in our study. The result of the research shows that when a drug becomes a bearer of meaning- i.e. the needs and attributes the individual crave for, it becomes the central and a long-awaited phenomenon in the person’s life. The individual now de-signs his/her reality on the basis of these needs and attributes that he/she has attached to the drug. However the world becomes ever more complex over time when the individual’s life revolves around the drug experience and no longer fits into the drug-free society. The positive and negative attributes attached to the drug evolves over time and there for changes their perspective to the drug experience thus allowing them to live a drug-free life.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.