<p>Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.</p>

Christina Thulin-Andersson Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy? VT 2007 Antal sidor: 27 ___________________________________________________________________________ Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.

Ledarskap kommer vi kontakt med dagligen på ett eller annat sätt. Runt omkring oss finns ledare av olika slag och i olika former antingen formellt eller informellt. Sjukfrånvaron har ökat till en rekordhög nivå och fördubblats sedan 1997. kan det vara så att ledarskapet har någon inverkan på detta? Denna undersökning syftar till att undersööka Hersey och Blanchards modell, det situationsanpassade ledarskapet, på enhetschefer och medarbetre inom den kommunala äldreomsrogen i Marks Kommun. Modellen innehåller fyra ledarstilar, instruerande, säöjande, deltagande och delegerande som kopplas ihop med medarbetarnas mognadsnivå. Problemformuleringen lyder, Hur kan ett situationsanapssat ledarskap påverka arbetstillfredsställelsen inom äldreomsrogen? Syftet med studien är att skapa förståelese för om ledarskapet skapar högre elle rlägre arbetstillfredsställelse och på så vis om det påverkar de höga sjukskrivningstalen. En kvalitativ metod r vald där det har utförts fyra intervjuer. respondenterna består av två enhetschefer och två medarbetare. Utifrån de fyra ledarstilarna och mognadsnivån gjordes en intervjuguide. Studien visar att de båda ledarna och medarbeatrna har olika åsikter om ledarskapet och att de båda arbetsgrupperna ser helt olika ut. Ett situationsanpassat ledarskap kan komma att påverka arbetstillfredsställelsen och sjukfrånavron positivt beroende på hur det används.

Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuerna genomfördes med fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra kommuner i Västra Sverige och datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen utkristalliserades tre kategorier och nio underkategorier, som finns beskrivna i resultatdelen. Studien visar på brister i ansvarsfördelning, kunskap och utbildning enligt deltagarnas upplevelser. Dessutom framkom det att bedömning och screening av den äldre vårdtagarens nutritionsstatus skedde i mycket liten utsträckning. Både distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen är av betydelse i avseendet att upptäcka äldre vårdtagare som löper risk att drabbas av undernäringstillstånd. Distriktssköterskan upplevde att den äldre vårdtagarens ensamhet många gånger gjorde det svårt till stödjande insats. Detta på grund av den känsla av maktlöshet som distriktssköterskan upplevde. Studien visade att ensamheten var den största enskilda orsaken till att den äldre vårdtagaren kunde utveckla ett undernäringstillstånd. I diskussionsdelarna förs resonemang kring studiens metod och resultat mot tidigare forskning.

I många år har det stått klart att på grund av ökning av antalet äldre kommer det blir svårt med framtida bemanning i hemtjänsten. Arbeten anses vara låg status och underbetalda. Om arbeten i hemtjänsten anses ge anställda upplevelser av empowerment är det möjligt att flera söker sig till dessa arbeten och att befintlig personal stannar kvar. Syftet med denna uppsats är att få ökad förståelse för hur personal i hemtjänst upplever empowerment i sitt arbete samt att studera på vilket sätt ledare inom hemtjänsten kan arbeta med att stödja upplevelser av empowerment hos sina anställda.   Undersökningen är genomförd som en kvalitativ fallstudie i hemtjänsten i Reykjavík. Med semistrukturerade intervjuer har sex anställda och tre ledare intervjuats och materialet har analyserats med en tematisk analys. Det visar sig att de anställda i hemtjänsten i Reykjavík upplever delvis strukturell empowerment i sina arbeten samt pyskologisk empowerment genom alla fyra kognitionerna; mening, kompetens, självbestämmande och påverkan. Ledarna stödjer personalens upplevelser av empowerment genom tillit, respekt och värdighet samt tillåtelse att göra misstag. / For years it has been foreseen that the increase in number of the elderly living at home will cause difficulties when it comes to providing homecare. The cause of those difficulties are mainly because of difficulties in recruiting new employees and keeping those who are working in the home care. Recruiting problems are mainly because employment in the elderly care is considered low status and underpaid. If the employees are empowered in their work there is a possibility that employment would be considered attractive and would therefore attract more young people.  The purpose of this essay is to gain increased understanding of experiences of empowerment by the employees in home care. Another purpose is to see in what way the leaders in home care can encourage empowerment of their employees.  The survey was conducted as a qualitative case study in home care in Reykjavík. With semi-structured interviews six employees and three managers were interviewed and the material has been analyzed with a thematic analysis.  It turns out that the employees of home care services in Reykjavík experience to a certain degree structural empowerment in their jobs and to a higher degree psychological empowerment. The leaders, can to some extent, support the experience

No description available.

