I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande. Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget. Vilket passar samman med de kunskaper och det meningsskapande populärkulturen möjliggör. Vi har i studien använt oss av två former av metod: kvalitativa barnintervjuer och observationer. Detta för att i vår studie uppnå ett mer trovärdig material då dessa två metodformer ger olika perspektiv på våra frågeställningar. Slutsatsen i arbetet är att användande av populärkultur som en resurs för lärande har en stor potential då det ses som både intressant och meningsfullt för barnen. Studien visar även att det förekom aktiviteter med anknytning till populärkultur i förskolan, men att dessa aktiviteter mestadels initierades av barnen och ej hade någon plats i den planerade pedagogiska verksamheten.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky, övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.

Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen.

Detta arbete behandlar populärkulturen i skolan. Undersökningen består av åtta elevintervjuer samt fem intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i yngre åldrar på skolor i Mellansverige. Syftet är att ta del av lärarnas syn på vad populärkultur i skolan innebär samt hur de arbetar med det och vad de anser om det. Jag försöker ta reda på om populärkulturen i skolan påverkar elevernas inställning till undervisningen och om det underlättar lärandet för dem. I litteraturgenomgången tar jag upp vad tidigare forskning kommit fram till gällande populärkulturen, hur man ser på den, dess historia i skolan och på vilket sätt man bör arbeta med den i skolan samt varför. Resultatet i min undersökning visar att lärarna är överens om att populärkulturen är viktig att ha med i skolan med tanke på hur dagens samhälle ser ut och hur det styrs av media och teknik. Både lärare och elever ser svårigheter i att ta in populärkulturen i skolan då de ser den som ett ämne i sig. Resultatet visar dock på att populärkulturen borde integreras i skolan och användas som ett komplement till undervisningen, som en grund att utgå från, inte ersätta ett annat ämne. / This essay is about popular culture in school. The investigation is based on interviews with eight students and five teachers working in elementary school in central Sweden. The aim with this report is to gain an understanding of what the teachers’ opinions are regarding popular culture in school, how they work with it and what they think about working with it. I try to find out whether working with popular culture in school affects the students’ attitude towards school and if it makes learning easier for them. The literature review shows what earlier studies have shown regarding popular culture, the attitudes towards it, its history in school and in which way one should work with it in school and why. The result of my own study shows that the teachers agree that the popular culture in school is important because of how the society today is characterized and how it is run by the media and technology. Both teachers and students find it difficult to make popular culture a part of school since they see it as a subject of its own. However, the results show that popular culture should be integrated in school and that it ought to be used as a complement to what is being taught, as something to proceed from, not something to replace another subject with.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter. I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på. Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital. Det är också dessa teorier som Carina Fast, Ann Haas Dyson och Elisabeth Hesslefors Arktoft har som grund i sina avhandlingar, vilka denna studie relaterar till som aktuell forskning i ämnet.

The following study is a comparative analysis on the usage of history in Ridley Scott’s epic Kingdom of Heaven. Based on the thesis that this movie has a lot to say about contemporary political values, it compares the theatrical version from 2005 with the 45 minute extended Director’s Cut, which came out on DVD in 2006. Firmly based in the popular-cultural context I tried to evaluate whether these changes related in any way, to matters concerning the current gender debate and post-colonial theory. The comparison was made in order to try and determine whether the changes made in-between the two versions contained significant political hotspots, which in turn related to my scientific theories. In a contemporary context characterized by gender issues as well as religious warfare, secularism and multiculturalism, I found this movie particularly interesting to analyze.  Concerning the results of my analysis, I found the extended version to be containing a significant amount of political hotspots, which were cut out of the theatrical version. From a gender perspective I found the roles of gender to be problematized in the extended cut, especially when one takes into account that the movies female protagonist became more multifaceted than in the theatrical cut. Regarding the postcolonial, I found the extended version to be heavily influenced by contemporary values in the matter. The secular humanistic and multicultural-affirming message which defined both versions was made more obvious in the Director’s Cut. Fundamentalism was heavily criticized regardless of the characters’ cultural origins.

No description available.

Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten. De ger då uppfattningen att populärkultur kan tillhöra barns intresse, men de ger inte intrycket att populärkulturen måste finnas på förskolan.

Uppsatsen handlar om hur karaktären Xena i tv-serien Xena krigarprinsessan (Xena: Warrior Princess) är visuellt gestaltad och vad det innebär. Syftet är att undersöka vilka värderingar som speglas i utformningen av krigarprinsessan. Är tv-serien en feministisk skildring av en kvinna som slår tillbaka mot patriarkatet eller är det egentligen en kvinna som blir ett objekt för en manlig publik? Med hjälp av en tredelad ikonologisk analysmodell analyseras stillbilder från två avsnitt av tv-serien. Bilderna analyseras först på formal nivå, sedan identifieras motiv, och på den tredje nivån analyseras våldsamma kvinnor. Uppsatsen kommer fram till att karaktären Xena är en stark och våldsam kvinna men hon blir sexualiserad och objektifierad och tvingas därmed in i en struktur där männen har makt. När Xena utövar våld får hon en makt som till största delen innehas av män. För att förminska det hot som Xena innebär mot männens överordning måste Xenas kvinnlighet förstärkas och sexualiseras.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.