The purpose of the study is to gain an understanding and to contribute with new knowledge on how unit managers in elderly care, manage the competence of assistant nurses. Furthermore, the study discusses what type of challenges assistant nurses might encounter. In their work, due to the increasing age. amongst residents in Sweden. Assistant nurses in Swedish elderly homes make a great effort to increase the quality of life for elderly people. However, in the long term unit managers in elder care will need to increase their amount of staff and also increase their unit of assistant nurses work competence. This is to give elderly people an even higher quality of care since the demands in healthcare are increasing in society and also people's life span is longer than before. Through semistructured qualitative interviews with eight unit managers in the elderly care field from the southern part of Sweden. We discovered that there are three types of competences unit managers define as an important source for working as an assistant nurse which are: language, technology and mental illness. Results show that unit managers have different ways to increase the competence of their staff, but it differs depending on what county they are in.

Inledning: Forskning avseende ledarskap och chefskap består av en djungel av teorier och dess diskurs är splittrad. På 1990-talet skedde kraftiga reformer inom offentlig sektor i syfte att göra den offentliga sektorn mer lik den privata. En ökad grupp av äldre och omfattande reformer har gjort chefernas arbete inom branschen mer komplex. Massmedia har framställt en bild av att äldreomsorgen under 2000-talet har befunnit sig i en stor kris i takt med den ökade privatiseringen och utvecklingen av New Public Management, vilket i sin tur ställer högre krav på cheferna. Syfte: Studien vill skapa förståelse för hur chefer inom äldreomsorgen ser på chefskap respektive ledarskap samt på krav som kan kopplas till deras roll som chefer. Studiens ambition är att ur ett individperspektiv bidra med en större förståelse för de krav som ställs på dagens chefer och komplexiteten i samband med deras chefskap. Metod: Tolkande förhållningssätt med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer använts för att samla empiri. Resultat/Slutsats: Chefskap och ledarskap som begrepp har genomgått omfattande förändringar. Chefskapet har blivit mer komplext i och med att rollen har förändrats och kraven har ökat. Detta till följd av ökade regleringar och kontroller i sviterna av New Public Management som till stor del kännetecknas av administration. Trots en distinkt skillnad mellan ledarskap och chefskap dras slutsatsen att krav finns på att dessa roller ska samverka och i ökad grad kommer att behöva göra det. Viktiga element i chefspositionen i enlighet med respondenterna är; coachning, motivering och stöttning av medarbetarna vilket motsvarar deras definition av ledarskap. Utifrån detta går det att dra slutsatsen att det idag inte längre räcker att agera som en traditionell chef som styr utan i chefskapet ska också ledarskapet inkluderas. / Introduction: Managership and leadership science is a jungle of theories with a fragmented discourse. Severe reforms during the 20th century was implemented with the purpose of making the public sector more similar to the private one. An increase in the number of elderly combined with several reforms has resulted in more demands put on the management. During the 21st century media portrays a crisis within the geriatric care due to increased privatization and the development of New Public Management which in turn place greater demands on the leaders within this sphere. Purpose: This paper aims to create an understanding of managership and leadership within the geriatric care from a management perspective. The results may contribute to a greater understanding of the demands put on today’s leaders and the complexity related to their managing from an individual perspective. Method: An interpretive and qualitative approach using semi-structured interviews Results/Conclusion: Managership and leadership as a concept has undergone extensive changes. Increased responsibilities and demands has made managership more complex. This is due to increased regulations and controls as a result of New Public Management which in turn has led to an increased number of administrative duties. Despite a distinct difference between managership and leadership the paper concludes that it exists demands these roles should interact and also increasingly will need to do it. According to the respondents essential elements for a manager is: coaching, motivating and supporting of the employees, which represents their definition of leadership. Consequently, it is possible to conclude there is no longer enough to act as a traditional manager which only controls but in managership should also the leadership be included.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom äldreomsorgen uppfattar äldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun. Fyra av respondenterna var anställda då studien genomfördes och två av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mångfasetterad uppfattning om äldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen på arbetsplatsen påverkar hur vården bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den främsta faktorn som gör äldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats är den sociala kontakten med de äldre. Den sociala kontakten ansågs även ha en stor betydelse för att medarbetare ska vilja stanna kvar och för att kunna attrahera framtida medarbetare. En löneökning skulle enligt vårt resultat göra äldreomsorgen som arbetsplats ännu attraktivare. Det har även visat sig att organisationskulturen har en inverkan på attraktiviteten. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till forskning inom new public management och employer branding samt använt en modell som är framtagen av Hedlund, Åteg, och Pontén. / <p>The purpose of this essay is to investigate how employees in elderly care perceive the elderly care as a workplace and to clarify which factors they feel are making and could make the elderly care an attractive workplace. A qualitative method was used through semi-structured interviews with nurses and nursing assistants in nursing homes in the municipality of Kungälv. Four of the respondents were employed when the study was conducted, and two of them had recently quit their works.</p><p>The results indicates a multifaceted picture of the elderly as a workplace. Resource allocation in the workplace affects how it is provided. The results also indicates that the meaning of the employee's own will have an impact on working in the elderly care. The main factor that makes the elderly care an attractive work place is the social contact with the elderly. The social contact is also to be considered as an important factor in making employees stay and to attract future employees. An increase of the wage would, according to our results make working in the elderly care more attractive. It has also been shown that organizational culture has an impact on attractiveness. Finally, we are discussing the results in relation to research on new public management and employer branding. We have also used a model that is developed by Hedlund, Åteg and Pontén.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Biståndshandläggare inom äldreomsorgen har i uppgift att efter ansökan utreda äldre personers behov och rätt till bistånd för att sedan besluta om insatser vilka enligt lag tillförsäkrar äldre personer en skälig levnadsnivå. De behovsbedömningar som görs tenderar dock att utelämna områden som psykisk ohälsa till följd av faktorer som begränsade insatser, tid och bristande kunskap på området. Behovsbedömningar tenderar även att påverkas av den äldres könstillhörighet trots en strävan mot att bortse från kön under handläggningsprocessen. Förhållandet mellan att utföra jämställda behovsbedömningar för äldre personer baserade på individuella behov och viljan att bortse från kön under handläggningsprocessen kan därför anses som smått problematiskt då det kan påverka biståndshandläggares möjligheter och förmågor att upptäcka och beakta psykisk ohälsa bland äldre. Studien syftade således till att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beaktar psykisk ohälsa bland äldre kvinnor i handläggningsprocessen då kvinnor utgör en sårbar grupp vad gäller exempelvis ensamhet. Detta till följd av att de bland annat idag generellt sett lever längre än män. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en mellanstor kommun i Västerbotten. Av studien framgår det att ett aktivt avståndstagande från betydelsen av äldre personers kön kan medföra att könsspecifika behov eller upplevelser inte får gehör under utredningen. Exempelvis riskeras kvinnors oro att negligeras till följd av stereotypiska uppfattning om hur äldre kvinnor uttrycker sig eller har för behov. Det stora handlingsutrymme biståndshandläggare har lägger även stor press på varje specifik handläggare att upptäcka och beakta psykisk ohälsa bland äldre kvinnor. Det uppfattas av biståndshandläggare själv som ett komplext problem som är svårt att avgöra i förhållande till lagens bestämmelser om skälig levnadsnivå. Det visar sig alltså finnas behov av utökad kunskap bland biståndshandläggare vad gäller psykisk ohälsa bland äldre personer generellt, samt ökad medvetenhet om hur tidigare och nuvarande könsstereotyper kan påverka beslut om insatser. Det pekar sammanfattningsvis på att ett medvetet förhållningssätt till kön i vissa fall kan hjälpa snarare än stjälpa när det kommer till att beakta psykisk ohälsa bland äldre kvinnor.